Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 10 maj

Rysk markoffensiv öppnar ny front i Ukraina

Ryska styrkor inledde en stridsvagnsoffensiv mot Ukrainas nordöstra Charkiv-region tidigt på fredagen och ryckte fram en kilometer för att skapa en buffertzon. Det öppnar därmed en ny front, rapporterar Reuters som hänvisar til ukrainaska militära källor. ”Under natten har det varit kraftiga explosioner”, berättar Lubna El-Shanti, SR- korrespondent i Ukraina.

Kinas Xi uppmanar Orbán att ta mer plats i EU

Kinas ledare Xi Jinping uppmanar Ungern att spela en större roll i EU efter ett möte med premiärminister Viktor Orbán i Budapest, skriver TT/GP. Xi mottogs med högsta hedersbetygelser när han anlände från Serbien under sin rundresa i Europa. Samtidigt som den kinesiska diktatorn hyllar Ungern och Viktor Orbán i ett öppet brev , ingår Kina och Ungern 16 nya samarbetsavtal som omfattar allt från bilar till kärnkraft och en kinesisk investering på 16 miljarder euro, rapporterar Politico.

Sverige i hamnsamarbete mot smuggling

Sverige har bjudits in i ett europeiskt hamnsamarbete med sex andra länder. Ett syfte är att motverka narkotikasmuggling, rapporterar SvD/TT.

– Länderna har under en längre tid bildat en sorts inre cirkel i arbetet mot den organiserade brottsligheten, säger Gunnar Strömmer (M), justitieminister.

Unga tyskar flockas till AfD trots spionaffär

Högernationalistiska Alternativ för Tysklands popularitet håller i sig – trots spionskandaler, skriver TT/SvD. Partiets budskap om fred i Europa och att få ordning på tysk ekonomi går hem hos unga väljare.

Expert: Ryssarna kom ”oroväckande nära”

Den senaste mordkomplotten mot president Volodymyr Zelenskyj som avstyrdes innehöll två ukrainska överstar.

– Det är oroväckande att ryssarna kan komma så nära presidenten, säger militärexperten Joakim Paasikivi till SvD.

EU-kommissionär: Moldavien kan inleda anslutningsförhandlingar

Enligt EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn kommer Moldavien troligen att inleda förhandlingar om EU-medlemskap inom den närmaste tiden, rapporterar Bloomberg. Hahn framhöll att Moldavien har gjort betydande reformframsteg och nu uppfyller kraven för att inleda anslutningsprocessen.

EU-länder närmar sig erkännande av Palestina

De fyra EU-länderna Irland, Spanien, Malta och Slovenien närmar sig ett beslut om att inom kort erkänna Palestina som stat, uppger TT/GP. Sveriges erkännande av Palestina som självständigt land gjordes 2014, och är hittills den enda sådana markeringen som gjorts av ett EU-land. Ett antal östliga EU-länder har också erkänt Palestina, men det gjordes i ett samlat östblocksinitiativ på 1980-talet, långt innan de blev EU-medlemmar.

Högerseger i Nordmakedonien kan försvåra EU-samtal

I EU-kandidatlandet Nordmakedonien vann på onsdagen högeroppositionen president- och parlamentsvalen vilket riskerar att försvåra medlemskapssamtalen med EU, rapporterar FT.

Högernationalister i kroatisk regering

Kroatiens premiärmininister Andrej Plenković meddelade på torsdagen att han samlat tillräckligt stöd för att bilda en ny regeringen efter förra månadens parlamentsval. Bland dem finns det högernationalistiska partiet DP som bland annat anklagats förförnekande av krigsbrott och användning av sånger från nazitiden, skriver Politico.

Notiser 8 maj

Svensk biståndsminister försökte lugna Georgien: Vill inte ta över landet

Politico rapporterar att Sveriges biståndsminister Johan Forssell (M) flög till Georgien på tisdagen i ett sista försök att få regeringen att dra tillbaka den så kallade “agentlagen”, även benämnd som den ryska lagen. 

“Sverige är den tredje största bilaterala givaren till Georgien", påpekade Forssell, vilket gör det till en av de största givarna för de icke-statliga organisationer, media och kampanjgrupper som lagstiftningen riktar sig mot. Han påpekade att Sverige inte har några baktankar med stödet.

"Vi är en mycket vänlig nation," sade Forssell. "Vi har inte varit i krig på över 200 år. Vi stöder inte Georgien för att vi vill ta över Georgien."

“Tillfällig” svensk gränskontroll snart nio år

Regeringen beslutade på onsdagen att förlänga den “tillfälliga gränskontrollen” vid Sveriges gränser från och med den 12 maj till och med den 11 november 2024. Motivet är det samma sedan 2018 att regeringen bedömer att det finns “ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten”. Sverige införde ursprungligen gränskontroller under tio dagar i november 2015 för att hantera det stora inflödet av migranter. Kontrollerna har därefter förlängts medan motivet har ändrats.

Frågor som Europaparlamentet inte behandlar dominerade EU-debatt

Vid en valdebatt med Europaparlamentspartiernas kandidater i  Stockholms kulturhus på tisdagen dominerade frågor som Europaparlamentet inte beslutar om, har litet inflytande i eller har redan behandlat. Debatten började med om Sverige ska lämna EU eller inte – en riksdagsfråga.  Sedan gick man över till flyktingfrågan där parlamentet precis antagit flera nya lagar, som ska börja gälla inom två år och där nya parlamentsbeslut inte är sannolika inom mandatperioden. 

Det tredje ämnet var frågan om EU skulle agera för att Ukraina så fort som möjligt kan bli EU-medlem. Denna fråga ägs dock i allt väsentligt av Ukrainas reformförmåga och ytterst av EU-länderna som med vetorätt bestämmer takten. Sedan utvecklade sig debatten till frågan om Rysslands krig mot Ukraina och om lämpligheten av eventuella fredsförhandlingar, även det utanför Europaparlamentets kontroll. Därefter blev det dags för eurofrågan och om Sverige ska byta valuta – en riksdagsfråga. 

Den sista frågan handlade om EU borde ta i med hårdhandskarna mot EU-länder som inte respekterar rättsstatens principer. Det är en aktuell fråga där Europaparlamentet har ett visst politiskt inflytande, så detta blev valdebattens mest relevanta ämne.

Demoskop: Tre frågor viktigast för väljare i EU-valet

I en färsk undersökningen från Demoskop framgår att väljarnas viktigaste frågor i EU-valet är och hur stor andel av de tillfrågade som angav det: Lag och ordning, 38 procent av svenskarna, invandring, 34 procent och klimat och miljö 31 procent, rapporterar SvD

Nytt värmerekord i april – elfte månaden i rad

April blev den varmaste aprilmånad som har uppmätts globalt, rapporterar DN. Det är den elfte månaden i rad som sätter rekord för enskild månad. Den globala medeltemperaturen för de senaste 12 månaderna är den högsta som någonsin har uppmätts, ungefär 1,6 grader varmare i historiskt perspektiv.

Flera ryska attacker mot Ukraina i natt

Flera städer i Ukraina har attackerats från luften i natt, rapporterar Reuters, uppger Ekot. Bland annat har huvudstaden Kiev samt storstaden Lviv, nära Ukrainas gräns mot Polen varit mål för raketer och robotar. Tidningen Kyiv Independent uppger att flera explosioner också hörts i provinserna Ivano-Frankivsk och Zaporizjzja. Det ukrainska luftförsvaret har aktiverats för att avvärja attackerna. Ännu finns inga uppgifter om dödsoffer.

Xi möter Orban – Kina och Ungern fördjupar samarbete

Under onsdagen går Kinas diktator Xi Jinpings europaresa vidare till Ungern – ett land som står nära både Kina och Ryssland, rapporterar Ekot. Där förväntas Kina och Ungern skriva under en rad nya gemensamma avtal. Inte minst handlar de om Kinas prestigeprojekt; ”Den nya sidenvägen”, som är ett sätt för landet att öka sitt ekonomisk inflytande i världen och säkra  sina export- och importvägar.  

Faktagranskare kraftsamlar mot desinformation inför EU-valet

Faktagranskare i EU kraftsamlar nu mot desinformation inför EU-valet, rapporterar Ekot. Falska budskap som sprids i EU handlar mycket om EU:s stöd till Ukraina, klimatåtgärder, invandring och hbtqi-personers rättigheter uppger European Digital Media Observatory i Florens. Det handlar också om försök att undergräva förtroendet för EU:s institutioner och beslut generellt.

Notiser 7 maj

Ukraina: Rysk mordplan på Zelenskyj stoppad

Ukraina säger sig ha avslöjat ett nätverk som planerade att lönnmörda president Volodymyr Zelenskyj och flera andra högt uppsatta ukrainare, rapporterar TT/GP. Två  ukrainska överstar har gripits.

Flera partier vill kunna utesluta odemokratiska EU-länder – SD, M och L säger nej

S, C, MP och V vill att EU ska kunna utesluta medlemsländer som inte lever upp till demokratiska principer, rapporterar Ekot. Det skulle kunna ske genom att EU antar en uteslutningsmekanism för att reglera frågan. Det kräver dock att alla EU-länder stödjer förslaget.  SD, M och L går emot förslaget medan KD  lämnar frågan öppen.

EU:s utrikeschef Borrell till medlemsländerna: Bojkotta Putins installationsceremoni

Inför att Rysslands diktator Vladimir Putin på tisdag högtidligen ska låta sig installeras som Rysslands president för ytterligare sex år vid makten avrådde EU:s utrikeschef Josep Borrell på tisdagen medlemsländerna från att skicka sina representanter till ceremonin.  Med hänvisning till att Putin är efterlyst av Internationella brottsdomstolen för misstänkt krigsbrott, Rysslands invasion av Ukraina och att presidentvalet inte var fritt och rättvist, menade Borell att beslutet var enkelt.

– Mitt råd till medlemsländerna är att inte delta [vid ceremonin] och jag hoppas att de flesta följer det. Men medlemsstaterna är helt suveräna att bestämma om det ska gå eller inte, sade Josep Borrell på väg in till ett rådsmöte i Bryssel.

Färre bilar i Stockholm men högre andel elbilar

Tillsammans med Berlin och Wien sticker Stockholmsregionen ut för sin relativt låga andel personbilar, 395 bilar på 1000 invånare 2021. För hela Sverige och EU var andelen 477 bilar respektive 560 bilar per 1000 invånare. Alla svenska regioner låg under EU-snittet. Det meddelande Eurostat på måndagen. Det kan jämföras med den norditalienska regionen Valle d’Aosta som toppar med 2300 bilar per 1000 invånare och den grekiska regionen Peloponnisos som har minst andel: 203 av 1000. 

Samtidigt meddelades att Stockholmsregionen hade den tredje högsta andelen elbilar i EU, knappt sju procent. Av de tio regionerna med högst andel elbilar låg fyra i Sverige och fyra i Nederländerna.  Något EU-genomsnitt för andel elbilar återgavs ej men de flesta regionen hade en mycket lite andel: 0-2 procent. 

Fackliga EU-krav: Värna demokrati, svenska modellen och klimatet

När de tre fackliga organisationer LO, TCO och Saco utfrågades inför EU-valet på tisdagen framkom vilka frågor som de vill lyfta i valet. LO betonade åtgärder mot osund konkurrens och arbetslivskriminalitet, TCO lade vikten på att försvara demokratin i EU och Saco pekade på den gröna omställningen som central valfråga.

Årets Europé: Gruppen Ryssland ut ur Ukraina

Aktionsgruppen “Ryssland ut ur Ukraina" utnämndes av svenska Europarörelsen på tisdagen till Årets Europé vid en ceremoni i Stockholms kulturhus. Motiveringen löd bland annat, för ett enastående engagemang och beslutsamhet genom att regelbundet och målmedvetet demonstrera mot Rysslands invasion av Ukraina”.  Gruppen kräver att Sverige går i spetsen för att skapa en stor internationell Ukrainafond, att Sverige satsar minst en procent av sitt BNP i stöd till Ukraina och att Sverige försöker stoppa den ryska skuggflottan som fraktar rysk olja i Östersjön.

Notiser 6 maj

Uppgift: Flera EU-länder vill ha asylprövningar utanför EU

Med det nyligen träffade migrationsavtalet mellan Italien och Albanien som förebild vill Danmark, Österrike och Tjeckien i ett brev till EU-kommissionen att EU också låter migranters asylansökningar behandlas utanför unionen, rapporterar Euractiv med hänvisningar till den tjeckiska tidningen Hospodářské noviny. En majoritet av EU-länderna ska enligt uppgift stödja ett sådant upplägg. Enligt migrationsexperten Vít Novotný är detta i dagsläget inte möjligt enligt EU:s nya migrationspakt som säger att asylansökningar till EU avgörs i EU. Han tillägger dock:

– Förändringen är tänkbar, dörren är där, men den juridiska vägen till den är lång, sade Vít Novotný.

Kristersson bekräftar varningar om ryska attentat i Europa

Europeiska underrättelsetjänster varnar för ryska attentat på europeisk mark, rapporterar Financial Times. Det kan bland annat handla om bombattentat, mordbränder eller sabotage mot infrastruktur. Bland annat lyfter tidningen utredningen kring den dubbla urspårningen på Malmbanan nyligen. Statsminister Ulf Kristersson bekräftar delar av Financial Times rapportering för Ekot.

Magdalena Andersson hoppas på ”Decemberöverenskommelse” för EU

2014 slöts ”Decemberöverenskommelsen” för att stänga ute SD från svensk politik. På lördagen var Magdalena Andersson i Tyskland och skrev under en ny överenskommelse mellan socialdemokratiska och socialistiska partier i EU. – Vi vill inte se några europeiska Tidö-avtal, säger Magdalena Andersson till Bulletin.

Kinas miljarder ger inflytande i Ungern och Serbien

En upprustad höghastighetsjärnväg mellan huvudstäderna i Ungern och Serbien, investeringar i koppargruva och ny batterifabrik är de senaste exemplen på hur statliga kinesiska pengar vinner politiskt inflytande i de två länderna, skriver Bloomberg. Som ett tecken på ett allt närmare samarbete tas Kinas diktator Xi Jinping i veckan emot på statsbesök i Serbien och Ungern. Tidigare i år framkom också att Ungern och Kina inleder ett så kallat fördjupat säkerhetssamarbete

Tiotusentals demonstrerade i Fidesz-fäste

Tiotusentals människor samlades på söndagen i ungerska Debrecen – ett fäste för det ledande partiet Fidesz – för att lyssna på Orbánkritikern Péter Magyar som på kort tid har gjort sig ett namn, skriver TT/GP.

EU ska straffa ryskvänliga medier

EU kommer att lägga straffsanktioner mot flera ryska medier och ryskvänliga nyhetstjänster, enligt EU-kommissionär Věra Jourová, skriver TT/Aftonbladet. Den omdiskuterade sajten Voice of Europe finns bland de som pekas ut för att gå i Rysslands president Vladimir Putins ledband.

Rysk desinformation inför EU-valet: ”Kan påverka på slagfältet i Ukraina”

Runtom Europa stålsätter man sig för rysk desinformation inför EU-valet i juni. En trolig påverkanskampanj med pro-ryska nyhetssajter har nyligen rullats ut i hela Europa – även Sverige, skriver DN.

Ryska gps-störningar växande problem för flyget

Störningar av satellitnavigeringen har blivit allt vanligare i Östersjöområdet de senaste två åren. Ryssland pekas ut som ansvarigt.

”Det här innebär en potentiell säkerhetsrisk för flygplan”, uppger EU:s flygsäkerhetsmyndighet Easa, enligt TT/SvD.

17-åring erkänner inblandning i attack mot tysk s-politiker

En 17-årig man har erkänt för polisen i tyska Dresden att han var inblandad i attacken mot en tysk socialdemokratisk EU-parlamentariker i fredags, uppger Ekot. Samtidigt har det rapporterats om fler angrepp i den tyska EU-valrörelsen under helgen, bland annat attackerades en lokalpolitiker för partiet AfD i staden Nordhorn i västra Tyskland på lördagen.

Låga löner får rumänska vårdarbetare att migrera

Sen 2007, när Rumänien gick med i EU, har över 15 000 läkare och runt 50 000 sjuksköterskor lämnat landet för att jobba – framför allt i andra EU-länder, som Tyskland, Frankrike och Sverige, rapporterar Ekot.

Notiser 3 maj

Nato fördömer fientliga ryska aktiviteter i sju länder

ett uttalande på torsdagen fördömde Nato vad de kallar fientliga statsaktiviteter i Tjeckien, Estland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen och Storbritannien. Detta är, enligt Nato, en del av en intensifierad kampanj av aktiviteter som Ryssland genomför och rör desinformation, sabotage, våldshandlingar, cyber- och elektroniska störningar. 

“Vi fördömer Rysslands beteende och vi uppmanar Ryssland att upprätthålla sina internationella åtaganden såsom de allierade gör”, heter det i uttalandet.

Tyskland hotar med konsekvenser efter ryska cyberattacker

Den tyska regeringen varnar för "konsekvenser" efter en serie riktade IT-attacker som drabbat tyska hemsidor däribland politiska partiers, rapporterar Reuters. Utrikesminister Annalena Baerbock säger att man med säkerhet kan koppla attackerna till Ryssland.

Flera ryska agenter avslöjade i Norge

Norska säkerhetspolisen, PST, har upptäckt rysk underrättelseverksamhet i Vestland och flera agenter har avslöjats, rapporterar NRK/Ekot. Enligt säkerhetspolisen kan Rysslands syfte bland annat vara att förbereda sabotage, men även att skada bilden av Norge för landets allierade.

Ukrainsk militär: Ryssland tar mark

Ännu en ukrainsk militär varnar för att Ryssland vinner mark i östra Ukraina samtidigt som ryssarna bygger upp sina styrkor i Donetskområdet där, skriver TT/SvD.

Regeringen lovar bättre villkor för ukrainare

Regeringen arbetar med ett nytt förslag för att för att uppemot 33 000 ukrainska flyktingar inte ska behöva leva på 71 kronor om dagen.

– Vi kommer att reda ut alla frågetecken, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M), enligt TT/SvD.

Stor skillnad på förväntad livslängd i EU – spanjorer i topp

84 år kan en spanjor förvänta sig att leva i genomsnitt vilket är den högsta åldern i EU 2023, det visar preliminära siffror från Eurostat på fredagen. Svenskarna kommer på den delad fjärde plats med en förväntad livslängd vid födseln på 83,4 år. Kortast förväntad livslängd har bulgarer med 75,8 år. Uppdelat på kön antas de mest långlivade kvinnorna finnas i Spanien: 86,7 år. Det står i kontrast till männen i Lettland som förväntas leva kortast: 70,8 år. För svenska kvinnor och män är den förväntade livslängden 85,0 år respektive 81,7 år.

Arbetslösheten ned ett snäpp i EU

Med 8,3 procents arbetslöshet ligger Sverige i mars fast som EU-landet med tredje högsta andelen arbetslösa efter Spanien och Grekland, meddelade Eurostat på fredagen. Det kan jämföras med EU-snittet på sex procent i mars vilket är en minskning med en 0,1 procentenheter från februari och oförändrat jämfört med mars förra året.

Centern går mot strömmen – vill hålla Europa öppet för invandring

Centerpartiet går till val på att ”hålla gränsen” mot Ryssland och främlingsfientlighet. Vad gäller migrationen står partiet fast vid att fler behöver komma till Europa.

– Vi har ett ansvar att hjälpa asylinvandrare och människor på flykt från krig och konflikt, säger C-toppen Emma Wiesner till Aftonbladet.

Miljardförlust för ryska Gazprom

Det ryska energibolaget Gazprom gjorde förra året sin största förlust på 25 år, det rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg/Ekot. Förlusten under hela året hamnade på motsvarande 73 miljarder kronor. Orsaken till resultatet är att priset på bränsle sjunkit och minskade leveranser till Europa på grund av sanktionerna efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Turkiet stoppar all handel med Israel

Turkiet har tagit beslut om att stoppa handel med Israel. Det skriver Israels utrikesminister Israel Katz på X, enligt Ekot. Handelsstoppet gäller både import och export.

Prorysk regering invald i Serbien

Serbiens parlament har valt en ny regering, bestående av flera proryska politiker, skriver TT/GP. Bland de mer kontroversiella medlemmarna finns bland annat två nu omvalda ministrar, som sedan tidigare belagts med amerikanska sanktioner.

Notiser 2 maj

Ännu en Sverigedemokrat lämnar – Weimers ensam kvar

Europaparlamentariker Johan Nissinen, som SD petat ner till “icke valbar plats” på valsedeln, lämnar Sverigedemokraterna och går med i den så kallade Folklistan, rapporterar Expressen. Han blir den tredje svenska Europaparlamentariker som lämnar sitt parti sedan förra EU-valet 2019.  Tidigare i år lämnade Sara Skyttedal KD efter petning och bildade Folklistan och Peter Lundgren lämnade Sverigedemokraterna 2022 efter fällande tingsrättsdom om sexuellt ofredande.  EU-politiker Charlie Weimers, tidigare KD, är nu ensam kvar för Sverigedemokraterna i Europaparlamentet.

Nära 20 000 identifierade barn bortförda av Ryssland

Enligt ukrainska myndigheter har de hittills med säkerthet identifierat 19 546 ukrainska barn som olagligt deporterade av den ryska ockupationsmakten till Ryssland. Men mörkertalet över hur många som deporterats är sannolikt högre. Endast 388 identifierade barn har fått återvända till Ukraina. 

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag utfärdade i mars 2023 en arresteringsorder mot den ryske ledaren Vladimir Putin misstänkt för den olagliga deportationen av barn från Ukraina till Ryssland vilket enligt domstolen är ett krigsbrott. 123 länder har godkänt Romstadgan vilket innebär att dessa har skyldighet att gripa och överlämna Putin till domstolen i Haag om han sätter sin fot i något av länderna.

USA: Ryssland har använt kemvapen i Ukraina

USA hävdar att Ryssland har använt kemiska vapen i kriget mot Ukraina, rapporterar Ekot. Enligt det amerikanska utrikesdepartementet har Ryssland använt stridsgasen klorpikrin mot ukrainska styrkor, och har därmed brutit mot kemvapenkonventionen, som merparten av FN:s medlemsländer ratificerat – däribland Ryssland. Ukrainska soldater har i månader larmat om ryska kemiska vapen.

Uppgift: EU kan införa tullar mot kinesiska elbilar

I höstas inledde EU-kommissionen en granskning av huruvida kinesiska elbilsföretag får statliga stöd vilket skulle ge dem en orättvis fördel i konkurrensen med europeiska företag. EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis säger enligt Politico att tullar mot kinesiska elbilar kan komma att införas "innan sommaruppehållet".

S vill kunna utesluta länder ur EU

Socialdemokraterna vill att länder som inte sköter sig ska kunna uteslutas ur EU. – Som en yttersta konsekvens ska det finnas regler för att göra det möjligt, sade S-ledaren Magdalena Andersson, enligt SVT. En sådan regel skulle kräva att EU-fördraget skrivs om.

LO: Inrätta ett gemensamt näringsförbud i EU

LO vill se ett gemensamt näringsförbud i EU för att hindra kriminiella att flytta runt och starta upp nya företag i andra medlemsländer. – Det här berör alla branscher, inte bara byggbranschen, sade LO:s ordförande Susanna Gideonsson, enligt TT/Di.

Klimat och miljö – väljarnas viktigaste frågor i EU-valet

Klimat och miljö toppar listan över de viktigaste frågorna för väljarna inför EU-valet. Det visar en ny mätning som Indikator opinion gjort för Ekot. Det försämrade säkerhetsläget bidrar till att frågan om försvar och utrikespolitik ligger näst högst, en fråga som annars inte brukar rankas så högt.

Ukrainsk attack mot ryskt oljeraffinaderi

Ukrainska styrkor utförde på onsdagen en drönarbombning mot en stort ryskt oljeraffinaderi nära gränsen till Ukraina. Detta ledde till en omfattande brand på anläggningen vilket Ryssland bekräftat påverkar produktionen, rapporterar Bloomberg. Attacken är ett exempel på Ukrainas förmåga att nå in i Ryssland.

Ukrainas nya kritiserade mobiliseringslagar införs

Efter flera månader av debatter, kritik och omskrivningar kommer nu flera förändringar i Ukrainas mobiliseringslagar träda i kraft under maj månad, rapporterar SVT. Bland annat är alla män i stridsför ålder är skyldiga att uppdatera myndigheterna med information om sig själva och straffen för att undvika sin mobilisering skärps. Även åldersgränsen för mobilisering har sänkts från 27 till 25 år. Därmed kan alla ukrainska medborgare som är mellan 25 och 60 år kallas till militärtjänst.

Nya USA-sanktioner ska begränsa rysk militär kapacitet

USA inför nya sanktioner mot uppemot 300 personer och organisationer i Ryssland, Kina och andra länder som anklagas för att stödja Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, rapporterar AFP/Ekot. Tanken med sanktionerna är att de ska begränsa Rysslands militära och industriella kapacitet, uppger USA:s finansdepartement.

Turkisk polis grep över 200 demonstranter

Polisen grep över 200 demonstranter i Turkiets största stad Istanbul på första maj efter att dessa trotsat ett förbud att tåga till Taksimtorget i staden, uppger Yle.

Notiser 30 april

Preliminärt: BNP växte i EU och minskade i Sverige

Den samlade ekonomin i EU-länderna växte under årets första kvartal med 0,3 procent, enligt preliminära siffror från Eurostat, unionens statistikbyrå. Uppgifter finns för 13 av de 27 medlemsländerna och av dessa var det bara Sveriges ekonomi som krympte: -0,1 procent jämfört med föregående kvartal.

Ny EU-mätning ger breda mitten makten

I en sammanställning från Euractiv på tisdagen framgår den breda mitten i europeisk politik konservativa och kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE, som ofta gör upp i kompromisser, i det kommande EU-valet kan få majoriteten av parlamentsplatserna, 409 av 720 mandat, motsvarande 57 procent. 

Mediefriheten ”farligt nära bristningsgränsen” i flera EU-länder

Tyska Civil Liberties Union for Europe varnar för en kraftig tillbakagång av mediefriheten i EU och pekar ut svenska Förtalsombudsmannen som ”oroväckande”, skriver Journalisten. Organisationen pekar bland annat på att det skett attacker mot yttrandefriheten och försök till statlig censur under 2023 i sju länder: Italien, Irland, Grekland, Estland, Ungern och Kroatien.

Oförändrad inflation i euroområdet

Prelimininära siffror från Eurostat på tisdagen visar att inflationen i euroländerna i april låg på 2,4 procent, samma nivå som månanden innan.

Sverige har högst andel anställda i multinationella företag

Enligt Eurostat har Sverige högst andel anställda, 34 procent, som arbetar i multinationella företag. Med multinationella företag menas att de har minst 1 000 anställda och är verksamma i minst två länder. På andra och tredje plats över länder med högst andel anställda i multinationella företag 2022 kommer Luxemburg, 32 procent, och Finland, 28 procent. 

Kommissionen vill prata distansarbete med fack och arbetsgivare

EU-kommissionen lanserade på tisdagen ett samråd med arbetsmarknadens parter – fack och arbetsgivare – för att samla in åsikter inför eventuella framtida EU-åtgärder när det gäller distansarbete och rätten att koppla bort sig från arbetet. Under coronapandemin nästan fördubblades andelen personer som arbetade på distans i EU till 20 procent 2022. Samrådet initieras efter en resolution i EU-parlamentet 2021 som krävde att frågan hanteras på EU-nivå.

Frankrike: Nästan alla EU-länder är mål för rysk propaganda

Enligt Frankrikes EU-mininster Jean-Noel Barrot är 25 av 27 medlemsländer utsatta för rysk desinformation och propagandakampanjer som syftar till att undergräva stödet för Ukraina, rapporterar Bloomberg.

Österrikisk högerextrem partiledare utreds för tjänstefel

Österrikiska åklagare har inlett en utredning mot FPÖ-ledaren Herbert Kickl. Han misstänks för tjänstefel och förtroendebrott under sin tid som inrikesminister då han ska ha använt offentliga medel för reklam i medier i utbyte mot positiv rapportering, uppger Reuters.

EU granskar Facebook och Instagram inför valet

EU-kommissionen meddelade på tisdagen att man inleder en granskning om huruvida Meta, Facebooks och Instagrams moderbolag, bryter mot EU:s digitala tjänsteakt, DSA. De misstänkta överträdelserna omfattar bland annat Metas policy och praxis avseende vilseledande reklam och politiskt innehåll på dess tjänster. De gäller också avsaknaden av ett effektivt tredjepartsverktyg för medborgardialog i realtid och valövervakning inför valet till Europaparlamentet.

– Stora digitala plattformar måste leva upp till sina skyldigheter att lägga tillräckliga resurser på [att skydda invånarna från riktad desinformation och manipulation från tredje land] och dagens beslut visar att vi menar allvar med efterlevnaden. Att skydda våra demokratier är en gemensam kamp med våra medlemsstater, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.

Turkiet stöttar Rutte som Natochef

Turkiet ställer sig bakom Nederländernas premiärminister Mark Rutte som nästa generalsekreterare i Nato, skriver TT/SvD.

Sánchez blir kvar som premiärminister

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez meddelade i går måndag att han stannar på posten trots att han tidigare övervägt att lämna, rapporterar Ekot. Skälet till att Sánchez övervägde att avgå var att han och även hans fru, Begoña Gómez, upplever att de sedan länge är utsatta för en förtalskampanj från höger.

GPS-störningar orsakar finskt flygstopp till Estland

Flygbolaget Finnair pausar alla flygningar till Tartu i Estland i en månad efter återkommande GPS-störningar, skriver flygbolaget i ett pressmeddelande, enligt Ekot. Ryssland misstänks ligga bakom störningarna.

Skottlands försteminister avgår efter ett år på posten

Skottlands försteminister Humza Yousaf hann sitta ett år på posten innan han på måndagen meddelade att han avgår, uppger Yle. Den konservativa oppositionen hade formellt bett om en förtroendeomröstning på onsdag, som Yousaf riskerade att förlora.

Notiser 29 april

Ukrainas militärchef varnar efter rysk framgång

Läget på slagfälten i Ukraina har försämrats enligt den ukrainske försvarschefen Oleksandr Syrskyj, skriver TT/SvD. Kommentaren fälls sedan ryska styrkor intagit en mindre ort i Donetsk.

Tysk extremhöger tappar stöd efter avslöjanden om kinesiskt samarbete

Det tyska högernationalistiska AfD tappat väljarstöd från 19 till 17 procent efter att utredningar visat att partiet tagit emot finansiellt stöd och strategisk vägledning från Kina, rapporterar Bloomberg. Avslöjandena ska ha skadat partiets trovärdighet och fått många tidigare väljare att vända partiet ryggen.

Misstänkta för statskupp inför rätta i Tyskland: ”Spektakulära fall”

Rättegången mot nio personer från den så kallade Reichsbürger-rörelsen, som misstänks ha planerat en statskupp i Tyskland, börjar under måndagen. ”Den här rörelsen kännetecknas av att inte erkänna den tyska staten”, säger Sveriges Radios korrespondent Daniel Alling.

Nya stora protester i Georgien mot lag av rysk modell

Minst 20 000 personer samlades i Georgiens huvudstad Tbilisi på söndagskvällen för att protestera mot den omstridda ”agentlagen”, enligt TT/SvD. En liknande lag i Ryssland används för att straffa regeringskritiker och tysta oberoende medier. Under söndagens kilometerlånga marsch i huvudstaden syntes åtskilliga EU-flaggor.

Macron: Frankrikes kärnvapen del av europeiskt försvar

Frankrikes president Emmanuel Macron anser att Frankrikes kärnvapen bör ses som en del av Europas gemensamma försvar. I en intervju med flera östeuropeisk tidningar på söndagen framhöll Macron att Frankrikes avskräckningsförmåga är central för europeisk säkerhet, särskilt med tanke på Rysslands invasion av Ukraina. Det rapporterar Reuters.

Ministern: Svensk barnrätt går på export till Ukraina

Ukraina försöker just nu göra sig av med de stora barnhemmen av sovjetisk modell. I stället för institutioner vill man ha familjehem. Det är Sverige och svensk barnrätt som är förebild för Ukraina, med många föräldralösa barn i krigets spår, uppger Ekot. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) är nyss hemkommen från möten med ministrar i Ukraina, där barnrättsperspektivet är i fokus.

Svenskar genomsnittliga nätshoppare i EU

Nästan 70 procent av svenskarna handlade något på internet under en tremånadersperiod 2023, meddelar Eurostat. Det motsvarar genomsnittet i EU. Flitigast näthandlare var cyprioter, 82 procent,  medan andelen letter som köpte något på nätet var lägst i EU: 56 procent. 

Italiens ledare Meloni ställer upp i EU-valet

Italiens premiärminister Giorgia Meloni, tillika ledare för ytterhögerpartiet Italiens bröder, sade på söndagen att hon ställer upp i EU-valet i juni, uppger TT/GP. Utspelet ses som en ett försök att locka röster till Italiens bröder, även om Meloni själv inte intar en plats i Europaparlamentet.

Ska rädda fjällräven – får 30 miljoner i EU-stöd

Nära 30 miljoner kronor i EU-stöd ska rädda den akut hotade fjällräven i Skandinavien, rapporterar SR. Det handlar om satsningen Felles Fjellrev där forskare och myndigheter i Sverige, Norge och Finland hjälps åt med stödutfodring, forskning och inventeringar.

Ytterligare två journalister greps i Ryssland – anklagas för ”extremism”

Ryssland rapporteras ha gripit ytterligare två journalister misstänkta för "extremism". Journalisterna är ryska medborgare men de har arbetat för västerländska nyhetsbyråer, rapporter Yle. Det handlar om den rysk-israeliska medborgaren Sergej Karelin, som arbetat för exempelvis tyska Deutsche Welle och den amerikanska nyhetsbyrån Associated Press (AP) – och den ryska frilansjournalisten Konstantin Gabov, som arbetat för till exempel nyhetsbyrån Reuters.

Brittisk lag tros öka asylsökande i Irland

Irland vill kunna skicka tillbaka asylsökande till Storbritannien. Enligt irländska justitieministern Helen McEntee har 80 procent av dem som söker asyl tagit sig över gränsen från brittiska Nordirland. Anledningen tros vara brittiska planer att skicka asylsökande till tredje land, skriver TT/SvD.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

EU-valkompassen 2024

Nyfiken eller osäker inför EU-valet?

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret