Europaparlamentariker Göran Färm (S) på sitt rum i parlamentet i Bryssel.

Bild: Fredrik Haglund

Hoppa till artikelns andra spalt.

Färm: Krisens effekter är fullkomligt förödande

Göran Färm (S) varnar att EU-parlamentet kommer att lägga in sitt veto om medlemsländerna skär ned i unionens långtidsbudget.

Europaportalen träffar alla svenska Europaparlamentariker för att se vad de har för sig och hur deras vision för EU ser ut. Nu har turen kommit till socialdemokraten Göran Färm.

Vad jobbar du med i Europaparlamentet under våren?

– Jag arbetar med framför allt tre saker, säger Göran Färm och räknar upp: EU:s nästa långtidsbudget, projektobligationer och utrikesfrågor.

Förhandlingarna mellan EU-parlamentet och medlemsländerna om unionens budget för 2014-2020 sätter snart i gång på allvar men oenigheten är stor både vad gäller storlek och inriktning.

– Min största farhåga är att medlemsländerna kommer att blockera varandra i rådet så att det inte blir några pengar till forsknings- och infrastruktursatsningar, säger han och menar att bland annat den svenska regeringens ambition att skära ned i EU-budgeten är ohållbar.

– Sker det tror jag att EU-parlamentet kommer att säga nej, säger Göran Färm och framhåller att parlamentet inte har medbeslutande när det gäller långtidsbudgeten, men väl vetorätt.

Det skulle innebära att budgeten i praktiken höjs i förhållande till det nuvarande förslaget, men även att det till exempel inte blir någon reform av jordbrukspolitiken.

Göran Färm är även ansvarig i EU-parlamentet för att behandla kommissionens förslag om så kallade projektobligationer. Tanken med dessa är att EU och Europeiska investeringsbanken ska gå in med lånegarantier för att locka investerare som till exempel pensionsfonder som sitter på stora tillgångar att satsa på olika projekt för att få igång tillväxten.

– Det är ett konkret exempel på hur man kan bedriva tillväxtpolitik. Det betraktas som en ny väg för att finansiera investeringar.

Han hoppas att alla formaliteter ska vara klara innan sommaren så att en pilotfas kan inledas för att testa idé i praktiken.

Det tredje som Göran Färm jobbar med är utrikesfrågor, bland annat medlemskapsförhandlingarna med Island och Montenegro. I och med den arabiska våren har EU:s grannskapspolitik stått i centrum.

– Det finns väldigt mycket kritik mot hur EU har hanterat relationerna med Nordafrika tidigare, säger han och syftar på bilderna där Silvio Berlusconi kramar om Gaddafi och Nicolas Sarkozy den tunisiske ex-diktatorn Ben Ali.

Nu vill man att fokus för EU-stöden ska ligga på det civila samhället som till exempel fackföreningar, miljö- och kvinnorörelser i stället för samarbete på toppnivå.

Vilken är den viktigaste frågan i Europa just nu?

– Det absolut viktigaste är att komma ur krisen, säger Göran Färm och tillägger att det är viktigt ur flera synvinklar.

– Naturligtvis rent ekonomiskt men ännu mer socialt och politiskt.

Han pekar på exempelvis barnfattigdom, ungdomsarbetslöshet, populism och extremism som krisen fört med sig.

– De sociala effekterna är fullkomligt förödande, säger Göran Färm och tror det behövs stora investeringar för att komma ur krisen. Han vill se investeringar i infrastruktur och energi för att göra EU:s inre marknad effektivare. Dessutom måste EU satsa mer på forskning utveckling och en kunskapsekonomi.

Om du fick bestämma, hur skulle då EU se ut om tio år?

– Dels tycker jag vi ska satsa på ett utvidgat EU. Jag hoppas att vi om tio år inte bara har med oss Island och Montenegro utan även Turkiet, säger Göran Färm och menar att det ekonomiskt växande Turkiet är en nyckelfaktor i en känslig del av världen och att landet kan bli en förebild för andra muslimska länder.

– Sen måste EU också lära av krisen, som vi förhoppningsvis är ute ur om tio år.

– Vi har gjort flera fel. Under hela 2000-talet har både privata och offentliga investeringar fallit och det har varit helt förödande.
                 
Han tror även att euroländerna måste ha en mer samordnad ekonomisk politik i framtiden, genom exempelvis EU-gemensamma investeringar.

– Å andra sidan finns det en del områden där EU borde lägga sig i mindre, säger han och pekar på framför allt förenklingar i byråkratin.

– Det skulle vara bra för tillväxten men skulle även var bra för bilden av EU – att det inte är en småskuren byråkrati som lägger sig en massa onödiga detaljer.