Ukraina förväntar sig en leverans av svenska Jas Gripen-plan i närtid, sade general Ivan Havryljuk till ukrainska BBC, rapporterar Expressen i dag tisdag. Uttalandet kommer trots att frågan pausades i maj på begäran av allierade. Sveriges försvarsdepartement bekräftar att en dialog förs med Ukraina men uppger att det inte finns några nya besked i frågan.

Solenergi var i juni den enskilt största källan till el i EU för första gången någonsin, med 22,0 procent av den totala produktionen, enligt Eurostat. Solkraften passerade därmed kärnkraft (21,6 procent) som främsta energislag. Under hela andra kvartalet kom 54,0 procent av EU:s el från förnybara källor, en ökning som främst drevs av just solenergin. Danmark hade den högsta andelen förnybar el (94,7 procent) under årets andra kvartal.

Forskare har hjälp av en energisimuleringsmodell jämfört framtiden för 22 olika energitekniker i världen. Sammanställningen visar att solenergi sannolikt kommer att dominera den globala energiproduktionen av el inom 20 år, rapporterar Bloomberg.  

EU-kommissionen och ministrar från Östersjöländerna håller i dag tisdag ett krismöte i Stockholm med anledning av den akuta situationen för fiskbestånden. En ny rapport till EU-parlamentet varnar för att inte ens ett totalt fiskestopp kan vara tillräckligt för att rädda torsk- och sillbestånden, skriver TT/GP. Enligt rapporten har den fleråriga förvaltningsplanen "i stort sett misslyckats med att uppnå sitt mål att återställa och bibehålla populationer av fiskade arter ". Mötet i Stockholm, som delvis leds av kommissionär Jessika Roswall, är ett försök att hitta nya vägar framåt inför beslutet om 2026 års fiskekvoter om en knapp månad.

Inför den kommande vintern bidrar Sverige med ytterligare drygt en miljard kronor i civilt stöd till Ukraina. Närmare hälften av summan ska gå till reparation av landets energisektor, meddelade biståndsminister Benjamin Dousa på måndagen.

– Vi måste stärka Ukrainas motståndskraft på alla sätt, särskilt som Ryssland eskalerar kriget. Ukrainarnas fortsatta kamp för sin frihet är central för hela Europas säkerhet., sade Dousa i ett uttalande.

Danmark kallar in ett par hundra reservister med anledning av drönarincidenter i landets luftrum, rapporterar SVT Nyheter. Beskedet kom i går måndag, inför ett informellt EU-toppmöte som inleds på onsdag. Enligt anonyma källor till danska TV2 rör det sig om ett par hundra soldater. Landets försvarsmakt har ännu inte kommenterat uppgifterna.

Ryska GPS-störningar påverkade över 122 000 flyg i Östersjöområdet, även i svenskt luftrum, mellan januari och april. Det visar en ny rapport från sex länder som Yle rapporterar om. Störningarna, som spårats till bland annat Kaliningrad, utgör ett säkerhetshot men flygtrafiken bedöms vara trygg tack vare reservsystem. FN:s internationella civila luftfartsorganisation (ICAO) väntas nu rikta en ovanlig anmärkning mot Ryssland för agerandet, vilket ökar arbetsbördan för piloter och flygledare.

Med ett minskat intresse för frivillig värvning väntas Ryssland i högre grad tvinga unga värnpliktiga att strida i Ukraina, uppger Yle. Höstens inkallelse inleds i morgon onsdag och sker mot bakgrund av att armén behöver rekrytera cirka 30 000 nya soldater varje månad. Enligt Rysslandsexpert Anders Mård är risken nu stor att värnpliktiga dras in. Samtidigt uppges president Vladimir Putin frukta en reaktion från den inflytelserika organisationen Soldatmödrarna, som har ett brett och djupt nätverk i det ryska samhället.

Frankrikes nye premiärminister Sébastien Lecornu, som tillträdde för bara tre veckor sedan, riskerar att fällas i en misstroendeomröstning ledd av Socialistpartiet. Konflikten rör budgetförslag som socialisterna anser vara orimliga, rapporterar Financial Times. Socialistledaren Olivier Faure sade i går måndag att om regeringen inte viker sig kommer den att fällas, vilket sannolikt leder till nyval. Lecornu är president Emmanuel Macrons tredje premiärminister på drygt ett år, i ett parlament där regeringen saknar egen majoritet.

Italiens budgetunderskott för 2025 väntas landa på cirka tre procent av BNP, i linje med EU:s regelverk. Det är en sänkning från prognosen på 3,3 procent, enligt källor som rapporterar till Reuters i går måndag. Förbättringen, som beror på högre skatteintäkter, kan leda till att Italien lämnar EU:s förfarande för alltför stora underskott ett år tidigare än beräknat. Detta skulle ge regeringen i Rom ökat ekonomiskt handlingsutrymme. De officiella siffrorna väntas på torsdag.

Italien har inte uppfyllt EU:s budgetkrav sedan 2019 då underskottet låg på 1,5 procent av BNP.

Europeiska rådets ordförande António Costa driver på för att kunna kringgå Ungerns veto mot Ukrainas EU-medlemskap, skriver Politico. Enligt fem diplomatkällor syftar förslaget till att ändra reglerna så att nya förhandlingskapitel kan öppnas med kvalificerad majoritet istället för enhällighet. Detta skulle låta Ukraina och Moldavien gå vidare i anslutningsprocessen trots ungerskt motstånd. För att slutgiltigt stänga ett kapitel skulle dock enhällighet fortfarande krävas. Initiativet kommer inför veckans informell EU-toppmöte i Köpenhamn.

Minst fyra personer, varav en tolvårig flicka, dödades i en massiv rysk flygattack mot Ukraina i går söndag, rapporterar Financial Times. Enligt president Volodymyr Zelenskyj pågick attacken i över tolv timmar med nära 500 drönare och över 40 robotar. Den fick även grannlandet Polen att tillfälligt stänga delar av sitt luftrum.

Civilpersoner eller civil egendom får inte utsättas för militära anfall eller repressalier enligt internationell rätt, se första tilläggsprotokollet i Genèvekonventionerna. 

EU ska ta fram planer för ett sammankopplat drönarförsvar för att skydda hela kontinentens gränser och kritiska infrastruktur. Beskedet kom i fredags efter ett snabbinkallat försvarsministermöte, skriver Financial Times. Bakgrunden är en rad ryska kränkningar av luftrummet i flera medlemsländer.

– Det är mycket tydligt att vår förmåga att upptäcka drönare inte är på den nivå vi behöver, sade EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius.

Målet är kompatibla system för upptäckt och bekämpning där EU kan bidra med finansiellt och industriellt stöd.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att Ryssland förbereder en attack mot ett annat europeiskt land. Enligt Zelenskyj är de drönarincidenter som nyligen rapporterats över Nato-länder som Danmark och Polen ett ryskt test av alliansens försvarsförmåga, skriver The Guardian.

EU:s miljökommissionär Jessica Roswall uttrycker oro efter att Donald Trump avfärdat klimatförändringarna som en bluff i sitt tal vid FN-mötet i New York, enligt Sveriges Radio. Under lördagens möte kallade Trump, mot bättre vetande, klimatförändringarna för "den största bluff som världen utsatts för". Forskare säger att klimatförändringarna är verkliga, mestadels orsakade av människor, och att de blir värre.

– Det är klart jag blir bekymrad, för det här kräver ju globala lösningar, sade Roswall.

Klimatfrågan har varit ett av de dominerande ämnena under FN-mötet, där majoriteten av världsledarna betonat behovet av att minska utsläppen och klimatavtrycket.

Danmark inför ett nationellt flygförbud för civila drönare från och med i dag måndag. Beslutet kommer efter att drönare observerats vid flera av försvarets anläggningar under natten, skriver TT/GP. Förbudet gäller i en vecka för att säkra EU-toppmötet i Köpenhamn. 
– Vi befinner oss just nu i en svår säkerhetssituation, sade försvarsminister Troels Lund Poulsen. Tyskland bistår med utrustning för att stärka Danmarks drönarförsvar, en åtgärd statsminister Mette Frederiksen tidigare kallat en del av ett ”hybridkrig”.

Tunga europeiska Nato-länder har varnat Kreml att alliansen är redo att skjuta ner ryskt stridsflyg vid nya luftrumskränkningar, rapporterar Bloomberg. Enligt anonyma källor framförde brittiska, franska och tyska diplomater varningen vid ett spänt möte i Moskva denna vecka. Bakgrunden är en incident i förra veckan då tre ryska MiG-31-plan kränkte Estlands luftrum, en handling som av diplomaterna bedömdes vara en medveten provokation från ryskt befäl.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen kallar de senaste drönarintrången för hybridkrig och höjer beredskapen, rapporterar Yle. Militär och polis får ökad närvaro vid kritisk infrastruktur och mandat att skjuta ner fientliga drönare. Under natten till fredag ledde en misstänkt drönare till att Ålborgs flygplats stängdes, även om observationen är obekräftad. Frankrike har erbjudit Danmark sitt stöd. 
– Jag tror att vi bara har sett början på de här attackerna, sade Frederiksen, som pekar ut Ryssland som det primära hotet mot Europa.

USA:s president Donald Trump öppnar för att häva sanktionerna som blockerar Turkiets köp av amerikanska F-35-stridsflyg. Villkoret är att Ankara slutar köpa rysk olja. Det framkom efter ett möte i går torsdag med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan i Vita huset, uppger Reuters. USA införde sanktionerna 2020 efter Turkiets köp av det ryska luftvärnssystemet S-400. Trump sade sig nu vara övertygad om att Erdoğan kommer att gå med på kravet och antydde att sanktionerna kan lyftas "väldigt snart".

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj planerar att avgå när kriget med Ryssland är över, rapporterar Sveriges Radio.

– Jag tänker inte ställa upp för omval om kriget slutar, val är inte mitt mål, mitt mål är att avsluta det här kriget, sade Zelenskyj.

Hans officiella mandatperiod löpte ut förra året, men på grund av kriget har inga val kunnat hållas i Ukraina. Enligt landets konstitution kan val inte genomföras under krigstid. 

Inte heller i Storbritannien hölls det val under andra världskriget, valet i juli 1945 blev det första på tio år.

Google kommer sannolikt att få sina första böter under EU:s nya lag om digitala marknader (DMA). Det rapporterade Reuters i går torsdag med hänvisning till tre anonyma källor. EU-kommissionen uppges förbereda ett beslut om att Google gynnat egna tjänster som Shopping och Flights framför konkurrenter. Böter kan uppgå till tio procent av bolagets globala årsomsättning, men enligt källorna kan Google fortfarande undvika straff med ett förbättrat förslag. Ett beslut väntas de kommande månaderna.

För 16:e året i rad vägrar EU-parlamentet att godkänna ministerrådets budgethantering. Parlamentets budgetkontrollutskott rekommenderade i veckan att inte bevilja rådet ansvarsfrihet för 2023 på grund av bristande samarbete, skriver Euractiv. Rådet menar att parlamentet överskrider sina befogenheter.

Danmark kommer att delta i EU:s arbete med att bygga en så kallad drönarmur för att stärka luftförsvaret. Det bekräftade EU-kommissionen i dag torsdag efter nya drönarkränkningar över danskt luftrum.

Redan i morgon fredag deltar Danmark i ett första möte om projektet, tillsammans med europeiska östgränsländer och Ukraina. Arbetet leds av försvarskommissionär Andrius Kubilius och syftar till att utveckla EU:s förmåga att både upptäcka och bekämpa fientliga drönare. Enligt kommissionen är medlemsstaterna drivande i processen och ska lämna in sina projektplaner senast den 30 november. Diskussionen kommer senare att breddas till att omfatta samtliga medlemsländer, bland annat vid EU-toppmötet i oktober.

EU-kommissionen inleder i dag torsdag en juridisk process mot Sverige och en rad andra medlemsländer för att inte ha infört två EU-direktiv i tid. Kritiken gäller försenad implementering av regler mot penningtvätt samt lagstiftning som ska ge investerare bättre tillgång till offentlig företagsinformation. Länderna har nu två månader på sig att vidta åtgärder efter att ha mottagit en formell underrättelse. Om så inte sker kan kommissionen gå vidare till nästa steg i överträdelseförfarandet.

Vid årskiftet 2024/2025 hade EU-kommissionen 43 överträdelseärenden mot Sverige på grund av olika EU-rättsliga brister.

Matkostnaderna för hushåll i euroområdet har stigit med 34 procent sedan 2019, betydligt snabbare än den allmänna inflationen. Det framgår av en analys från Europeiska centralbanken (ECB) som publicerades i dag torsdag, skriver Financial Times. ECB bedömer att gapet mot övriga priser är ”exceptionellt och ihållande”. Den senaste tidens acceleration drivs av ökade arbetskostnader och högre globala råvarupriser, vilket slår hårdast mot hushåll med lägre inkomster.

Tyskland stöder nu EU-kommissionens plan att använda frysta ryska statliga tillgångar för Ukrainas krigsinsats, en betydande omsvängning, skriver Politico. Förslaget är att upp till 172 miljarder euro i kontanter från finansinstitutet Euroclear skickas till Ukraina. För att kringgå rättsliga hinder ersätts pengarna med EU-garanterade obligationer. Berlin vill att stödet ska vara militärt. Frankrike och Europeiska centralbanken är dock fortsatt tveksamma till planens legalitet och finansiella risker. Sverige har länge drivit på för att använda de frysta ryska tillgångarna.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i går onsdag att nedskjutning av ryska stridsflyg som kränker Natos luftrum är ett alternativ som ligger på bordet. Uttalandet, rapporterar Politico, följer på flera ryska kränkningar över bland annat Polen och Rumänien. Även USA:s president Donald Trump har uttryckt stöd för nedskjutning. von der Leyen, som inte har militärt mandat vilket ligger på enskilda länder, underströk vikten av att försvara hela Natos territorium.

EU vill återuppta de strandade förhandlingarna med USA för att förmå landet att sänka sina tullar på stål och aluminium. Det uppger EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič inför ett möte med sin amerikanska motpart senare i veckan, skriver Bloomberg/Affärsvärlden. Målet är att helt eliminera eller drastiskt sänka tullarna, som i dag ligger på 50 procent. USA har ännu inte kommenterat initiativet. 
– Men vi vet att det är mycket viktigt för vår bransch och därför lägger vi det ständigt på bordet, sade Šefčovič.

För andra gången på en vecka har drönare tvingat en dansk flygplats att stänga. Natten till i dag torsdag stängdes trafiken vid Ålborgs flygplats i tre timmar, uppger Reuters. Händelsen följer en liknande incident vid Kastrup i måndags. Ålborg är även en militärbas, och drönare har också setts nära F-35-basen Skrydstrup.

Ryska spaningsplan flög vid två tillfällen lågt över den tyska fregatten Hamburg i Östersjön i förra veckan, uppger Der Spiegel. Fartyget deltog i en Nato-övning. Enligt tyska militärkällor flög planen på under 100 meters höjd utan att svara på radioanrop. Tysklands försvarsminister Boris Pistorius sade att Ryssland testar Natos gränser. 
– Putin vill provocera oss och utnyttja förmodade svagheter i Nato, sade ministern.

Rysslands regering planerar att höja momsen från 20 till 22 procent för att täcka de skenande försvarsutgifterna, skriver Financial Times. Beskedet kom i går onsdag och bryter mot Vladimir Putins tidigare skattelöften. Höjningen sker mot en bakgrund av ett växande budgetunderskott och sänkta BNP-prognoser. Enligt en bedömare tvingas nu alla medborgare och företag direktfinansiera kriget då andra finansieringskällor är uttömda.

Polens regering förbereder en lagändring som ska ge militären rätt att skjuta ned ryska objekt, som drönare, över ukrainskt luftrum utan att först få godkännande från Nato eller EU. Det rapporterar Euractiv med hänvisning till polska medier. Syftet är att ge militären större handlingsfrihet. Förslaget, som lades fram i juni, river upp en lag från 2022 som krävde allierat godkännande för sådana insatser. Det väntas nu snabbehandlas i parlamentet.

Ryssland anklagas för en storskalig komplott för att ta makten i Moldaviens parlamentsval på söndag, sade landets premiärminister i går onsdag. Målet är att stoppa landets EU-närmande, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Enligt premiärminister Dorin Recean finansierar Moskva röstköp och planerar upplopp via den efterlyste oligarken Ilan Shor.

– Detta är inte en vanlig valstrid. Det är en belägring av vårt land, sade Recean.

Den styrande proeuropeiska koalitionen riskerar att förlora sin majoritet i valet.

Apple kräver att EU-kommissionen helt slopar lagen om digitala marknader (DMA), enligt Financial Times. Bolaget anser att lagen, som ska  hindra techjättarna från att missbruka sin marknadsdominans och skydda konsumenter, "skadar konsumenter och försvårar för affärer i Europa". Kravet markerar en eskalering i konflikten mellan EU-länderna och amerikanska techbolag som inte vill bli reglerade.

Italiens regering överväger att frysa pensionsåldern vid 67 år och därmed pausa den automatiska kopplingen till ökad medellivslängd, skriver Financial Times. Förslaget, som drivs av fack och regeringspartiet Lega, går emot trenden i länder som Frankrike och Tyskland. Kritiker varnar för att ett stopp skulle öka Italiens statsskuld och underminera den finansiella disciplin som regeringen vunnit investerares förtroende med. Den nuvarande reformen var en central åtstramning under eurokrisen.

EU-parlamentets rättsliga utskott röstade i dag tisdag nej till att häva immuniteten för den italienska vänsterledamoten Ilaria Salis, rapporterar Politico. Beslutet, som fattades med röstsiffrorna 13–12, innebär att hon skyddas från en rättegång i Ungern. Salis anklagas för misshandel men en majoritet i utskottet anser att det finns en risk att hon inte får en rättvis rättegång på grund av brister i den ungerska rättsstaten. Kritiker menar att beslutet är politiskt och bryter mot parlamentets regler. Hela EU-parlamentet väntas rösta i frågan den under sitt möte den 6–9 oktober.

Ukrainas drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier har lett till att landets bränsleexport närmar sig den lägsta nivån sedan 2020, rapporterar Financial Times. 16 av Rysslands 38 raffinaderier har träffats sedan augusti, vilket slagit ut över en miljon fat av den dagliga produktionskapaciteten. Attackerna, som nått mål över 1 000 kilometer in i Ryssland, beskrivs av analytiker som Ukrainas mest effektiva kampanj hittills och har lett till stigande dieselpriser globalt. Målet är att strypa den ryska krigsfinansieringen.

En flodvåg av pro-rysk desinformation sköljer över Tjeckien inför parlamentsvalet den 3–4 oktober, rapporterar Politico. Syftet uppges vara att underminera demokratin, ifrågasätta valets legitimitet och försvaga landets starka stöd till Ukraina. Enligt analytiker producerar desinformationssajter mer innehåll än alla traditionella medier. En seger för populisten Andrej Babiš, som leder i opinionen med 31 procents stöd, skulle kunna försvaga EU:s enighet och flytta Tjeckien närmare Ungern och Slovakien i Ukrainapolitiken.

EU-kommissionen kopplar veckans drönarincident i Danmark till ett "tydligt mönster" av rysk aggression. Vid en pressträff i Bryssel på tisdagen placerades händelsen i ett bredare sammanhang av medvetna ryska luftrumskränkningar i Polen, Rumänien och Estland.

– Ryssland testar de europeiska gränserna och underminerar vår säkerhet, sade en talesperson.

Incidenterna stärker enligt kommissionen argumenten för initiativ som den planerade ”drönarmuren” för att stärka EU:s försvar. EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius ska i nästa vecka besöka frontstater för att diskutera försvarsförmågan.

Ryssland bygger en ny strategisk militär reserv, vilket kan vara en förberedelse för en konflikt med Nato, rapporterar Expressen med hänvisning till tankesmedjan ISW. Uppbyggnaden sker samtidigt som Ryssland genomfört flera provokationer. I söndags skickade Sverige ut stridsflyg för att följa ett ryskt plan över Östersjön efter en kränkning av estniskt luftrum i fredags. Med anledning av händelserna håller Nato ett krismöte i dag tisdag.

Slovakiens parlament debatterar i dag tisdag ett kritiserat åtstramningspaket, samtidigt som nya protester planeras i Bratislava. En omröstning kan äga rum redan i dag, rapporterar Euractiv.

Regeringens förslag för att stärka statsfinanserna inkluderar höjda skatter, högre socialavgifter och slopade helgdagar. Kritiker menar att bördan orättvist läggs på medborgarna. I en ovanlig allians har landets största arbetsgivarorganisation och fackförbunden gemensamt fördömt åtgärderna.

Slovakien har ett budgetunderskott på 5,3 procent långt över EU-gränsen på max 3 procent. Landets statsskuld ligger dock på 59,3 procent, under EU-gränsen på 60 procent.

EU-kommissionen kräver i dag tisdag svar från Apple, Google, Microsoft och Booking Holdings om hur de bekämpar finansiella bedrägerier, uppger Financial Times. Åtgärden är ett första steg enligt lagen om digitala tjänster (DSA) och gäller falska appar och sökresultat. Granskningen kan leda till böter på upp till sex procent av den globala omsättningen. De årliga förlusterna för onlinebedrägerier i EU uppgår till över fyra miljarder euro.

Affärsaktiviteten i eurozonen nådde i september sin högsta nivå på 16 månader, skriver Financial Times på tisdagen. Ett starkt Tyskland driver uppgången och väger upp för en nedgång i Frankrike, där politisk oro tynger ekonomin. Inköpschefsindex (PMI) från HCOB steg till 51,2, strax över gränsen för tillväxt. Trots uppgången menar ekonomer att eurozonen är långt ifrån att visa någon verklig ekonomisk återhämtning.

Frankrike, Belgien och Luxemburg erkänner nu Palestina som en egen stat, enligt Sveriges Radio. Erkännandet sker i samband med öppnandet av FN:s generalförsamling, medan Italien avvaktar med beslut. Över tre fjärdedelar av världens länder har erkänt Palestina. Samtidigt pågår en generalstrejk i Italien där vänstern protesterar mot vapenexport till Israel och kriget i Gaza.

På söndagen erkände Storbritannien och Portugal Palestina som stat.

EU-kommissionen meddelade i går måndag att marknadsföringsavtal mellan Ryanair och flygplatsen i Carcassonne utgör olagligt statsstöd. Frankrike måste därför återkräva knappt 20 miljoner kronor från flygbolaget, skriver TT/Aftonbladet. Beslutet följer en granskning av stödperioden 2001–2011. Enligt kommissionen är syftet inte böter, utan att återställa en rättvis konkurrens på marknaden.

Ryssland har inlett en hotfull kampanj mot Finland, med retorik som liknar den som föregick invasionen av Ukraina. Det skriver tankesmedjan ISW, enligt Expressen. I torsdags hävdade högt uppsatta ryska politiker, bland dem utrikesminister Sergej Lavrov, att Finlands neutralitet är borta och att befolkningen är missnöjd med regeringen. ISW bedömer att agerandet syftar till att skapa narrativa förutsättningar för framtida aggression.

Finlands president Alexander Stubb anser att de länder som ger säkerhetsgarantier till Ukraina måste vara redo att ingripa militärt vid en ny rysk aggression. Det sade han i en intervju med The Guardian i lördags. Enligt Stubb måste en avskräckande effekt vara trovärdig, vilket förutsätter en reell militär förpliktelse.

– Det är själva idén med säkerhetsgarantier per definition, sade han.

Garantierna, som skulle gälla efter ett fredsavtal, kräver också ett amerikanskt stöd, enligt Stubb.

En cyberattack i helgen orsakade stora störningar på flygplatser som Heathrow, Bryssel och Berlin. Attacken mot systemleverantören Collins Aerospace tvingade flygbolag till manuell incheckning, skriver brittiska The Independent. Vem som ligger bakom attacken är oklart, men EU-kommissionen uppgav att flygsäkerheten inte påverkades. Enligt experter exponerar attacken sårbarheter i flygbranschens leverantörskedjor och visar på behovet av stärkt digital motståndskraft för att undvika framtida incidenter.

Socialstyrelsen vill behålla 60-årsgränsen för tarmcancerscreening trots att EU rekommenderar tester från 50 års ålder, rapporterar Sveriges Radio. Flera EU-länder har redan sänkt åldersgränsen i enlighet med rekommendationen.

Beslutet möter kritik från kirurger som pekar på att tarmcancer bland yngre ökat kraftigt. De menar att tidigare screening skulle kunna förbättra både överlevnad och livskvalitet för patienter.

I en ny tysk opinionsmätning från ZDF-Politbarometer är kristdemokratiska CDU/CSU och ytterhögerpartiet AfD för första gången jämnstora. Båda partierna får 26 procent i mätningen som publicerades i fredags. Stödet andra partier är fortsatt lågt: socialdemokratiska SPD ligger kvar på 15 procent och De Gröna backar till tio procent. En majoritet på 63 procent av de tillfrågade stöder CDU:s hållning att inte samarbeta med AfD.

Tyska Eurofighter-plan har identifierat ett ryskt spaningsflygplan av typen Il-20M över Östersjön, skriver Der Spiegel. Planet, som befann sig på internationellt vatten, flög utan färdplan eller radiokontakt. Händelsen är den senaste i raden vid Natos östflank. I förra veckan kränktes polskt och estniskt luftrum. Tysklands försvarschef Carsten Breuer sade att Ryssland testar alliansens reaktionsförmåga.

EU är på väg att blockera teknikjättar som Apple och Google från ett nytt system för delning av finansiella data, skriver Financial Times i dag måndag. Beslutet, som ses som en seger för europeiska banker, drivs på av Tyskland för att skydda EU:s ”digitala suveränitet”. Förslaget var tänkt att ge nya aktörer tillgång till bankdata, men kritiker menar att ett undantag för techbolag begränsar konsumenters valfrihet och riskerar nya spänningar med USA. Förhandlingarna går nu in i sitt slutskede.

Frankrikes kreditbetyg har sänkts för andra gången på en vecka vilket ökar tvivlen på landets förmåga att hantera sitt budgetunderskott, det tredje största i EU efter Rumänien och Polen. Det var kreditvärderingsinstitutet Morningstar DBRS som i fredags sänkte betyget till AA, rapporterar Financial Times. Bakgrunden är den politiska instabiliteten efter att president Macrons minoritetsregering nyligen kollapsade. Morningstar bedömer att den låsta politiska situationen allvarligt begränsar möjligheterna att få igenom nödvändiga budgetreformer.

Tyskland utforskar möjligheten att ersätta Frankrike med Sverige i det framtida stridsflygprojektet FCAS, skriver Politico. Bakgrunden är en djup konflikt om arbetsfördelning och industriellt ledarskap i miljardprojektet, där Tyskland anser att Frankrike vill ha en alltför dominerande roll. Enligt uppgifter till tidningen diskuterade tyska försvarsdepartementet i förra veckan alternativ som involverar svenska Saab. Tyskland och Spanien, den tredje partnern i projektet, anser läget ohållbart och vill se en lösning med Frankrike före årsskiftet för att inte äventyra projektets framtid. Sveriges försvarsminister Pål Jonson väntas till  Berlin i nästa vecka.

EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius vill bygga en ”drönarmur” längs unionens östra gräns. Enligt Reuters kallar han nästa vecka till möte med försvarsministrar och Ukraina. Initiativet är en direkt reaktion på förra veckans ryska drönarkränkning av polskt luftrum. Kubilius sade i går torsdag att incidenten blottlade en ”mycket farlig” lucka i försvaret som måste fyllas snabbt. Muren ska bestå av sensorer, vapen och störningssystem.

Hundratusentals människor deltog i går torsdag i strejker och demonstrationer som lamslog delar av Frankrike, skriver Yle. Protesterna är en reaktion mot regeringens planer att skära ner 44 miljarder euro i offentliga utgifter, välfärd och pensioner. Fackförbunden kräver i stället högre skatter för de rika. Missnöjet riktas mot president Emmanuel Macron, som enligt en expert är "extremt impopulär" på hemmaplan trots en stark internationell ställning.

Tyskland har ännu inte beslutat om man ska stödja EU-sanktioner mot Israel. Det meddelade förbundskansler Friedrich Merz i går torsdag, skriver Reuters. Ett tyskt ställningstagande väntas före ett EU-möte i Köpenhamn i oktober.

Merz kallade Israels agerande i Gaza "oproportionerligt", men inte folkmord, och sade att ett tyskt erkännande av Palestina inte är aktuellt. Bakgrunden är ett förslag från EU-kommissionen att pausa ett handelsavtal värt 5,8 miljarder euro, vilket i nuläget saknar tillräckligt stöd bland medlemsländerna.

EU-parlamentets rättsliga utskott röstar på tisdag om att häva den italienska EU-parlamentarikern Ilaria Salis immunitet, enligt Politico. Om immuniteten hävs kan Ungern återuppta brottmålet mot henne.

Salis, som tillhör vänstergruppen, arresterades i februari 2023 vid en högerextrem demonstration i Budapest och anklagades för överfall. Hon frigavs efter att ha valts in i EU-parlamentet 2024.

– Detta är inte en rättegång som syftar till att leverera rättvisa, utan en hämndaktion, säger Salis som menar att anklagelserna är politiskt motiverade.

Om utskottet röstar för att häva immuniteten väntar en slutgiltig omröstning i plenum i oktober.

Tysklands parlament godkände i dag torsdag 2025 års statsbudget, som med rekordstora investeringar markerar ett skifte i landets finanspolitik, skriver Reuters. Budgeten är den första sedan landets begränsningsregler lättades och möjliggör totala investeringar på nästan 116 miljarder euro. Inklusive särskilda fonder för infrastruktur och försvar uppgår den totala budgeten till 591 miljarder euro, med en samlad upplåning på 143,2 miljarder euro.

EU-kommissionen förbereder ett förslag om att använda 170 miljarder euro av Rysslands frysta tillgångar för att finansiera lån till Ukraina, skriver Financial Times. Pengarna, som främst hålls i Belgien, skulle användas för att köpa räntefria EU-obligationer vars kapital sedan slussas till Kiev. Modellen är ett försök att kringgå juridiska hinder och motstånd från tveksamma medlemsländer mot att direkt konfiskera tillgångarna. EU:s finansministrar diskuterar idén denna vecka, som kommissionsordförande Ursula von der Leyen stödde i förra veckan. I dag har endast räntevinsterna på de frysta medlen använts som stöd till Ukraina.

Sverige kommer att missa klimatmålet till 2030 med 5,8 miljoner ton koldioxid, enligt nya beräkningar från Naturvårdsverket, rapporterar Ekot. Gapet är betydligt större än vad tidigare prognoser visat. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kopplar det ökade gapet till reduktionsplikten som Tidöpartierna sänkt.

Tidigare har flera olika instanser i Sverige och EU upprepat varnat för att regeringens politik hindrar Sverige från att nå utlovade klimatmål. 

I regeringens budgetproposition från 2023 framgår på sidan 16 att samtliga klimatmål “Uppnås inte”. Vidare har regeringens eget expertorgan Klimatpolitiska rådet både 2024 och 2025 upprepat sagt att den förda politiken inte “räcker inte för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030”. 2024 visade Europeiska miljöbyråns prognos för Sverige att landet inte når sina mål till 2030. 

I april 2025 varnade Naturvårdsverket att “Sverige ser inte ut att nå något av klimatmålen för 2030, 2040 och 2045.” I juni meddelade Naturvårdsverket att utsläppen av växthusgaser ökat i Sverige med 7 procent under 2024, främst på grund av ökad användning av diesel – direkt orsakad av regeringens sänkning av reduktionsplikten samma år.

Statsministrarna Ulf Kristersson och Petteri Orpo vädjar i ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om flexiblare skogsregler, då länderna enligt egen uppgift misslyckas  med att uppnå EU-målet. De menar nu att EU:s lagstiftning om skog- och markanvändning (LULUCF) "hotar" nordiskt skogsbruk och ländernas ekonomier. Minskad avverkning skulle skada virkestillgången i EU, varnar de, och lyfter fram nordisk export som ett säkrare alternativ till ryskt virke.

Notisen är uppdaterad.

En våg av strejker och demonstrationer lamslår delar av Frankrike i dag torsdag i protest mot planerade budgetnedskärningar, skriver Reuters. Fackföreningar kräver mer resurser till offentlig sektor och höjda skatter för de rikaste. Bakgrunden är att landets budgetunderskott är nästan dubbelt så stort som EU:s tillåtna gräns. Den nye premiärministern Sebastien Lecornu står inför en svår politisk strid för att få igenom en budget för 2026.

Förhandlingarna om Storbritanniens deltagande i EU:s nya försvarsfond har kört fast, rapporterar Financial Times. Knäckfrågan är avgiften landet ska betala, vilken enligt EU-diplomater ska vara proportionell mot de kontrakt brittisk industri får. EU-ländernas sändebud enades om sin linje först i onsdags. Enligt London är en lösning brådskande inför en försvarsfonden Safes tidsfrist som löper ut i november.

Ryska regeringen överväger att höja momsen från 20 till 22 procent för att hantera det växande budgetunderskottet, rapporterade Reuters i går onsdag med hänvisning till fyra källor med insyn. Förslaget, som går emot Vladimir Putins löften, övervägs för 2026 års budget då krigskostnaderna pressar ekonomin.