Gästkrönikörer
Senast uppdaterad: 2 februari 2023
Representanter för arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, är gästkrönikörer på Europaportalen. Åsikter som framförs är skribentens egna.
Representanter för arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, är gästkrönikörer på Europaportalen. Åsikter som framförs är skribentens egna.
Utan att överdriva möjligheterna för ett enskilt land att styra EU-agendan under sitt EU-ordförandeskap så är det ändå en rejäl chans för Sverige att påverka. Samtidigt kan vi visa upp svenska företags viktiga och innovativa bidrag till den gröna omställningen. Låt oss inte missa den möjligheten, skriver gästkrönikören Sara Lowemark, internationell samordnare på Svenskt Näringsliv.
Varken i Sverige eller EU har vi lyckats lyfta en diskussion om relationen mellan människan som medborgare och människan som en vara och hur perspektivet på välfärd förändras beroende på vilken väg man väljer. Hur ska fackföreningsrörelsen kunna vara med och laga de brister som finns i de olika systemen i Europa, om vi alltid i första hand vill skydda vår egen modell, våra egna medlemmar och dessutom har liten förmåga att tänka nytt? Det skriver gästkrönikören Karin Brunzell, internationell sekreterare på Fackförbundet ST.
Att partiernas EU-politik inte debatteras inför riksdagsvalet är inte bara ett svek mot väljarna, det är också ett demokratiproblem. Det handlar om ny lagstiftning på centrala områden som klimat, energi, handel, kompetensförsörjning, säkerhet, terrorism och mycket mer. Att Sverige dessutom snart ska leda ministerrådets arbete gör debatten än mer angelägen, skriver gästkrönikören Sara Lowemark, internationell samordnare Svenskt Näringsliv.
Kanske undrar du varför jag inte vill att vårt land ska representeras av SD i EU:s ministerråd? Låt mig anföra tre argument, skriver gästkrönikören Eric Sundström, utredare på LO.
Det är hög tid att den europeiska konkurrenskraften – i alla sammanhang – får högsta prioritet, då tillväxt och konkurrenskraftiga företag är grundbulten för vårt välstånd. Det skriver gästkrönikör Per Widolf, förhandlingschef, Industriarbetsgivarna.
En kluvenhet präglar svensk EU-uppfattning – vi vill vara med, men vi vill att det ska påverka oss så lite som möjligt. Denna tvehågsenhet, som är både rationell och en black om foten, innebär att vi inte förmår påverka särskilt mycket i vare sig den ena eller den andra riktningen. Det skriver gästkrönikör Mikael Ruukel, jurist och internationell sekreterare på Vision.
EU varken kompetens eller rätt att lagstifta om löneförhållanden. I stället för att lagstadga minimilöner borde EU främja en lönebildning som bygger på kollektivavtalslösningar. Det är bra för den svenska arbetsmarknadsmodellen och för kommunernas- och regionernas självstyre.
Många av LO:s medlemmar vet inte vad de ska tycka om Sveriges EU-medlemskap. Då är det kanske läge för EU-kommissionen att inte främst fokusera på möjliga fördragsändringar utan på folkbildning och stimulera en framtidsdiskussion vid köksbord och arbetsplatser. Det skriver gästkrönikör Karla Wixe, utredare och EU-samordnare, LO.
Sverige måste sluta att motarbeta EU-initiativ som verkar för en lägsta bolagsskatt på 15 procent. Skatten skulle stärka finansieringen av centrala samhällsfunktioner och jämna ut spelplanen relativt multinationella företag i EU. Sverige har allt att vinna på en bättre reglering av de multinationella bolagens vinster. Det skriver gästkrönikör Simon Vinge, Akademikerförbundet SSR.
EU:s inre marknad ger stora möjligheter för medlemsländernas medborgare och företag. Den har tjänat oss väl i snart 30 år, men om den ska vara lika relevant de kommande 30 åren måste den vara mer i takt med tiden. Det skriver gästkrönikören Cemille Üstün, Svenskt Näringsliv.