Bild: Sigrid Melchior

Engström: Vi har gjort skillnad i EU-parlamentet

Christian Engström vill ändra i EU:s grundfördrag så det blir begripligt, demokratiskt och tydligt vad det är EU bestämmer över.

Europaportalen träffar samtliga svenska toppkandidater inför valet till Europaparlamentet. I dag har turen kommit till Christian Engström, Piratpartiets toppnamn.

– Vi skiljer oss från de andra partierna i det att vi tar EU-valet på allvar, att vi inte ser det som en generalrepetition inför riksdagsvalet. Och vi vet att nästa mandatperiod kommer flera av Piratpartiets kärnfrågor att beslutas i EU-parlamentet.

Vi sitter i Christian Engströms lilla ljusa kontor på åttonde våningen i EU-parlamentet i Bryssel. I rummet intill svettas hans assistenter med att baxa in kartonger med hans bok En reformerad upphovsrätt, nyss kommen från tryckeriet.

En reformerad upphovsrätt är just en av Piratpartiets profilfrågor som kommer att landa på det nyvalda EU-parlamentets bord, förmodligen om ett år. Engström vet inte vad förslaget från kommissionen kommer att innehålla men han ser det som EU-parlamentets chans att legalisera fildelning.

Sedan 2011 förespråkar den gröna partigruppen, som piratpartisterna ingår i, officiellt att göra fildelning lagligt. Engström tror att socialdemokraterna och liberalerna går att vinnas över och att man därmed skrapar ihop en majoritet i kammaren för en sådan skrivelse.

– Det har skett en utveckling under de fem år som jag har suttit i EU-parlamentet. I början var jag en knasboll som ville [legalisera fildelning]. Men fler och fler har märkt att det inte går att förklara krig mot en hel ungdomsgeneration.

Han tror att det varken går eller att man bör stoppa utvecklingen. Varje samhällsförändring slår mot några - sånt är livet, säger han.

– På 50-talet kom elgitarren och slog ut dragspelarna. Fram tills dess hade dragspel varit det hottaste, coolaste. Det är klart att de flesta dragspelarna inte kunde ställa om till att bli bra gitarister.

Men att få igenom legaliserad fildelning på EU-nivå är svårt, kanske inte möjligt. EU-parlamentet skulle vara tvunget att komma överens med ministerrådet och av de 28 EU-länderna är det i stort sett bara Nederländerna som ligger nära den linjen. Dessutom har samtliga EU-länder skrivit under internationella konventioner som skyddar immaterialrätt.

Christian Engström fångades av EU-politiken för tio år sedan. Då var han företagare i datorbranschen och började intressera sig för patentdirektivet, som just då höll på att beslutas. Engström blev aktivist mot direktivet och lärde sig att det var svårt att påverka kommissionen och ministerrådet, men att EU-parlamentet var öppnare än han tidigare trott.

En annan av piraternas valfrågor är olika lagförslag som rör personuppgifter, särskilt dataskyddsförordningen. EU-parlamentet röstade i mars om att ge dryga böter till företag som missbrukar persondata och ge människor rätt att ”sudda ut” sig själva från internet.

Också detta ska förhandlas med ministerrådet och slutligen klubbas av nästa parlament.

– En av de saker som håller tillbaka användingen av internet är att folk med rätta undrar vad som händer med deras personuppgifter, man litar inte riktigt på det. Sedan är det också bra att få gemensamma regler för hela EU. Det är bra för företagare.

Och som en tanke, just när Engström redogjort för de viktigaste valfrågorna surrar hans telefon som ligger på skrivbordet: EU-domstolen i Luxemburg har kommit med en dom som ogiltigförklarar det hårt kritiserade datalagringdirektivet.

– Yessssss. Då är den bollen i spel också. Då ska vi göra allt för att följa det som domstolen rimligen säger, att det är inte okej att massövervaka hela befolkningen, säger Engström.

Till EU-valet 2009 ökade valdeltagandet i Sverige till skillnad från andra EU-länder. Man talade om Piratpartieffekten. I dag hamnar partiet under spärren i alla opinionsundersökningar och skulle förlora sina bägge mandat om det vore val i dag.

– Eftersom det nästan inte rapporteras någonting från EU-parlamentet har många har glömt att vi finns, men nu drar valrörelsen igång och då kommer de 225 000 väljare som röstade på oss förra gången att bli påminda. Sen är det nära en halv miljon ungdomar som är uppvuxna med internet, som aldrig tidigare röstat i ett EU-val.

Då, efter valet 2009, trodde många att det så småningom skulle bildas en piratpartistisk partigrupp i EU-parlamentet. Men i dag verkar det knappt bli några fler pirater, trots att det finns piratpartier i de flesta andra EU-länder. Bara tyska piratpartister ser ut att få mandat efter att Tyskland tagit bort sin småpartispärr.

Christian Engström kallar sig EU-kritisk men gillar den fria rörligheten – ”det är fantastiskt att man kan plugga och jobba eller gå i pension i vilket EU-land man vill” - och den inre marknaden. Kärnan i hans EU-kritik är EU:s demokratiska underskott.

– Lobbyisterna och tjänstemännen har makten. För varje ny lag som kommer från EU är det något särintresse som vill stoppa klockan som har fått igenom sina grejer, och det är de gamla företagen som har resurser att vara här och lobba. Den sammanlagda effekten är att det kommer dålig lagstiftning från EU. I princip allt som vi pirater har slagits mot, till exempel Ipred och datalagringsdirektivet, kommer från EU och gynnar särintressen.

Piratpartiet har ett förslag till hur man kommer till rätta med EU:s demokratiska underskott:

– Någon får skriva ett nytt fördrag. Sedan har vi en folkomröstning i hela EU. En medborgare, en röst. Om det blir antaget så får varje land sedan ta ställning till om man vill ha det eller inte.

– Poängen är att om vi kommer överens om processen så garanterar det vissa saker vad det än blir för förslag. För det första måste det vara begripligt för folk. För det andra måste det vara demokratiskt för annars vill folk inte ha det. Och för det tredje måste det respektera medlemsstaternas suveränitet och inte flytta mer makt än nödvändigt till Bryssel. Annars är risken stor att viktiga länder, till exempel England, inte vill vara med.

Engström tror att det finns en liten chans att EU:s grundfördrag förhandlas om under den kommande mandatperioden eftersom Storbritanniens premiärminister David Cameron utlovat en folkomröstning om EU-medlemskapet. Därför vill han, om han blir omvald, sitta som ersättare i utskottet för konstitutionella frågor (AFCO), som då skulle bereda frågan. Som ordinarie medlem vill han fortsätta i det rättsliga utskottet, där upphovsrättsfrågor ligger.

Christian Engström berättar att han och andra piratpartister ofta kallas för konspirationsteoretiker, men att historien brukar ge dem rätt. Det intryck man får av Engström är att han är en blandning av en pragmatisk småföretagartyp som vill se resultat och en utopisk drömmare.

Trots att Engström kallar sig EU-kritisk följer han och Amelia Andersdotter den gröna partigruppen, som är bland de mest federalistiska, i allt som inte är Piratpartiets profilfrågor. Han har bland annat röstat för införandet av en gemensam skatt på finansiella transaktioner och en höjning av den lägsta mammaledigheten (se faktaruta).

Faktum är att Engström och Andersdotter oftare följer den gröna gruppens linje än de svenska miljöpartisterna Carl Schlyter och Isabella Lövin gör.

I utbyte har Piratpartiet kunnat påverka den miljöpartistiska gruppens ståndpunkt i sina profilfrågor och fått ansvar för lagstiftning och mer talartid.

Engström säger att Piratpartiet har lärt sig av Junilistans misstag. Det går inte att proteströsta bort EU, säger han.

– Piratpartiet och Junilistan har en identisk syn på EU. Inte emot det som sådant, men vi tycker att det inte fungerar som det ska i dag. Junilistan röstade nej till det de inte tyckte att EU skulle hålla på med, vilket var i princip allt. De lyckade inte påverka ett enda beslut. Men vi har gjort det – vi stoppade [det internationella handelsavtalet] Acta och vi försvarade nätneutraliteten [att att telekombolag inte får ge olika prioritet för olika trafik].