Framtida hälsohot ska mötas med nytt EU-program

Med stor majoritet antog parlamentet det nya hälsoprogrammet EU för hälsa 2021-2027 som är EU-kommissionens svar på covid-19-krisen. Det omfattande programmet är EU:s första fristående hälsoprogram och ska bidra till att rusta EU-ländernas hälso-och sjukvårdssystem och stärka unionens krisberedskap inför framtida hälsohot. Det ska inrättas EU-lager, bland annat i Kristinehamn, med hälso-och sjukvårdsartiklar som skyddsutrustning, viktiga mediciner och vacciner.

Jämfört med tidigare hälsoprogram föreslås stora förändringar, inte minst när det gäller programmets budget på över fem miljarder euro.

– Budgeten är hälften av det som EU-kommissionen inledningsvis förordade men är ändå tio gånger större än det hälsoprogram som går ut i år. Programmet är en ordentlig satsning helt enkelt, säger svenska Europaparlamentarikern Jytte Guteland (S).

Europaparlamentarikern Jessica Polfjärd (M) berättar att intresset kring hälsofrågan varit stort i parlamentet och att över tusen ändringsförslag har kommit in från de olika grupperna under förhandlingarna.

– Det är positivt att det finns en konkurrens om att tävla och vara framåtlutad när det gäller hälsofrågan. Jag tycker att vi fått ett ambitiöst program, både till finansiering och innehåll där det finns heltäckande områden och höjd ambition, säger Jessica Polfjärd.

Hälso- och sjukvårdspolitik är något som i huvudsak ligger hos medlemsländerna att besluta om. Polfjärd motiverar hälsoplanen med att covid-19-pandemin visat på brister inom medlemsländerna som nu ska lösas med samordning.

–Det är ju en medlemskompetens och medlemsländerna själva som avgör men vi har sett i den här pandemin att det funnits en del brister som hade kunnat lösas med en samordning från EU:s sida, till exempel med skyddsutrustning och mediciner. Jag tycker inte man ska se programmet som ett hot utan som ett komplement och möjlighet till samarbete, sade Jessica Polfjärd.