Representanter för arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, är gästkrönikörer på Europaportalen. Åsikter som framförs är skribentens egna.
För att värna demokratin och förhindra maktkoncentration har Europarådets konvention om kommunalt självstyre slagit fast att beslut ska fattas så nära medborgarna. För att kunna ge medborgarna en så god välfärd som möjligt måste vi utgå från de lokala och regionala förutsättningarna och behoven. Det skriver gästkrönikören Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Sjuttio år av utveckling och kompromisser har gett ett på många sätt framgångsrikt EU. Historien visar att det är i tider av kris som de stora utvecklingsstegen brukar tas. Så frågan är, vad blir nästa kliv framåt för Europa? Det skriver gästkrönikör Oscar Wåglund Söderström, internationell chef, TCO.
Kriget har satt fokus på frågan om staters självbestämmande men också på vikten av samarbete, av att vi är starkare och tryggare tillsammans. Det är svårt att sia om var utvecklingen tar vägen, men kanske kan detta så småningom utmynna i en bestående känsla av en ännu starkare europeisk gemenskap, som med respekt för medlemsstaternas olikheter kämpar för samma grundläggande värden, inom samma ram. Det skriver krönikören Karla Wixe, utredare och EU-samordnare, LO.
Den svenska modellen hotas nu av en strid ström av EU-lagstiftning som riskerar att påverka balansen mellan lagstiftaren och avtalsparterna. Införandet av de långt framskridna direktivförslagen om minimilön, plattformsarbete och inte minst lönetransparens riskerar att rubba systemet i grunden. I sämsta fall urholkar lagstiftningen modellen och gör det omöjligt för parterna i Sverige att träffa avtal. Det skriver krönikör Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna.
FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter kom 2011. Nu, elva år senare, föreslås ett EU-direktiv för att säkra företagens respekt för mänskliga rättigheter och ta oss närmare visionen om ett socialt hållbart Europa, skriver gästkrönikören Martin Linder, ordförande för Unionen.
Ett starkt och konkurrenskraftigt EU är en förutsättning för ett starkt och konkurrenskraftigt Sverige. Inför det svenska ordförandeskapet har Svenskt Näringsliv tagit fram fem prioriteringar som vi menar Sverige aktivt måste driva i EU, skriver gästkrönikören Sara Lowemark, internationell samordnare.
2022 lägger vi särskilt fokus på nio prioriterade frågor, som har stor politisk eller ekonomisk betydelse för svenska kommuner och regioner och där frågan bedöms vara i ett särskilt viktigt påverkansskede i EU. Det skriver gästkrönikören Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
I år skriver vi 2022 och i september är det riksdagsval. Trots att det är 28 år sedan Sverige blev medlemmar i EU finns det en stor risk att EU-frågorna kommer vara helt frånvarande i den svenska valdebatten. Det vore mycket olyckligt.
