Tysklands parlament godkände i dag torsdag 2025 års statsbudget, som med rekordstora investeringar markerar ett skifte i landets finanspolitik, skriver Reuters. Budgeten är den första sedan landets begränsningsregler lättades och möjliggör totala investeringar på nästan 116 miljarder euro. Inklusive särskilda fonder för infrastruktur och försvar uppgår den totala budgeten till 591 miljarder euro, med en samlad upplåning på 143,2 miljarder euro.

EU-kommissionen förbereder ett förslag om att använda 170 miljarder euro av Rysslands frysta tillgångar för att finansiera lån till Ukraina, skriver Financial Times. Pengarna, som främst hålls i Belgien, skulle användas för att köpa räntefria EU-obligationer vars kapital sedan slussas till Kiev. Modellen är ett försök att kringgå juridiska hinder och motstånd från tveksamma medlemsländer mot att direkt konfiskera tillgångarna. EU:s finansministrar diskuterar idén denna vecka, som kommissionsordförande Ursula von der Leyen stödde i förra veckan. I dag har endast räntevinsterna på de frysta medlen använts som stöd till Ukraina.

Sverige kommer att missa klimatmålet till 2030 med 5,8 miljoner ton koldioxid, enligt nya beräkningar från Naturvårdsverket, rapporterar Ekot. Gapet är betydligt större än vad tidigare prognoser visat. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kopplar det ökade gapet till reduktionsplikten som Tidöpartierna sänkt.

Tidigare har flera olika instanser i Sverige och EU upprepat varnat för att regeringens politik hindrar Sverige från att nå utlovade klimatmål. 

I regeringens budgetproposition från 2023 framgår på sidan 16 att samtliga klimatmål “Uppnås inte”. Vidare har regeringens eget expertorgan Klimatpolitiska rådet både 2024 och 2025 upprepat sagt att den förda politiken inte “räcker inte för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030”. 2024 visade Europeiska miljöbyråns prognos för Sverige att landet inte når sina mål till 2030. 

I april 2025 varnade Naturvårdsverket att “Sverige ser inte ut att nå något av klimatmålen för 2030, 2040 och 2045.” I juni meddelade Naturvårdsverket att utsläppen av växthusgaser ökat i Sverige med 7 procent under 2024, främst på grund av ökad användning av diesel – direkt orsakad av regeringens sänkning av reduktionsplikten samma år.

Statsministrarna Ulf Kristersson och Petteri Orpo vädjar i ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om flexiblare skogsregler. De menar att EU:s lagstiftning om skog- och markanvändning (LULUCF) hotar hållbart nordiskt skogsbruk och ländernas ekonomier. Minskad avverkning skulle skada virkestillgången i EU, varnar de, och lyfter fram nordisk export som ett säkrare alternativ till ryskt virke.

En våg av strejker och demonstrationer lamslår delar av Frankrike i dag torsdag i protest mot planerade budgetnedskärningar, skriver Reuters. Fackföreningar kräver mer resurser till offentlig sektor och höjda skatter för de rikaste. Bakgrunden är att landets budgetunderskott är nästan dubbelt så stort som EU:s tillåtna gräns. Den nye premiärministern Sebastien Lecornu står inför en svår politisk strid för att få igenom en budget för 2026.

Förhandlingarna om Storbritanniens deltagande i EU:s nya försvarsfond har kört fast, rapporterar Financial Times. Knäckfrågan är avgiften landet ska betala, vilken enligt EU-diplomater ska vara proportionell mot de kontrakt brittisk industri får. EU-ländernas sändebud enades om sin linje först i onsdags. Enligt London är en lösning brådskande inför en försvarsfonden Safes tidsfrist som löper ut i november.

Ryska regeringen överväger att höja momsen från 20 till 22 procent för att hantera det växande budgetunderskottet, rapporterade Reuters i går onsdag med hänvisning till fyra källor med insyn. Förslaget, som går emot Vladimir Putins löften, övervägs för 2026 års budget då krigskostnaderna pressar ekonomin.

Ryssland använder ett nätverk av över 200 anläggningar för att hålla och ideologiskt omskola bortförda ukrainska barn, varav många även tvingas till militär träning. Det visar en ny rapport från Yale University som publicerades i dag tisdag, skriver Financial Times. Nätverket är långt mer omfattande än tidigare känt och anläggningarna inkluderar allt från sommarläger till en militärbas. Ukrainska myndigheter uppskattar att nära 20 000 barn förts till Ryssland sedan invasionen 2022.

Sommarens torka, värmeböljor och översvämningar har kostat EU uppskattningsvis 43 miljarder euro. Det visar en ny studie som publicerades i går måndag, skriver Politico. Forskarna, från bland annat Europeiska centralbanken, bedömer uppskattningen som konservativ. Södra Europa drabbades hårdast, men även i Sverige ökar skadorna från extremväder. De kumulativa kostnaderna beräknas nå 126 miljarder euro till 2029.

Sverige vill öka trycket på Ungern, som anklagas för att systematiskt blockera Ukrainas väg mot ett EU-medlemskap, vilket är Sveriges viktigaste EU-fråga. I en intervju från Altinget är EU-minister Jessica Rosencrantz (M) skarp i sin kritik. Hon öppnar även för att strypa ytterligare EU-bidrag till Ungern om landets rättsstat försvagas ytterligare.

– Det är uppenbart att Ungern inte har några ärliga avsikter när det gäller att samarbeta på ett rimligt sätt, sade Rosencrantz.

EU-kommissionen har tagit nya befogenheter för att ensidigt kontrollera exporten av teknik med dubbla användningsområden. Beslutet, som fattades i förra veckan enligt Financial Times, är ett sätt att kringgå Rysslands veto i det internationella samarbetsforumet Wassenaar-arrangemanget. Ryssland har där blockerat listning av teknik landet behöver för kriget i Ukraina. De nya reglerna omfattar bland annat kvantdatorer och maskiner för halvledartillverkning. Företag som vill exportera varorna måste söka licens.

EU:s kritiserade lagförslag om att skanna digital kommunikation, kallat ”chat control 2”, har stött på nytt motstånd. Tyskland har nyligen uttryckt tvivel mot den nuvarande kompromissen som det danska ordförandeskapet lagt fram, uppger TT/GP. Även Estland och Luxemburg är kritiska. Sveriges regering är, till skillnad från flera andra medlemsländer, fortsatt positiv. Frågans framtid i ministerrådet är därmed osäker inför nästa möte den 14 oktober.

EU-länderna antog i dag tisdag ett ramverk för hur ukrainska flyktingar ska kunna återvända och återintegreras i Ukraina när förhållandena tillåter. Rekommendationen innehåller även riktlinjer för övergång till andra uppehållstillstånd för dem som är berättigade.

Medlemsländerna uppmanas erbjuda nationella uppehållstillstånd baserade på exempelvis anställning, utbildning eller familjeskäl. De ska också stödja återintegrering genom att tillåta ukrainare att göra undersökande besök till hemlandet och etablera frivilliga återvändandeprogram.

Sedan 2022 har EU gett skydd åt över fyra miljoner ukrainare. Det tillfälliga skyddet gäller till mars 2027.

Polen höjer sin budget för cybersäkerhet till en miljard euro efter en våg av ryska sabotageförsök mot kritisk infrastruktur, skriver Financial Times. Enligt landets regering avvärjs upp till 50 attacker dagligen men flera sjukhus har drabbats och en attack mot en större stads vattenförsörjning stoppades nyligen. I går måndag sade premiärminister Donald Tusk att två belarusier gripits efter att en drönare upptäckts över regeringsbyggnader i Warszawa. Attackerna är en del av ett bredare mönster med GPS-störningar och drönarflygningar från ryskt håll.

För att motverka en hotande arbetskraftsbrist måste EU bättre integrera kvinnor, äldre, migranter och personer med funktionsnedsättning. Det framgår i en rapport från EU-kommissionen som publicerades i dag tisdag. Enligt den står 51 miljoner människor i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden. Att inkludera fler, med olika riktade och anpassade åtgärder, kan motverka en prognos där EU:s arbetskraft minskar med 18 miljoner personer till 2050. Samtidigt är arbetslösheten i unionen rekordlåg på 5,9 procent.

Spaniens regering höjer sin prognos för BNP-tillväxten 2025 till 2,7 procent från tidigare 2,6 procent. Beskedet kom från ekonomiminister Carlos Cuerpo i dag tisdag, rapporterar Reuters. Landets ekonomi har konsekvent överträffat eurozonens genomsnitt efter pandemin.

– Spanien kommer att vara den snabbast växande avancerade ekonomin, sade Cuerpo.

Den optimistiska prognosen kommer trots att regeringen har svårt att få igenom sin budget i ett politiskt fragmenterat parlament.

EU-parlamentet kommer att debattera och rösta om två misstroendeförklaringar mot kommissionsordförande Ursula von der Leyen under sin session i början av oktober. De separata yrkandena lämnades in i förra veckan av ytterhögergruppen Patrioter för Europa samt Vänstergruppen, skriver Politico.

Patrioterna kritiserar bristande transparens och handelsavtal. Vänstern fokuserar på handelspolitik och EU:s agerande i Gazakriget. Att två yrkanden läggs fram samtidigt är utan motstycke och den exakta proceduren för debatt och omröstning är ännu inte fastställd. Det väntas inte finnas tillräckligt stöd för att fälla Ursula von der Leyen.

Luxemburgs regering avser att erkänna Palestina som stat. Beskedet gavs i går måndag av premiärminister Luc Frieden och utrikesminister Xavier Bettel, rapporterar Politico. Ett slutgiltigt beslut väntas senare i september vid FN:s generalförsamling. Enligt källan sker detta i samordning med flera andra länder, inklusive Frankrike och Belgien. Initiativet följer på månader av tvekan och ökade krav på ett slut på kriget i Gaza.

Fram till juli hade totalt 148 länder erkänt Palestina, rapporterar SVT.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán hävdar felaktigt i ett inlägg på X att Sverige är ett land i kollaps där över 280 minderåriga flickor gripits för mord. Statsminister Ulf Kristersson kallar utspelet för "skandalösa lögner" och skriver också han på X att Orbán är desperat inför det kommande ungerska valet.

"Det här är skandalösa lögner. Inte förvånande med tanke på att det kommer från mannen som demonterar rättsstaten i sitt eget land", twittrade Kristersson.

Viktor Orbán publicerar också en video där han talar om brott i Sverige – bildsatt med klipp från Frankrike och Spanien visar en granskning från SVT.

Enligt Brottsförebyggande rådet var åtta flickor i åldern 15–17 år misstänkta för mord och dråp under 2024, rapporterar SVT. Orbán har tidigare kritiserats av Sverige för att urholka rättsstatens principer.

Notisen är uppdaterad med SVT:s granskning.

EU-ländernas miljöministrar kan inte enas om klimatmål till 2040, enligt TT/TN. Frågan om 90-procentig utsläppsminskning skjuts nu upp till stats- och regeringschefsnivå.

– Det är en svår fråga som är politiskt komplicerad. Tillräckligt många medlemsländer önskar att stats- och regeringscheferna diskuterar frågan innan förhandlingarna kan avslutas, sade Danmarks klimatminister Lars Aagaard till nyhetsbyrån Ritzau.

En uppgörelse ses som viktig signal inför klimatmötet COP30 i Brasilien i november.

Andelen invånare i EU som levde i allvarlig materiell och social fattigdom var 6,4 procent under 2024, en liten minskning jämfört med året innan då andelen var 6,8 procent, enligt siffror från Eurostat på måndagen. Statistiken visar att barn och unga är den mest utsatta gruppen. Skillnaderna mellan medlemsländerna är samtidigt mycket stora: från 17,2 procent i Rumänien till 1,8 procent i Slovenien. I Sverige var andelen 3 procent. Kvinnor är också något mer drabbade än män.

En dispyt mellan Indien och Pakistan om rätten till namnet basmatiris försvårar EU:s pågående förhandlingar om ett frihandelsavtal med New Delhi. Enligt Financial Times pressas EU att ge Indien ensamrätt, vilket skulle slå hårt mot pakistanska exportörer som då kan förlora prispåslag och marknadsandelar. Bryssel tvekar, då Pakistans rivaliserande anspråk omfattar områden i Kashmir som Indien också gör anspråk på. Indiens handelsminister kommenterade förhandlingarna i fredags efter ett besök av EU:s delegation.

Kreditvärderingsinstitutet Fitch sänkte i fredags Frankrikes kreditbetyg till A+, det lägsta någonsin. Beskedet skuggar den nye premiärministern Sebastien Lecornus budgetförhandlingar, rapporterar Reuters.

Fitch pekar på politisk instabilitet och växande statsskuld. Lecornu, president Macrons femte premiärminister på två år, ska nu minska eurozonens största budgetunderskott (5,4 %) samtidigt som fackförbund varslar om strejk mot nedskärningar och politiska motståndare ställer hårda krav från olika håll.

Ukraina ligger bakom att två tåg spårat ur i den västryska regionen Leningrad, rapporterar AFP/Ekot med hänvisning till ukrainska militära källor. Minst en person har dött och tågtrafiken har drabbats av stora störningar till följd av sabotagen. Tre människor dog när en sprängladdning exploderade på ett järnvägsspår i den närliggande ryska regionen Orjol i lördags.

En rysk drönare kränkte rumänskt luftrum i lördags, den andra incidenten inom Nato på en vecka. Det skriver Financial Times. Drönaren följdes i nästan en timme. Till skillnad från i Polen i onsdags, där 19 drönare sköts ner, valde rumänska piloter att inte öppna eld av säkerhetsskäl. Tjeckien kallar det en provokation, medan USA:s president Trump antytt att det kan vara ett misstag. Nato har inlett en ny insats för att stärka östflanken.

Högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD) ökar tydligt i kommunalvalet i Tysklands folkrikaste delstat, Nordrhein-Westfalen, skriver Financial Times. Enligt preliminära resultat från i går söndag får partiet 14,5 procent, upp från 5 procent 2020. Valet är ett bakslag för förbundskansler Friedrich Merz koalitionspartner SPD som tappar stöd. CDU är fortsatt största parti.

På nationell nivå stöds AfD av 25 procent i opinionsundersökningar strax efter ledande kristdemokratiska CDU/CSU på 26 procent.

Den förväntade livslängden i EU steg till 81,7 år under 2024, en ökning med 0,3 år från 2023. Det visar preliminära siffror som Eurostat publicerade i går torsdag. Sverige delar förstaplatsen med Italien för högst förväntad livslängd i unionen, båda med 84,1 år, tätt följt av Spanien på 84,0 år. Lägst är siffran i Bulgarien (75,9 år). Jämfört med 2019, före pandemin, har livslängden ökat i 24 av 26 granskade EU-länder.

En delegation från EU-parlamentets industriutskott reser nästa vecka till Norrbotten för att studera den gröna omställningen. Under besöket kommer ledamöterna att besöka bland annat HYBRIT:s anläggning för fossilfritt stål, rymdbasen Esrange och LKAB:s gruva i Kiruna.

Tyskland inför en ny värnpliktsmodell där tvång kan bli aktuellt om inte tillräckligt många anmäler sig frivilligt, rapporterar Yle. Försvarsminister Boris Pistorius presenterade förslaget i onsdags. Från årsskiftet ska alla 18-åriga män obligatoriskt besvara ett formulär om tjänstgöring, vilket är frivilligt för kvinnor. Baserat på svaren kallas 5 000 till frivillig tjänst. Om detta inte räcker till blir mönstring obligatorisk för män från 2027 för att stärka försvaret.

Tysklands förbundsdag har hävt den rättsliga immuniteten för Maximilian Krah från ytterhögerpartiet AfD, skriver TT/GP. Beslutet möjliggör husrannsakan mot politikern. Han utreds för misstänkt penningtvätt och mutor från Kina under sin tid i EU-parlamentet. Krahs tidigare assistent är formellt anklagad för kinesiskt spioneri. Själv nekar Krah till brott.

EU:s tribunal avvisade i en dom på onsdagen Österrikes försök att stoppa klassificeringen av kärnkraft och fossilgas som hållbara investeringar. Domstolen anser att EU-kommissionen inte överskred sina befogenheter när den 2022 inkluderade dessa energikällor i EU:s taxonomi för hållbara investeringar.

Österrike, med stöd av Luxemburg, kan överklaga domen till EU-domstolen inom två månader.

Belgien är berett att överväga mer riskfyllda investeringar av vinsterna från frysta ryska tillgångar för att maximera stödet till Ukraina. Det avgörande villkoret är att hela EU delar på de juridiska och finansiella riskerna, skriver Financial Times. Utrikesminister Maxime Prévot sade att direkt konfiskering är uteslutet, men att en riskdelning mellan de 27 medlemsländerna kan få Belgien att ompröva sin position.

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) besöker i veckan Berlin för möten med sin tyska motpart. På agendan står stödet till Ukraina, EU:s utvidgning och unionens konkurrenskraft. Syftet är att stärka samarbetet med Tyskland i vad ministern beskriver som en allvarlig tid. Enligt Rosencrantz måste EU axla ett större ansvar för Europas säkerhet och tillväxt och där är samarbetet med Tyskland "extra viktigt".

Ryska drönare som kränkte polskt luftrum var en medveten handling för att testa Nato, hävdar Mychajlo Podoljak, rådgivare till Ukrainas president Zelenskyj, enligt Sveriges Radio. Podoljak varnar att utan konsekvenser riskerar liknande aktioner att öka.

Ett stort antal ryska drönare har kränkt polskt luftrum tidigare i veckan, vilket väckt skarpa reaktioner i Finland, skriver Expressen. I Finlands riksdag fördömde statsminister Petteri Orpo i går onsdag agerandet och Socialdemokraternas ledare Antti Lindtman kallade det för "en kall väckarklocka". Enligt finska politiker är kränkningen ett tecken på att Ryssland testar Natos medlemsländer.

Höga tjänstemän från EU:s rikare länder, inklusive Sverige, mötes i Wien i dag torsdag för att samordna sig inför förhandlingarna om EU:s nästa flerårsbudget. Det skriver Politico. Målet är att skapa en enad front för en stramare budget, i opposition mot en allians av syd- och östeuropeiska länder som vill se högre utgifter. 

Europeiska centralbanken, ECB, lämnade i dag torsdag sin viktigaste styrränta oförändrad på 2,0 procent. Beslutet, det andra i rad utan ändring, motiveras med att banken inväntar effekterna av EU:s handelsuppgörelse med USA. Ekonomin i eurozonen har visat sig motståndskraftig och inflationen i augusti var 2,1 procent, strax över målet. ECB höjer tillväxtprognosen för i år till 1,2 procent, men sänker den för nästa år till 1,0 procent.

EU-domstolen har i en dom på torsdagen ogiltigförklarat EU-kommissionens godkännande av Ungerns statsstöd till kärnkraftsbygget Paks II. Domen är en framgång för Österrike, som överklagat ärendet, och slår fast att kommissionen gjorde fel när den inte prövade om direktupphandlingen av projektet stred mot EU-lag,

Bygget av de två nya reaktorerna tilldelades utan offentlig upphandling till ett ryskt statligt bolag. Projektet finansieras till stor del med ett ryskt lån på 10 miljarder euro.

Enligt domstolen var byggkontraktet "oskiljaktigt förknippat" med själva stödet, vilket innebar att kommissionen hade en skyldighet att granska det. Kommissionens beslut från 2017 är därmed annullerat.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen står inför två nya misstroendehot i EU-parlamentet, skriver TT/Aftonbladet. Vänstergruppen och ytterhögergruppen PfE avser att begära omröstningar med hänvisning till missnöje över allt från Gazahanteringen till handelsavtal och klimatpolitik.

Omfattande protester mot regeringens budgetnedskärningar har lamslagit delar av Frankrike, rapporterar SVT. Enligt inrikesministeriet deltog 175 000 personer i aktioner som blockerat vägar och tågstationer. 80 000 poliser mobiliserades och nästan 500 personer har gripits efter sammandrabbningar. I den franska staden Strasbourg där Europaparlamentet huserar märktes dock inget av protesterna.

Fler än 20 civila dödades och 21 skadades i en ny rysk flygräd mot byn Jarova i östra Ukraina i dag tisdag. Attacken inträffade när invånare köade för att hämta ut sina pensioner, uppger president Volodymyr Zelenskyj enligt Reuters. Zelenskyj kräver en reaktion från bland annat USA och Europa. Enligt internationell rätt är det otillåtet att döda civila eller skada dess egendom i krig.

Ett år efter sin hyllade rapport om EU:s konkurrenskraft anklagar Mario Draghi medlemsländernas ledare för passivitet, rapporterar Politico. Trots initialt beröm har bara elva procent av förslagen genomförts, enligt en tankesmedja. 

En rapport från tankesmedjan European Policy Innovation Council visar att endast 11 procent av Draghi-rapportens förslag hade genomförts. 

Nationella intressen uppges blockera avgörande reformer av bland annat energiunionen och kapitalmarknaderna. Draghi varnar för att handlingsförlamningen riskerar att urholka unionens framtida välstånd och inflytande i en tid av ökande geopolitiska spänningar.

Asylansökningarna till EU, Norge och Schweiz minskade med 23 procent under första halvåret 2025. Det visar ny statistik från EU:s asylmyndighet (EUAA), enligt TT/GP . Huvudorsaken är att 66 procent färre syrier sökte skydd efter diktatorn Bashar al-Assads fall.

Frankrikes regering har kollapsat efter att premiärminister François Bayrou förlorade en förtroendeomröstning i går måndag, uppger Financial Times. Bayrou fälldes över ett sparpaket på 44 miljarder euro. 
– Ni har makten att fälla regeringen, men ni har inte makten att radera verkligheten, sade han till parlamentet. Det är andra gången på kort tid en fransk regering faller, vilket fördjupar den politiska krisen för president Emmanuel Macron och oroar finansmarknaden med tanke på landets höga statsskuld. En ny premiärminister väntas bli utsedd inom kort.

Sverige och EU:s toppskikt diskuterar hur man kan gå vidare med Ukrainas medlemskapsförhandlingar, trots att Ungern som enda medlemsland blockerar processen. Frågan diskuterades när statsminister Ulf Kristersson och EU-minister Jessica Rosencrantz träffade Europeiska rådets ordförande António Costa i Stockholm i går måndag.

– Det är dags att ta konkreta steg framåt i medlemskapsförhandlingarna, men ett land blockerar. Under mötet diskuterade vi hur vi kan driva arbetet vidare, sade EU-minister Jessica Rosencrantz efter mötet.

Moldaviens överlevnad som nation kräver ett EU-medlemskap för att stå emot Rysslands aggression. Det sade landets president Maia Sandu i ett tal inför EU-parlamentet i Strasbourg i dag tisdag, rapporterar Politico. Enligt Sandu utsätts landet för ett fullskaligt ryskt hybridkrig vars mål är att "erövra Moldavien via valurnorna". Hon varnade för att Ryssland kommer försöka påverka parlamentsvalet den 28 september.

– Vår europeiska väg är inte bara en fråga om värderingar, det är en fråga om överlevnad, sade Sandu.

470 civilsamhällsorganisationer, fackföreningar och intressegrupper varnar i ett brev för att EU-kommissionen under Ursula von der Leyen genomför omfattande avregleringar som hotar miljö, arbetsrätt och sociala skydd. I ett gemensamt upprop kritiserar de kommissionens "förenklingsarbete" som de menar i själva verket är avreglering.

"EU:s regler skärs ned så att aktieägare kan exploatera människor och planeten med färre begränsningar. Vårt skydd säljs ut för vinst och vårt förtroende för demokratin urholkas", skriver organisationerna.

Bland exemplen nämns försvagade klimatåtgärder, minskade miljökrav i jordbrukspolitiken och hot mot digitala rättigheter. Organisationerna kräver istället starkare skydd för sociala rättigheter, miljö och konsumenter.

EU-parlamentet gav i dag tisdag sitt slutgiltiga klartecken till nya lagar för att minska avfallet. Medlemsländerna får bindande mål att till 2030 minska matsvinnet med 30 procent per capita i bland annat handeln och hushållen. För textilier införs ett utökat producentansvar, där företag som säljer kläder och skor i EU måste bekosta insamling och återvinning av avfallet.

Augusti 2025 var den tredje varmaste augustimånaden som registrerats globalt, efter rekordåren 2023 och 2024. Det rapporterar TT/Expressen med hänvisning till EU:s klimattjänst Copernicus. Medeltemperaturen låg 1,29 grader över förindustriell nivå (1850–1900). I Europa var snittet 19,46 grader, och en svår värmebölja i sydväst ledde till omfattande skogsbränder. Klimattjänsten betonar att de varma haven understryker det akuta behovet av att både minska utsläpp och anpassa sig till allt frekventare klimatkatastrofer.

USA har ensidigt sagt upp avtal med europeiska länder om att bekämpa desinformation från Ryssland, Kina och Iran, skriver Financial Times. Europeiska regeringar underrättades i förra veckan. Åtgärden är det sista steget i Trump-administrationens nedmontering av myndigheten Global Engagement Center (GEC), som lett arbetet. Dess tidigare chef kallar draget för ett "ensidigt nedrustningsagerande" i informationskriget.

Jonas Gahr Støres mitten-vänsterregering behåller makten i Norge. Det rapporterar Financial Times efter att nästan alla röster från parlamentsvalet i går måndag räknats. Gahr Støres block får 88 mandat mot högeroppositionens 81. Valet ses som en seger för stabilitet i ett osäkert omvärldsläge. Samtidigt fördubblade det populistiska Fremskrittspartiet sitt stöd till 24 procent och blir största oppositionsparti.

Högernationalisten Marine Le Pens presidentkandidatur 2027 är hotad. En appellationsdomstol i Paris meddelade i går måndag att hennes överklagandeprocess inleds i början av 2026, rapporterar Euractiv. Målet rör missbruk av EU-parlamentsmedel på cirka 3,2 miljoner euro. Le Pen dömdes i första instans till bland annat fem års ämbetsförbud. Fastställs domen kan hon inte kandidera. Domstolen siktar på ett avgörande före sommaren 2026, vilket skapar en snäv tidsram inför valet.

Ett belarusiskt spionnätverk har avslöjats genom en insats samordnad av Tjeckien, Rumänien, Ungern och Moldavien. Detta meddelades i går måndag av bland andra den tjeckiska underrättelsetjänsten BIS, skriver Euractiv. Operationen, med stöd från EU:s justitiebyrå Eurojust, ledde till att Moldaviens tidigare vice underrättelsechef greps misstänkt för landsförräderi. Tjeckien har även utvisat en belarusisk diplomat och vill nu se restriktioner för ryska och belarusiska diplomaters rörlighet inom Schengen.

EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič välkomnar en presidentorder från USA som ska implementera ett gemensamt tullregelverk. Beskedet banar väg för att sänka tullarna på bilar och bildelar till 15 procent, skriver Šefčovič på X, enligt TT/GP.

USA:s nuvarande tull på europeiska fordon är 27,5 procent. Enligt det ramavtal parterna slöt i augusti förutsätter en amerikansk sänkning att EU i sin tur tar bort sina tullar på amerikanska bilar.

EU-länderna diskuterar i dag måndag ett förslag som ska göra det lättare att skicka asylsökande till länder utanför unionen, rapporterar Euractiv. Förslaget vidgar kravet på vilken "koppling" en sökande måste ha till landet, och lägger till vaga kriterier som "språkliga eller kulturella länkar". Det öppnar även en glipa för att i sällsynta fall kunna överföra ensamkommande barn, vilket tidigare förslag har uteslutit. Lagförslaget är en del av implementeringen av EU:s migrationspakt.

I en rapport publicerad i dag måndag sänker miljögruppen Transport & Environment (T&E) sin prognos för elbilsförsäljningen i EU med två miljoner bilar till 2027. Orsaken är EU:s beslut att ge bilindustrin mer tid att uppfylla koldioxidkraven, uppger Euractiv. T&E menar att lättnaden försvagar industrins omställningstryck och riskerar att EU tappar i den globala konkurrensen mot tillverkare i bland annat Kina. Gruppen anklagar även biltillverkarna för att medvetet måla upp en dyster bild för att få försvagade mål.

Rysslands krigsekonomi är ansträngd på grund av sjunkande energintäkter och ett kraftigt växande budgetunderskott, skriver Financial Times. Inför budgetarbetet i september tvingas Kreml överväga nedskärningar i icke-militära utgifter. Underskottet har nått 2,2 procent av BNP, långt över målet på 0,5 procent. Lägre tillväxt, en stark rubel och effekter av sanktionerna bidrar till trycket. De militära utgifterna fortsätter dock att prioriteras.

Riskkapital strömmar till europeiska försvarsstartupbolag, drivet av kriget i Ukraina och oro för USA:s säkerhetsgarantier. Totalt har 2,4 miljarder euro investerats sedan 2022, varav 1,4 miljarder enbart i år, skriver Financial Times. Tyska bolag som AI-företaget Helsing leder utvecklingen. Ukraina fungerar samtidigt som ett skarpt testfält för ny teknik som drönare och autonoma system.

Rysslands och Belarus militärövning Zapad 2025, som startar 12 september, skapar oro längs Natos östgräns. Det skriver Politico i dag måndag. Övningen, den första sedan Ukrainainvasionen, hålls nära Polen och Litauen och ses som ett potentiellt test av Natos reaktionsförmåga. Alliansen svarar med egna övningar. Ryssland uppger färre än 13 000 soldater, men Litauen befarar uppemot 30 000.

EU-kommissionen kommer att inleda en ny utredning om att avskaffa omställningen mellan sommar- och vintertid. Beskedet, rapporterar Yle , är ett svar på en fråga från den finländska EU-parlamentarikern Anna-Maja Henriksson. Ett förslag om att slopa tidsomställningen har varit blockerat i ministerrådet sedan 2019 på grund av oenighet mellan medlemsländerna, vilket enligt Henriksson skadar EU:s trovärdighet. Om förslaget går igenom väljer varje enskilt medlemsland om man vill ha permanent normal- eller sommartid.

Greklands parlament har röstat igenom en av EU:s strängaste migrationslagar, rapporterar Ekot. Den nya lagen innebär att personer som fått avslag på sin asylansökan kan dömas till upp till fem års fängelse. Människorättsorganisationer kritiserar lagen som repressiv och varnar för att den kan undergräva internationella flyktingkonventioner.

Ledaren för Turkiets största oppositionsparti, socialdemokratiska och kemalistiska CHP, Özgür Özel, anklagar president Recep Tayyip Erdoğan för en "rättslig kupp", uppger Financial Times. Efter ett domstolsbeslut i förra veckan riskerar partiet att få sin ledning "utbytt" mot regeringsvänliga personer. Özel hotar med massprotester som ska "stoppa livet" och menar att Erdoğan, som han anser inte längre kan vinna val, försöker skapa ett enpartisystem likt det i Ryssland. Polis spärrade i går söndag av gator vid CHP:s högkvarter i Istanbul efter uppmaningar till demonstration.

EU-kommissionens vice ordförande Teresa Ribera har öppet kallat händelserna i Gaza för folkmord. Uttalandet gjordes i ett tal till studenter i Paris i torsdags, enligt nyhetsbyrån Efe/TT/GP.

– Folkmordet i Gaza visar på Europas oförmåga att agera och tala med en röst, sade Ribera i sitt tal.

Uttalandet är ett av de skarpaste hittills från en EU-kommissionsledamot om Israels krigföring. Israel fördömer Ribera och kallar henne en "megafon för Hamaspropaganda". Ribera är socialdemokraternas tyngsta ledamot i kommissionen med ansvar för klimat- och konkurrensfrågor.

Antalet GPS-störningar i svenskt luftrum och över Östersjön har ökat dramatiskt, skriver TT/GP. Enligt Transportstyrelsen har 733 störningar rapporterats hittills i år, jämfört med 495 under hela 2024 och 55 under 2023. Störningarna, som påverkar både flyg och sjöfart, beskrivs som en allvarlig säkerhetsrisk. Data påvisar att störningarna har sitt ursprung från ryskt territorium. Sverige har tillsammans med andra Östersjöländer lyft frågan med Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao).

Norges utanförskap från EU blir alltmer kostsamt, anser både den socialdemokratiske utrikesministern Espen Barth Eide (Ap) och hans konservativa rival Ine Eriksen Søreide inför måndagens stortingsval, skriver Financial Times. De menar att brexit och ändrad handelspolitik ökar klyftan mellan ett fullvärdigt medlemskap och Norges nuvarande EES-avtal, som inte inkluderar EU:s tullunion. Trots enigheten planerar inget av partierna för en ny folkomröstning eftersom opinionen fortfarande är negativ till ett medlemskap.

Tjeckiska populistiska oppositionspartiet ANO, lett av Andrej Babiš, vill införa en lag om nationella folkomröstningar. Förslaget, som presenterades i går torsdag rapporterar Euractiv, har väckt stark oro för att det kan öppna för en omröstning om landets EU- och Natomedlemskap. Kritiker, som utrikesminister Jan Lipavský, varnar för att planen kan utnyttjas av extremistpartier. ANO leder i opinionen inför parlamentsvalet nästa månad men väntas inte kunna bilda regering på egen hand.

Storbritannien brottas med den högsta lånekostnaden sedan slutet av 90-talet, rapporterar Sveriges Radio. Räntan på 30-åriga statsobligationer har stigit till 5,7 procent, vilket sätter ytterligare press på landets redan ansträngda ekonomi. Den stora statsskulden pekas ut som en huvudorsak till landets ekonomiska utmaningar.