Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
EP
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 29 oktober

Flera skadade i rysk terrorattack mot barnsjukhus

Minst nio personer har skadats i en rysk attack mot ett barnsjukhus i staden Cherson, enligt ukrainska uppgifter, rapporterar TT/GP. Fyra av de skadade uppges vara barn, enligt ukrainska tjänstemän som anklagar Ryssland för krigsbrott, skriver AFP.

Enligt Genèvekonventionerna, är det ett krigsbrott att attackera sjukhus under väpnade konflikter.

EU kräver att Belarus kontrollerar sitt luftrum

Efter att hundratals stora väderballonger med smuggelgods från Belarus stört ut flygtrafiken i Litauens luftrum, med betydande förluster för litauiska flygplatser och tusentals resenärer, krävde EU på onsdagen att Belarus omedelbart vidtar åtgärder för att stoppa verksamheten. 

– EU står i full solidaritet med Litauen och alla andra medlemsstater som drabbas av Belarus hybridverksamhet. Sanktioner mot den belarusiska regimen har införts, och EU är beredd att vidta ytterligare lämpliga åtgärder om sådana åtgärder fortsätter, sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas i ett uttalande.

Politico: EPP måste välja väg – mitten eller ytterhögern

Efter att Europaparlamentets huvudförhandlare Jörgen Warborn (M) och hans konservativa och kristdemokratiska grupp EPP den 23 oktober med röstsiffrorna 318 mot 309 misslyckades att få majoritet för urvattnade hållbarhetsregler för företag, efter en oheliga allians mellan yttervänstern och ytterhögern och några däremellan, riktas nu fokus på parlamentets nästa beslutsdatum den 13 november. 

Enligt Politico kan beslutet i november leda EPP bort från kompromisser med mitten, som alltid varit norm, till uppgörelser med ytterhögern. Eftersom parlamentet delar lagstiftningsmakten med ministerrådet, där extremhögern är betydligt svagare än i parlamentet, kan en uppgörelse med ytterhögern, som tidigare med avskogningslagen, ändå malas ner i en slutuppgörelse med rådet.

Norska staten får rätt om oljelicenser i Arktis

Norge bröt inte mot sina klimatskyldigheter när de 2016 utfärdade licenser för olje- och gasutforskning i Arktis, fastslår Europadomstolen, rapporterar TT/GP.  Aktivister från miljöorganisationerna Greenpeace och Natur og Ungdom hade anmält norska staten till domstolen och hävdat att Norge bröt mot Europarådets konvention om mänskliga rättigheter, som garanterar rätten till en hälsosam miljö. Någon olja hittades inte.

Nederländarna väntas rösta mitten

Nederländska väntas väljare söka sig tillbaka mot den politiska mitten i nyvalet på onsdagen, skriver Financial Times. Geert Wilders ytterhögerparti PVV spås åter bli störst, men två mittenpartier har utlovat en regeringskoalition utan honom. Kampen om premiärministerposten står främst mellan tidigare EU-kommissionären Frans Timmermans (Gröna-Socialdemokraterna) och kristdemokraten Henri Bontenbal. Valet följer på att en PVV-ledd koalition kollapsade i juni.

Planerat möte om vapenvila i Ukraina

Representanter för Ukraina och europeiska läder ska mötas i slutet av veckan för att diskutera detaljerna i en plan för vapenvila. Det uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på tisdagen, rapporterar Reuters. Zelenskyj betonade dock att det inte är en plan för att avsluta kriget.

– Först och främst behövs en vapenvila, sade presidenten och förtydligade att syftet är att inleda diplomatiska samtal.

Mötet mellan parternas rådgivare väntas äga rum på fredag eller lördag.

Zelenskyj: Ukrainska vapen dominerar i långdistansanfall

Ukraina använder nu inhemska vapen i 90–95 procent av sina långdistansanfall då västerländska lager håller på att sina. Det sade president Volodymyr Zelenskyj i måndags, uppger Yle. I tisdags talade han i telefon med Finlands president Alexander Stubb om läget. Enligt Zelenskyj har den nya ukrainska kryssningsroboten Flamingo, med en räckvidd på 3 000 kilometer, använts i strid. Attackerna mot ryska oljeraffinaderier uppges ha minskat Rysslands raffineringskapacitet med 20 procent.

Krav på EU: agera mot Kinas mineralgrepp

En intressegrupp för energisäkerhet, EIES, uppmanade på onsdagen EU att snabbt finansiera projekt för kritiska mineraler. Kravet kommer efter att Kina infört nya exportstopp, skriver Financial Times. Mineralerna är avgörande för grön teknik och försvarsindustrin. EU-kommissionen aviserade i lördags gemensamma inköp, men en bransch-vd menar att det är för sent för lagerhållning då materialet inte kan köpas från Kina.

Ryssland sänker bonusar till soldater – regionerna har slut på pengar

Ryska regioner har börjat sänka bonusarna till personer som tecknar kontrakt med armén kraftigt, rapporterar Moscow Times/Expressen. I Samararegionen har den regionala bonusen sänkts från 3,6 miljoner till 400 000 rubel – en minskning med nästan 90 procent. Liknande nedskärningar har gjorts i flera andra regioner.

Många EU-hushåll har svårt med ekonomin

Närmare vart femte hushåll (17,4 procent) i EU hade svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop under 2024. Det visar nya data som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på tisdagen. I andra änden av skalan uppgav 26 procent att de klarade sin ekonomi lätt eller mycket lätt.

Ökat flyktinginflöde från Ukraina väcker tysk och polsk kritik

En kraftig ökning av unga ukrainska män som anländer till Tyskland och Polen har utlöst en politisk motreaktion, rapporterar Politico. Inflödet följer på ändrade ukrainska utreseregler från augusti för män mellan 18 och 22 år. I Tyskland har antalet nyanlända i åldersgruppen stigit från 19 per vecka till över 1 400. Ledande politiker i både tyska regeringspartier och på högerkanten i båda länderna ifrågasätter nu sociala ersättningar och menar att männen undviker militärtjänst.

Ökad bilförsäljning i EU – Volvo backar

Försäljningen av nya bilar i EU ökade med tio procent i september, den tredje månaden i rad med tillväxt. Det visar ny statistik från branschorganisationen Acea, rapporterar TT/GP. Uppgången drevs främst av laddhybrider, som ökade med 65,4 procent. Volkswagen-koncernen stärkte sin marknadsledande ställning, medan både Tesla och svenska Volvo Cars tappade andelar. Volvos marknadsandel sjönk till 2,1 procent.

Notiser 28 oktober

FN-kommission: Ryska armén begår brott mot mänskligheten

Den ryska militärens handlingar i Ukraina utgör brott mot mänskligheten som "mord och tvångsförflyttning av befolkning", konstaterar FN:s undersökningskommission om Ukraina i en rapport på måndagen. Attackerna – som har drabbat en mängd olika civila mål – är systematiskt samordnade åtgärder som är utformade för att driva ut ukrainare från sina hem, säger rapportens författare. Rapporten baseras på cirka 500 offentligt tillgängliga videor av brott som granskats – varav 247 har fått sina platser tekniskt verifierade – och 226 intervjuer med ukrainska medborgare. 

Georgien vill förbjuda landets tre största oppositions­partier

 Shalva Papuashvili, talman i Georgiens parlament, sade på tisdagen att regeringspartiet Georgisk dröm har bett konstitutionsdomstolen förbjuda Enade nationella rörelsen, Koalitionen för förändring och Starkt Georgien, rapporterar Yle. Den EU-vänliga oppositionen utgör ett ”hot mot den konsti­tutionella ordningen”, säger parlamentets talman.

Georgisk dröm har styrt Georgien sedan 2012, men under de senaste åren har partiet successivt tagit avstånd från EU och resten av västvärlden och i stället sökt sig politiskt närmare Ryssland, ett land som ockuperar delar av Georgien.

FN-prognos visar minskade utsläpp för första gången

Globala utsläpp av växthusgaser förväntas minska med cirka 10 procent till 2035, jämfört med 1990 års nivåer, vilket är den första minskningen någonsin som FN prognostiserat, rapporterar Bloomberg. Prognosen, från UNFCCC:s NDC-syntesrapport, baseras på 64 länders utsläppsplaner, ej EU, Indien eller Kina. Planerna tyder på att ländernas utsläpp når sin topp före 2030 för att sedan minska kraftigt efter 2035, varav flertalet når nollutsläpp 2050.

Minskningen ligger dock långt ifrån den minskning på 60 procent till 2035 som forskare säger behövs för att hålla uppvärmningen nära 1,5 °C vid slutet av århundradet och undvika katastrofala klimatförändringar. 

Fiskekvoter beslutade – Sverige ensam emot

När EU på tisdagen meddelade kvoterna för fiske i Östersjön och Sverige var det enda EU-land som röstade nej, rapporterar SVT. Strömmingskvoterna för 2026 ligger över det som Sverige och även EU-kommissionen ville se.

– Jag är besviken, sade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) efter ministermötet.

Katalanska allierade på väg att dra tillbaka sitt stöd för den spanska S-regeringen

Ledarna för Kataloniens regionala självständighetsparti Junts gick på måndagen med på att dra tillbaka sitt stöd från Spaniens vänsterregering, vilket ytterligare komplicerar regeringens förmåga att anta budgeten och annan lagstiftning, rapporterar Reuters. Om förslaget, som är ute på medlemsomröstning antas, kommer enligt katalanske separatistledaren Carles Puigdemont “socialisterna att kunna behålla makten, men utan någon kapacitet att regera" eller anta en budget. 

– Vi är inte villiga att hjälpa en regering som inte hjälper Katalonien, sade han. Puigdemont anklagade socialisterna för att inte hålla löften i en mängd olika frågor, från att decentralisera immigrationskontrollen till Katalonien till att göra katalanska till ett officiellt EU-språk. EU-språksfrågan har dock skjutits upp av andra EU-länder.

Orbánallians med förhinder

En allians inom EU mellan högerpopulister i Ungern, Slovakien och Tjeckien dröjer, rapporterar Politico. Även om vänsterpopulisten Robert Fico omvaldes till Slovakiens premiärminister 2023 har han avstått från att formellt alliera sig med den ungerska högerpopulisten premiärminister Viktor Orbán på specifika politikområden. Valvinnande högerpopulisten Andrej Babiš har ännu inte bildat regering efter sitt partis senaste valseger i Tjeckien.

Notiser 27 oktober

Europas bilindustri hotas av produktions­stopp då Kina ströp exporten av chip

Efter att Nederländerna tog kontroll över en kinesiskt ägd tillverkare i landet har Kina stoppat exporten av chip, rapporterar Yle. Inom bilindustrin i Europa bävar man nu för följderna och branschorganisationen ACEA varnar för att lagren av mikrochip kan vara tömda inom några veckor. 

Redan i samband med coronapandemin och de då brutna leveranskedjorna drabbades den europeiska bilindustrin av en akut brist på chip. Då talades det mycket om att se till att minska på beroendet av Kina, ett beroende som dock tycks kvarstå.

Politico: Plan-B för Ukraina efter misslyckat EU-toppmöte

Efter att den belgiske premiärministern på toppmötet i torsdags för tillfället satte stopp för att använda de frysta ryska tillgångarna till att finansiera Ukrainas försvar ska kommissionen återkomma före nästa toppmöte i december med olika alternativ. Enligt Politicos diplomatkällor skissar kommissionen på tre alternativ: En ny gemensam skuld för EU-länderna för att hjälpa Ukraina, de frysta ryska tillgångarna ska användas på vissa villkor och/eller inget nytt stöd alls för Ukraina. Det sistnämnda skulle enligt källorna bara stödjas av Ungern.

Belgisk domare varnar: Narkostaten närmar sig

Narkotikahandel förvandlar Belgien till en narkotikastat och rättsstatsprincipen är hotad, skriver en hög domare i hamnstaden Antwerpen i ett anonymt öppet brev på måndagen. Hen ber den federala regeringen om omedelbart skydd och hjälp mot den växande kriminaliteten, rapporterar Politico. I brevet skriver domaren att en narkotikastat kännetecknas av illegal ekonomi, korruption och våld. Domaren noterar att penningtvättsnätverk driver upp fastighetspriserna, korruptionen penetrerar statliga institutioner och kidnappningar kan beställas på Snapchat.

Urvattnat klimatmål kan ena EU inför FN-möte

Arbetet med att hitta en kompromiss om EU:s klimatmål 2040 pågår för fullt inför FN:s klimattoppmöte COP30 den 6 november. Två dagar innan FN-mötet träffas EU:s klimatministrar för att, efter EU-toppmötets klimatdiskussioner, spika målet. I utgångspunkten ligger kommissionens förslag på 90 procents reducering av klimatskadliga utsläpp på vissa villkor jämfört med 1990.  

Ett utkast till EU-kompromissförslag, som Reuters tagit del av, visade att länder har utarbetat planer som skulle göra det möjligt för EU att se över 2040-målet vartannat år – vilket potentiellt skulle göra det möjligt för EU att försvaga målet i framtiden.

Mellan 2023 och 2024 skedde, enligt WMO, den största ökningen av växthusgasen koldioxid i atmosfären sedan moderna mätningar började 1957. Nivån av koldioxid i atmosfären, som ökar temperaturen, är nu den högsta som uppmätts.

Konflikt mellan Sverige och Finland om fiskekvoter

Det är bara Sverige och EU-kommissionen som vill sänka fiskekvoterna för strömming i Östersjöområdet, rapporterar SVT. Kommissionens förslag är en 62-procentig minskning i Bottniska viken, men det stöds bara av Sverige.

– Vi vill få till så lågt satta kvoter som möjligt, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Finland står långt från Sverige i frågan och vill inte minska fisket i någon större utsträckning.

Flera döda och sju barn skadade i ryska attacker

Ukrainska myndigheter bekräftar sent på söndagen att tre personer dödades och över 30 skadades, varav sju barn, i drönarattackerna mot huvudstaden, rapporterar TT/GP och återger vad president Volodymyr Zelenskyj sade i hans kvällssändning till ukrainarna.

Notiser 25 oktober

Stöd och flera löften vid Londonmöte om Ukraina – "pengarna tar slut i april"

Ukrainas stödländer i den så kallade ”De villigas koalition”  samlades på fredagen i London för att visa enad front i försöken att få ett slut på det ryska invasionskriget, rapporterar TT/GP. Löften kom om vapenleveranser, hårda insatser mot rysk olje- och gasexport samt ukrainsk tillgång till frysta ryska tillgångar – men flera frågetecken återstår om pressen på Ryssland är tillräcklig.

I ett uttalande sade koalitionen bland annat att de ska ta itu med Ukrainas akuta ekonomiska behov för 2026–2027, inklusive att utarbeta alternativ för att använda hela värdet av immobiliserade ryska suveräna tillgångar, så att Ukraina har de resurser som behövs för att försvara sitt territorium och återuppbygga sina väpnade styrkor.

Ukraina, vars pengar antas vara slut i mars eller april 2026,  behöver 50 miljarder dollar i utländsk finansiering nästa år, rapporterar Yle i en ekonomisk analys över läget.

Notiser 24 oktober

Premiär: von der Leyen deltar i Nordiska rådet

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besöker Sverige den 27-28 oktober för sitt första deltagande i ett Nordiska rådets möte. Under besöket ska hon diskutera konkurrenskraft, försvarsberedskap och Arktis med regionens ledare.

Programmet inleds med en arbetsmiddag med svenska ministrar och näringslivsrepresentanter, följt av ett möte med samtliga nordiska statsministrar på tisdagen. Efter lunch med kung Carl XVI Gustaf håller von der Leyen ett tal i Riksdagen vid rådets 77:e session om "Norden tillsammans – nordiska värderingar och sammanhållning i oroliga tider".

Krav på sänkta USA-tullar i utbyte mot handelsuppgörelse

Europaparlamentet rapportör, den tyske socialdemokraten Bernd Lange, ställde på torsdagen flera krav för att godkänna Trumps handelsöverenskommelse med EU. Grundregeln i det amerikanska upplägget är att EU-produkter ska betala 15 procent i tull i USA medan varor från USA inte ska betala någon tull i EU. Därutöver har USA en lista på 407 europeiska produkter som innehåller stål eller aluminium som ska betala 50 procent tull i USA. 

Bernd Lange är mycket kritisk till listan med högre tull på de europeiska produkterna.

– Det skadar europeisk industri och slår mot små och medelstora företag. Detta är inte acceptabelt, sade Bernd Lange. Han pekade på att den 50-procentiga amerikanska tullen drabbar 70 procent av jordbruksutrustningen och 40 procent av de maskiner som EU-företag exporterar till USA.

Han vände sig även mot att USA efter att uppgörelsen slöts kommit med flera krav riktade mot EU-regler om klimat och digitala plattformar. 

–Om detta blir allvar måste vi omedelbart avbryta denna lagstiftning [som ska reglera handelsuppgörelsen]. Vi borde vara tydliga med att detta inte är acceptabelt, sade Bernd Lange.

EU-parlamentet räknar med att ha sina ståndpunkter klara i januari, varefter förhandlingar med ministerrådet följer.  

EU-parlamentet vill skydda mot amerikansk filmdominans

Europaparlamentet vill att unionen försvarar sin filmindustri i handelsförhandlingar med USA. Parlamentet betonade på torsdagen att reglerna i det så kallade AVMSD-direktivet, som kräver att strömningstjänster har minst 30 procent europeiska verk, är viktiga för att skydda kulturell mångfald och EU:s kulturella suveränitet. USA ser kravet som ett handelshinder och president Donald Trump har hotat med 100 procent tullar på utländska filmer. Europaparlamentarikerna varnar för att försvaga reglerna eftersom den europeiska marknaden redan helt domineras av amerikanska företag och innehåll.

Filmer från USA stod dock för 69 procent av biobesöken i EU år 2023, och 85 procent av den tid européer spenderar på abonnemangsbaserade plattformar för video var koncentrerad till tre amerikanska strömingstjänster.

EU anklagar Meta och TikTok för lagbrott

EU-kommissionen anser på fredagen preliminärt att Meta och TikTok har brutit mot rättsakten om digitala tjänster (DSA). Bolagen anklagas för att ha försvårat forskares tillgång till offentliga data. Meta (Facebook och Instagram) kritiseras även för att ha bristfälliga system för att anmäla olagligt innehåll och överklaga beslut, bland annat genom vilseledande design. Nätjättarna kan nu svara på kommissionens slutsatser. Om de fälls riskerar plattformarna böter på upp till sex procent av sin globala omsättning.

Finland värd för toppmöte om östgränsen

Finlands statsminister Petteri Orpo bjuder in EU:s östra gränsländer till ett toppmöte för att stärka försvaret mot Ryssland. Beskedet gavs under natten till fredagen, skriver Yle. Mötet hålls i Finland den 16 december. Statschefer från de baltiska länderna, Bulgarien, Polen och Rumänien väntas delta. På agendan står även hur försvarsåtgärderna ska finansieras i EU:s kommande budget.

Ryska plan kränkte Litauens luftrum under EU-toppmöte

Ett ryskt stridsflygplan och ett tankningsplan kränkte på torsdagskvällen Litauens luftrum från Kaliningradregionen. Det rapporterar Politico. Intrånget skedde samtidigt som EU:s ledare diskuterade försvarsfrågor i Bryssel. Litauens president Gitanas Nausėda, som deltog i toppmötet, sade att händelsen understryker vikten av diskussionerna. Spanska Nato-plan skickades upp för att genskjuta de ryska planen, som befann sig i litauiskt luftrum i cirka 18 sekunder.

Notiser 23 oktober

EU klart med nya sanktioner mot Ryssland – "inte det sista paketet"

På torsdagen antog EU sitt nittonde sanktionspaket mot Ryssland. Paketet, som tidigare stoppats av Slovakien och Österrike, ska snabba på utfasningen av rysk naturgas, svartlista sammanlagt 557  fartyg, nya företag och personer och begränsa ryska diplomatresor med misstänkt tillhörande fientliga underrättelseaktiviteter inom unionen.  Även Belarus omfattas av nya sanktioner och aktörer från bland annat Nordkorea, Kina, Förenade Arabemiraten.

– Vi har just antagit vårt 19:e sanktionspaket. Det riktar sig bland annat mot rysk energi, banker, kryptobörser och enheter i Kina. EU reglerar också ryska diplomaters rörelser för att motverka försök till destabilisering. Det blir allt svårare för Putin att finansiera sitt krig. Varje euro vi nekar Ryssland är en som landet inte kan spendera på krig. Det 19:e paketet kommer inte att bli det sista, sade Kaja Kallas, EU:s utrikeschef i ett uttalande efter beslutet.

USA inför sanktioner mot rysk oljesektor – har stor betydelse

USA inför kraftfulla sanktioner mot Rysslands två största oljebolag i syfte att försvaga landets ”krigsmaskin”, rapporterar TT/GP. Enligt finansdepartementet är orsaken Moskvas ”bristande engagemang” för att uppnå fred. USA uppmanar andra länder att följa efter och varnar för att brott mot sanktionerna kan leda till rättsliga påföljder för både amerikanska och utländska aktörer.

Enligt Bloomberg kommer sanktionerna att ha stor inverkan på flödet av ryska fat till raffinaderier, särskilt i Indien och göra det nästan omöjligt för dem att fortsätta köpa rysk olja.

Frysta ryska tillgångar kan betala för Jas-plan till Ukraina

Ukrainas potentiella köp av upp till 150 svenska Jas Gripen-plan kan finansieras med frysta ryska tillgångar. Det är ett alternativ som regeringen överväger, sade försvarsminister Pål Jonson (M) på onsdagen i Aktuellt.

– Vi tittar på möjligheten att kunna använda de frusna ryska tillgångarna, sade Jonson.

En affär med 100 plan beräknas kosta 80 miljarder kronor, vilket gör finansieringen till en nyckelfråga för den historiskt stora ordern.

Ryska attacker mot Ukraina efter inställt toppmöte

Ryssland genomförde i onsdags en våg av robot- och drönarattacker mot Kiev och andra ukrainska städer, rapporterar Financial Times. Minst sju civila dödades och kritisk infrastruktur skadades. Attackerna kom dagen efter att ett möte mellan USA:s president Trump och Rysslands president Putin ställts in. Attacken bevisar "att Ryssland inte känner tillräcklig press för att dra ut på kriget", enligt president Volodymyr Zelenskyj.

Enligt Genèvekonventionerna, är det ett krigsbrott att attackera civila och dess egendom under väpnade konflikter.

Fängslade journalister vinner EU:s Sacharovpris

De fängslade journalisterna Andrzej Poczobut från Belarus och Mzia Amaglobeli från Georgien tilldelas EU-parlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2025. Det meddelade parlamentet på onsdagen. Poczobut, känd kritiker av Lukasjenko-regimen, är dömd till åtta års fängelse. Amaglobeli, en förgrundsgestalt för den georgiska proteströrelsen, har dömts till två års fängelse. Priset ses som en markering för pressfrihet och demokrati i de båda länderna. Prisceremonin äger rum den 16 december.

EU och Egypten i nytt miljardavtal – trots brott mot mänskliga rättigheter

Vid det första toppmötet någonsin mellan EU och Egypten på torsdagen i Bryssel slöts flera avtal för att fördjupa parternas relation. Centralt är ett  förmånligt lån på fyra miljarder euro för att stödja Egyptens ekonomi, villkorat med förbättrat företagsklimat och grön omställning. Dessutom ges 200 miljoner euro för migrationshantering och 75 miljoner euro i bidrag för social utveckling och landet ansluter till EU:s forskningsprogram Horisont Europa. Avtalen är en del av ett fördjupat strategiskt partnerskap.

Egypten är en diktatur på plats 128 av 167 länder i demokratiindexet 2024.
– EU-ledare bör inte ignorera de många kränkningar av mänskliga rättigheter som det egyptiska folket har lidit under [militärledaren] Sisis styre, sade Claudio Francavilla, biträdande direktör för Human Rights Watch. Organisationen skriver

“Påtvingade försvinnanden, tortyr och utomrättsliga avrättningar av säkerhetsstyrkor fortsätter oförminskat i nästan fullständig straffrihet”.

Stor spricka om EU:s budget för 2026

EU-parlamentet kräver drygt sex miljarder euro mer i 2026 års EU-budget än vad medlemsländerna i rådet är villiga att acceptera. I sin position som antogs på onsdagen föreslår parlamentet utbetalningar på 192,6 miljarder euro. Ministerrådets bud ligger på 186,49 miljarder. Parlamentet vill använda pengarna till att stärka försvar och forskning samt skydda program som Erasmus+. Parterna inleder förhandlingar i november. Slutresultatet brukar hamna närmare medlemsländernas bud än EU-parlamentets.

Ministerrådet nekas åter ansvarsfrihet

EU-parlamentet vägrar för 15:e året i rad att bevilja ministerrådet ansvarsfrihet för budgeten. Beslutet fattades på grund av, vad parlamentet ser som rådets, fortsatta brist på samarbete i budgetgranskningen. Parlamentet kräver nu förhandlingar på högsta nivå för att bryta dödläget. I en separat omröstning beviljades däremot EU:s asylbyrå (EUAA) ansvarsfrihet för 2023, trots kvarstående oro över brister i byråns styrning efter en granskning av antifuskbyrån OLAF.

EU-miljonlån till svensk biogasteknik

Svenska Meva Energy får ett lån på 40 miljoner euro från Europeiska investeringsbanken (EIB) för att skala upp sin produktion av klimatneutrala biogasanläggningar för industrin, meddelade banken på torsdagen. Finansieringen ska hjälpa industrier att ersätta fossil gas och garanteras via EU:s InvestEU-program. Tekniken omvandlar biomassarester till förnybar energi och ska bland annat användas i projekt för Elcowire i Sverige och Ikea i Polen.

EU-mitten förlorade urvattnade hållbarhetsregler

EU-parlamentet röstade på torsdagen oväntat nej till en kompromiss om minskade och förenklade hållbarhetskrav för företag. Nederlaget för mittenpartierna kom då en allians gröna, vänstern och ytterhögern röstade ner förslaget med siffrorna 318 mot 309, skriver TT/GP. De gröna ansåg att förenklingarna gick för långt, medan ytterhögern ville se ännu större avregleringar. Förslaget, som förhandlats fram av Jörgen Warborn (M), ett nytt förslag läggas fram för omröstning 13 november.

EU granskar Ungern efter spionanklagelser

EU-kommissionen kommer att konfrontera Ungerns regering efter rapporter om att landet drivit ett spionnätverk i Bryssel, skriver Politico. Ungerska agenter ska ha försökt värva EU-tjänstemän mellan 2012 och 2018. Incidenterna undergräver det lojala samarbetet mellan medlemsländer, sade kommissionär Piotr Serafin i EU-parlamentet i onsdags. I parlamentet har krav rests på att Ungerns kommissionär Olivér Várhelyi, som var EU-ambassadör i Bryssel under perioden, stängs av under utredningens gång.

Mindre plastavfall per person men långsiktig ökning

Varje EU-invånare genererade i snitt 35,3 kg plastförpackningsavfall under 2023. Det är en minskning med ett kilo från 2022, enligt nya siffror från Eurostat som publicerades på onsdagen. Mängden avfall är dock fortfarande 6,4 kg högre per person än för tio år sedan. Återvinningsgraden för plastförpackningar var 42,1 procent, en ökning sedan 2013 då siffran var 38,2 procent. Stora skillnader finns inom EU, där Belgien återvinner mest (59,5 procent) och Ungern minst (23,0 procent).

Våldsamma protester fortsätter vid asylboende i Dublin

För andra natten i rad har oroligheter utbrutit vid ett asylboende i Dublin, rapporterar Ekot. Hundratals personer samlades utanför boendet där vissa kastade gatsten och sköt fyrverkeripjäser mot polisen. En polis skadades under tumultet och flera personer har gripits. Protesterna startade efter att en person boende på asylboendet gripits, misstänkt för att ha ofredat en minderårig flicka.

Minst 40 migranter döda i båtolycka

Minst 40 migranter från Afrika på väg mot Europa har hittats döda i Medelhavet efter att den båt de färdades i sjunkit utanför Tunisiens kust. 30 personer kunde räddas, skriver TT/SvD.

Notiser 22 oktober

Ukraina vill köpa stort antal Jas Gripen – skrev en avsiktsförklaring

Under onsdagen möttes president Volodymyr Zelenskyj och statsminister Ulf Kristersson i Linköping och skrev på en avsiktsförklaring om att Ukraina i framtiden ska köpa mellan 100 till 150 Gripenplan modell E. Nästa steg är att få till en finansiering.

Ukraina och EU utarbetar en fredsplan

Ukraina och flera tunga EU-länder förbereder en fredsplan som utgår från nuvarande frontlinje. I ett uttalande i tisdags meddelade Kiev och nio allierade, däribland Tyskland och Sverige, att förhandlingar måste baseras på nuvarande frontlinjer. Detta efter att Trump gett motstridiga signaler. 

Planen ska enligt Bloomberg bestå av tolv punkter. Förslagen som även USA måste acceptera innebär att alla bortrövade barn ska återföras till Ukraina, alla krigsfångar utväxlas, säkerhetsgarantier till Ukraina, pengar för återuppbyggnad och en snabb anslutning till EU. Samtidigt ska sanktionerna mot Ryssland gradvis hävas.

Trump och Putin ställer in toppmöte om Ukraina

Toppmötet i Budapest mellan Donald Trump och Vladimir Putin om kriget i Ukraina har ställts in. Det bekräftade Vita huset på tisdagen, skriver Financial Times. Beskedet kommer bara fem dagar efter att mötet aviserades. Avbokningen följer på oenighet om ett eventuellt vapenstillestånd och osäkerhet kring hur Putin, som är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC), skulle kunna resa till mötet i EU. I ett uttalande på tisdagen avvisade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ett omedelbart vapenstillestånd.

Minskad tillit till USA driver på EU:s underrättelsesamarbete

Europeiska underrättelsetjänster fördjupar sitt samarbete för att möta rysk aggression och en alltmer oförutsägbar partner i USA, skriver Politico. Utvecklingen accelererade efter att USA i mars stoppade delning av underrättelser med Kiev. EU:s interna underrättelseorgan INTCEN har stärkts och idén om en CIA-liknande myndighet har väckts.

EU kallar Kina till krissamtal om metaller

EU och Kina kommer att hålla "brådskande" samtal i Bryssel inom de närmaste dagarna, skriver TT/GP. Mötet gäller Pekings nya exportkontroller för teknik relaterad till sällsynta jordartsmetaller. EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič kallar restriktionerna "omotiverade och skadliga". De har redan tvingat vissa europeiska företag att stoppa sin produktion. Metallerna är avgörande för tillverkning av allt från elbilar till militär utrustning och förnybar energiteknik.

Ukraina slog till mot rysk vapenfabrik

Ukraina har genomfört ett omfattande anfall mot en krigsindustrianläggning i den ryska staden Brjansk, uppger Yle. Attacken ägde rum på tisdagen med bland annat brittiska Storm Shadow-kryssningsrobotar.

Enligt Ukrainas generalstab var målet en fabrik som tillverkar sprängmedel och robotar. Generalstaben hävdar att det ryska luftvärnet överlistades i attacken.

Nionde utfrågningen av Ungern

För nionde gången, sedan Europaparlamentet 2018 igångsatte en så kallade Artikel 7-utfrågning angående rättsstatsläget i Ungern, höll ministerrådet en utfrågning på tisdagen. Artikel 7-förfarandet kan aktiveras om det finns en tydlig risk i ett medlemsland för ett allvarligt brott mot EU:s värden. Utfrågningen behandlade det konstitutionella systemets funktion och maktbalanser, rättsväsendets oberoende, korruptionsbekämpningsåtgärder, skydd av det medborgerliga utrymmet, mediemångfald, mötesfrihet och skydd av HBTQ+-rättigheter i Ungern.

Hundratusentals utan el i norra Ukraina efter ryska attacker

Hundratusentals invånare i Tjernihivregionen i norra Ukraina saknar el och delvis vatten efter ryska attacker mot energianläggningar, uppger Sveriges Radio. Reparationsarbetet kan inte påbörjas eftersom ryska drönare fortsätter cirkulera över de skadade anläggningarna.

Rådet enas om EU:s klimatlinje inför COP30

EU:s ministerråd fastställde på tisdagen unionens officiella position inför FN:s klimatmöte COP30 i Belém, Brasilien. För att hålla 1,5-gradersmålet nåbart kommer EU att kräva skärpta globala utsläppsmål. Centrala krav är en global tredubbling av förnybar energi och en fördubbling av takten för energieffektivisering till 2030. Unionen driver även på för en utfasning av fossila bränslen och ökad klimatfinansiering för att stödja utvecklingsländer i omställningen.

EU vill ge unga bönder miljonstöd

EU-kommissionen föreslår ett startstöd på upp till 3,2 miljoner kronor för nya, unga bönder, rapporterar TT/GP. Syftet med förslaget, som presenterades i Strasbourg på tisdagen, är att säkra generationsväxlingen inom unionens jordbruk, där endast tolv procent av bönderna i dag är under 40 år.

– Det här sätter vår livsmedelssäkerhet och vår landsbygd i fara, sade jordbrukskommissionär Christoph Hansen.

Stödet är en del av en rekommendation till medlemsländerna.

Montenegros president vill se snabbare EU-utvidgning

Montenegros president Jakov Milatović uppmanar EU att påskynda processen för att ta in nya medlemsländer, enligt Sveriges Radio. Under sitt första officiella besök i Sverige på tisdagen framförde presidenten att Montenegro siktar på EU-medlemskap redan 2028.

Slovakisk domstol dömer Ficos skytt för terrorism

Mannen som sköt Slovakiens premiärminister Robert Fico i maj 2024 har dömts till 21 års fängelse. En slovakisk specialdomstol fällde på tisdagen 72-årige Juraj Cintula för terrorbrott, skriver Reuters. Domstolen ansåg attacken riktad mot statsministerämbetet, inte en privatperson. Cintula, som motsatt sig Ficos politik rörande Ukraina och media, avser att överklaga. Attentatet har blottlagt den djupa politiska splittringen i landet.

Notiser 21 oktober

Sverige vill täppa till kryphål för EU-länder som bryter mot rättsstaten

I ett förslag, som Europaportalen sett, lägger Sverige fram för EU-kommissionen flera konkreta åtgärder för att täppa till kryphål i EU:s kommande flerårsbudget 2028–2034. Syftet är att förhindra att länder som bryter mot rättsstatens principer får EU-stöd. De svenska förhoppningarna är att övriga länder ska ge förslagen sitt stöd i de kommande budgetförhandlingarna.

– Att stärka rättsstatsprincipen i EU handlar inte bara om att agera ansvarsfullt med skattebetalarnas pengar, det handlar om att upprätthålla de grundläggande värderingar som vi alla har skrivit under på, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) i ett uttalande på måndagen.

EU-beslut om frysta ryska tillgångar uppges nära

EU närmar sig ett beslut, sannolikt på veckans toppmöte, om att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina, uppger Politico. Pengarna anses som helt avgörande för att finansiera Ukrainas försvar för ytterligare två till tre års krig. 

Nej i parlamentet till gemensam skogsövervakning

EU-parlamentet avvisade på tisdagen kommissionens förslag om en gemensam ram för att övervaka EU:s skogar. En av de ansvarig för förslaget var Centerpartiets Emma Wiesner. Förslaget blockerades med röstsiffrorna 370 mot 264. Syftet med den föreslagna lagen var att stärka skogars motståndskraft mot bland annat torka och bränder. Av de svenska partierna röstade M, SD och KD för att fälla förslaget medan S, MP och V röstade för att behålla det. C och L lade ned sina röster.

Uppgift: Personförändringar på flera tunga EU-poster väntas

Enligt Politico, som talat med 13 kommissionstjänstepersoner i kabinetten och “djupt inne i maskineriet”, pågår förberedelser inom EU-kommissionen för att inför nästa år ersätta och omplacera flera tunga och ledande tjänster inom handel, konkurrens, kommunikation, utvidgning, kommunikationsnätverk, hälsa och energi.

Ledare: Ukraina måste stärkas – Ryssland vill inte ha fred

Ukraina måste befinna sig i starkast möjliga position, eftersom Ryssland inte är seriöst inställt på fred. Det är huvudbudskapet i ett gemensamt uttalande från en rad europeiska ledare och president Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på tisdagen. De menar att Rysslands agerande visar att Putin fortsätter att "välja våld och förstörelse". Därför måste trycket på Rysslands ekonomi och försvarsindustri öka. Stödet till Ukraina ska också stärkas genom att använda frysta ryska tillgångar. Uttalandet kommer inför ett väntat möte mellan Rysslands  Vladimir Putin och USA:s Donald Trump.

Uppgift: USA nobbar EU-plan om ryska tillgångar

USA ställer sig inte bakom EU:s plan att använda frysta ryska tillgångar som säkerhet för nya lån till Ukraina. Det skriver Dagens industri med hänvisning till Bloomberg och beskriver det som ett bakslag för EU, som sökt ett brett G7-stöd. Amerikanska tjänstemän ska ha informerat sina EU-kollegor i förra veckan med hänvisning till risker för den finansiella stabiliteten. EU:s förslag syftar till att ge Ukraina lån på uppemot 140 miljarder euro.

Ukrainas allierade samlas i London

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att delta i ett möte i London på fredag med den koalition av länder som stöder Ukraina, rapporterar Yle med hänvisning till Reuters. Mötet sker samtidigt som förberedelser pågår för ett toppmöte mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin. Frankrikes president Emmanuel Macron sade på måndagen att både Ukraina och Europa måste ha en plats vid förhandlingsbordet. Zelenskyj reser även till Bryssel på torsdag för att delta i EU-toppmötet.

Nederländerna vill skicka migranter till Uganda

Nederländerna förbereder en uppgörelse med Uganda om att ta emot personer med avslag på asylansökan som inte kan återvända till sina hemländer, skriver Financial Times. Avtalet är ännu inte slutfört. Migrationsminister David van Weel sade att syftet är avskräckande men att regeringen förväntar sig juridiska prövningar. HBTQ-personer ska undantas. FN:s flyktingorgan UNHCR uppger dock att man varken sett detaljer eller haft formella samtal om planen, trots ministerns påståenden om att FN-organ är positiva.

EU:s sanktionshot mot Israel lever kvar — "verklig förändring krävs"

EU håller fast vid sitt sanktionshot mot Israel, även om införandet av åtgärder pausas. Det rapporterar TT/GP. Enligt EU:s utrikeschef Kaja Kallas har vapenvilan ändrat läget, men hon var tydlig med att hotet inte lyfts från bordet.

– Så länge som vi inte ser verklig och hållbar förändring, särskilt när det gäller humanitär hjälp till Gaza, så ligger sanktionshotet kvar, sade Kallas.

Förslagen rör handelshinder och sanktioner mot två israeliska ministrar.

Misstänkt kartell i skidbranschen granskas av EU

EU-kommissionen har genomfört oanmälda inspektioner hos flera företag i skidutrustningsbranschen. Räderna är en del av en utredning om misstänkta brott mot EU:s konkurrensregler som förbjuder karteller och andra konkurrensbegränsande affärsmetoder. Kommissionen, som fick hjälp av nationella myndigheter, betonar att inspektionerna inte föregriper utredningens resultat.

Sarkozy inleder femårigt fängelsestraff

Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy inleder på tisdagen ett femårigt fängelsestraff för sin inblandning i den så kallade Libyenaffären, skriver Reuters. Domen gäller konspiration i samband med försök att få olaglig kampanjfinansiering från Libyen inför valet 2007. Sarkozy blir den första före detta franska ledaren i fängelse sedan andra världskriget. Han måste avtjäna straffet trots en pågående överklagan.

Notiser 20 oktober

Uppgift: Nya EU-medlemskap utan vetorätt utreds

Enligt Politico utreds möjligheten om kandidatländer ska kunna gå med i EU utan att få vetorätt i olika frågor. Hittills har den gängse uppfattningen inom unionen varit att EU först ska reformera sitt fördrag för att sedan släppa in nya länder – nu vänder man på logiken och tar utvidgning först och fördragsändringar senare. En förändring skulle dock kräva att alla nuvarande EU-länder, som har vetorätt i frågan, ansluter sig till förslaget.

– Framtida medlemmar bör vara skyldiga att avstå från sin vetorätt tills viktiga institutionella reformer, såsom införandet av kvalificerad majoritetsomröstning inom de flesta politikområden, har genomförts, sade Anton Hofreiter, ordförande för den tyska förbundsdagens Europautskott.

Merz avvisar samarbete med högerextrema AfD

Tyska kristdemokraternas (CDU) ledare Friedrich Merz slår fast att partiet inte kommer att samarbeta med högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD), uppger Ekot. Detta efter att partiledningen i går söndag samlats för att diskutera frågan.

– Det är ett parti som är emot EU, som är emot Nato, och därför blir det inget samarbete med AfD, sade Merz.

Uttalandet föranleddes av att flera framträdande kristdemokrater under veckan förespråkat att den så kallade "brandmuren" mot AfD borde luckras upp.

Sverige vill se EU-gemensam utvisning av afghaner

Sverige är ett av 19 EU-länder, plus Norge, som i ett brev till EU-kommissionen kräver en samordning för att utvisa afghanska medborgare som inte har rätt att stanna. Enligt länderna berör det nästan 23 000 afghaner där hittills endast 435 har återvänt. Prioritet bör ges, heter det i brevet, åt återvändande av personer som utgör ett hot mot allmän ordning eller nationell säkerhet.

 – Kommissionen har varit i nära kontakt med medlemsländer i denna fråga. Tidigare i år har vi tagit initiativ till sonderande kontakt på teknisk nivå med de facto-myndigheteri Afghanistan och vi är redo att hjälpa medlemsstaterna, sade en talesperson för EU-kommissionen på måndagen.

Löfven kräver EU-topposter 2027 – maktkamp väntar

Stefan Löfven, ledare för Europeiska socialdemokratiska partiet, PES, kräver att nuvarande talman för Europaparlamentet, den konservativa och kristdemokratiska EPP-ledamoten Roberta Metsola, avgår inför halvtidsombildningen 2027 och att en socialdemokrat tar över klubban, rapporterar Politico. Löfven åberopar ett maktdelningsavtal från 2024 mellan partierna där topposten i parlamentet delas – den första halvan av mandatperioden för EPP, andra halvan för socialdemokraterna, något Löfven nu befarar EPP inte kommer att följa.

– Om du och jag ingår en överenskommelse, förväntar ni er att jag ska hålla den ... om de fortfarande vill ha en anständig arbetsmiljö i Bryssel, måste de hålla fast vid överenskommelsen, sade Löfven till Politico på fredagen. 

Han tillade att 2024 års överenskommelse också inkluderar en andra mandatperiod för Europeiska rådets ordförande, socialdemokraten António Costa, EPP-tjänstemän bestrider dock att det uttryckligen var en del av avtalet.

Andersson i EU: Fel med Sveriges tidigare asylsystem

När S-ledaren Magdalena Andersson talade på de europeiska socialdemokraternas årliga kongress, denna gång i Nederländerna, tog hon avstånd från den tidigare asylpolitiken i Sverige, rapporterar Euractiv
– Vi hade ett av de mest generösa asylsystemen i Europa, och det var fel, sade hon och krävde förnyat fokus på "jobb, välfärd och säkerhet för familjer".

Stefan Löfven, omvald av kongressen som ledare för europeiska socialdemokrater, höll inte med. 
– Flyktingar har en universell rätt att söka skydd, sade han till Euractiv och tillade: Europas demografi är inte bra. Vi kan inte säga att vi inte vill ha er nu, och sedan fråga oss var är arbetarna som håller vårt välfärdssystem igång?

Företag kritiserar försenad EU-lag mot avskogning

Stora livsmedels- och råvaruföretag kritiserar skarpt EU-kommissionens förslag att återigen försena en ny lag mot avskogning. Bolag som Nestlé och Ferrero menar att förseningen underminerar EU:s gröna agenda, enligt Financial Times. Lagen, som kräver bevis på att varor som kaffe och kakao är avskogningsfria, skulle ha trätt i kraft 2026. Kommissionen vill nu skjuta upp den till slutet av året med hänvisning till IT-problem. Företagen, som investerat miljoner i förberedelser, varnar för att det belönar eftersläntrare som inte förberett sig.

Sverige erbjuder experter till EU-panel om sociala medier

Regeringen har föreslagit fyra svenska experter till en ny EU-panel som ska utreda hur barns säkerhet på sociala medier kan stärkas. Socialminister Jakob Forssmed skickade i förra veckan en lista till EU-kommissionen.

Panelen, som annonserades av kommissionsordförande Ursula von der Leyen, ska presentera rekommendationer före årsskiftet. Enligt ministern kan Sverige bidra med erfarenheter från nationellt arbete med skärmtid, mobilfria skolor och åldersgränser för sociala medier.

ECB stäms av facket för censurförsök

Europeiska centralbankens (ECB) fackförbund Ipso har stämt banken för censur och försök att tysta kritik, uppger Financial Times. Stämningen lämnades in till EU-domstolen i förra veckan och är den senaste i en bitter arbetsrättslig strid. Konflikten bottnar i varningsbrev till en facklig talesperson efter en intervju i maj, där han sade att det finns en press på anställda att anpassa forskningsresultat. Facket anser att breven är ett hot mot yttrandefriheten. ECB förnekar anklagelserna men kommenterar inte ett pågående rättsfall.

Ny EU-budget hotar stöd till fattiga regioner

EU-kommissionens förslag till ny flerårsbudget om att ändra i EU:s regionalstöd har utlöst en budgetstrid, skriver Financial Times. I förhandlingarna om nästa långtidsbudget vill kommissionen slå ihop sammanhållningsfonderna med jordbruksstödet, vilket skulle halvera öronmärkta medel för fattigare regioner. Varje medlemsland föreslås utforma en enda plan för investeringar och reformer som sedan godkänns av kommissionen. Förslaget stöds av ny forskning som ifrågasätter fondernas effekt och av nettobetalande länder, men möter hårt motstånd från mottagarländer och EU-parlamentet som varnar för ökade klyftor.

Klimatavtal för sjöfarten kollapsar efter USA-hot

Förhandlingarna inom FN:s sjöfartsorgan (IMO) om en global koldioxidskatt för sjöfarten har kollapsat. Ett möte i London sköts på fredagen upp med ett år, rapporterar TT/GP. Beslutet, initierat av Saudiarabien, följde på hot om sanktioner från USA mot länder som stödjer förslaget. En talesperson för EU kallade det en "beklaglig försening" men sade att unionen är fast besluten att nå ett avtal. Sjöfarten står för cirka tre procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser.

Teodorescu Måwe föreslås till KD-toppen

EU-parlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) föreslås få en plats i partiets högsta ledning, skriver TT/GP. Partiets valberedning har nominerat henne till partistyrelsen, med beslut på rikstinget i mitten av november. Teodorescu Måwe kandiderar även till riksdagen i nästa års val via partiets rikslista.

Återföreningsvänlig kandidat vann på norra Cypern

Socialdemokraten Tufan Erhürman vann söndagens presidentval i det av Turkiet sedan 1974 ockuperade norra Cypern, vilket väcker hopp om nya fredssamtal om öns framtid, skriver Financial Times. Segern ses som ett bakslag för Turkiets inflytande. Med nästan 63 procent av rösterna besegrade Erhürman den sittande presidenten Ersin Tatar, som med stöd från Ankara har förespråkat en tvåstatslösning. Erhürman vill i stället se en federal lösning.

– Det är ett budskap mot all form av inblandning och påtryckningar från Turkiet, sade analytikern Mete Hatay om resultatet.

Belarus säkerhetschef vill ha dialog med Ukraina

Chefen för Belarus säkerhetstjänst KGB, Ivan Tertel, sade i söndags att man försöker bygga kontakter med Ukraina för att finna en lösning på kriget, rapporterar Reuters. Initiativet kommer efter att Minsk även närmat sig EU-länder för att minska sin isolering.

– Jag är övertygad om att vi kan lösa den här situationen endast genom tysta samtal och sökandet efter en kompromiss, sade Tertel.

Belarus är en nära allierad till Ryssland och lät Moskva använda landets territorium för invasionen 2022, men har hållit sina egna styrkor utanför konflikten.

Notiser 18 oktober

Trump vill inte ge Ukraina nya vapen eller nya sanktioner mot Ryssland

Mötet i Vita huset mellan president Donald Trump och president Volodymyr Zelenskyj på fredagen gav inget nytt amerikanskt stöd i form av Tomahawk-robotarna, som Ukraina efterfrågat eller andra påtryckningar för att tvinga fram ett ryskt eldupphör, rapporterar Bloomberg. Tidningen konstaterade att mötet blir en besvikelse för den ukrainska ledaren.

Istället uppmanade Donald Trump båda sidor i ett inlägg på sociala medier efter mötet att "stanna vid frontlinjen" och att "det är dags att stoppa dödandet” och "göra en överenskommelse".

Notiser 17 oktober

Uppgift: Trump tycks tveka om Tomahawk till Ukraina

Avancerade kryssningsrobotar är en av de viktigaste frågorna när presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump träffas i Vita huset på fredagen, rapporterar TT/GP. Efter ett samtal med den ryske ledaren Putin tycks Trump ställa sig tveksam till att skicka hett eftertraktade kryssningsrobotarna till Ukraina. – Vi behöver Tomahawks för USA också, säger Trump.

Kristersson öppnar för ny eurodebatt

Statsminister Ulf Kristersson öppnar för en ny diskussion om Sveriges förhållande till euron, rapporterar SvD.

– På lång sikt kan vi inte låtsas som att euron inte finns, sade Kristersson.

Ordkrig mellan Georgien och Finland – finska ministern bötfälld

Finlands utrikesminister Elina Valtonen fick 1 600 euro i böter i Georgien för ”olaglig blockering” av en gata när hon visade sig framför Georgiens parlamentsbyggnad och gav sitt stöd till den regeringskritiska demonstration som pågick, rapporterar Yle. Valtonen besökte Georgien i början av veckan i egenskap av ordförande för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Efter besöket hamnade hon i en hetsig debatt med Georgiens premiärminister Irakli Kobachidze på sociala medier.

EU-krav: Skärpt åldersgräns på nätet

Kraven på skärpta åldersgränser för sociala medier växer i EU. Enligt TT/GP manar EU-parlamentets inremarknadsutskott till en 16-årsgräns utan föräldratillstånd, med en absolut minimiålder på 13 år. Separat välkomnade 25 EU-länder tillsammans med Norge och Island i fredags ett utredningsinitiativ från kommissionen. "Vi kan inte lämna det till de sociala medierna att bestämma om åldersgränserna", heter det i ländernas gemensamma uttalande.

EU vill köpa USA-vapen med ryska tillgångar

EU-kommissionen har erbjudit USA att använda delar av ett planerat lån på 140 miljarder euro, backat av frysta ryska centralbankstillgångar, för att köpa amerikanska vapen till Ukraina, rapporterar Financial Times. Villkoret är att USA fortsätter stödja Ukraina.

Förslaget presenterades för EU-ambassadörer på fredagen. Donald Trump har nyligen öppnat för att sälja fler amerikanska vapen till Ukraina, förutsatt att Europa betalar.

Fler frysta ryska tillgångar kan bli tillgängliga för Ukraina

I EU finns framskridna planer på att använda frysta ryska tillgångar för att låna ut betydande belopp till Ukraina. Nu ansluter sig även Storbritannien, som har fryst ryska tillgångar på cirka 29 miljarder euro, till upplägget, rapporterar Bloomberg. Tillsammans med de frysta tillgångarna i EU blir det ett lånbart belopp på 229 miljarder euro.

Rekordhöga halter av koldioxid i atmosfären – värmer upp planeten

Mellan 2023 och 2024 skedde den största ökningen av växthusgasen koldioxid sedan moderna mätningar började 1957, meddelade Världsmeteorologiska organisationen WMO på torsdagen. Orsaken är ökade utsläpp från mänskliga aktiviteter, skogsbränder och minskat naturligt upptag av koldioxid i skog och hav. Ju mer koldioxid det finns i atmosfären, desto varmare blir det.

2024 låg den uppmätta halten av koldioxid i atmosfären på 423,9 ppm, att jämföra med 377,1 ppm 2004 och den förindustriell nivån på 280 ppm.

– Värmen som fångas av koldioxid och andra växthusgaser turboladdar vårt klimat och leder till mer extremt väder. Att minska utsläppen är därför avgörande, inte bara för vårt klimat utan också för vår ekonomiska trygghet och vårt samhälles välbefinnande, sade WMO:s biträdande generalsekreterare Ko Barrett i ett uttalande.

EU-enighet om pengar till försvarsindustrin

EU-parlamentet och rådet nådde på fredagen en politisk uppgörelse om ett nytt program för försvarsindustrin (EDIP). Programmet på 1,5 miljarder euro för 2025–2027 ska stärka industrin och stödja Ukraina. 

EDIP ska stötta EU:s försvarsindustri genom gemensam upphandling och industriell uppskalning. Minst 65 procent av komponenterna i finansierade projekt måste komma från EU eller associerade länder. Programmet innehåller också ett särskilt instrument för att modernisera Ukrainas försvarsindustri och integrera den med EU:s försvarsindustri. Enligt Euractiv ses EDIP allmänt som början på en framtida försvarsbudget för EU.

Trump och Putin möts i Budapest

USA:s president Donald Trump ska möta Vladimir Putin i Budapest inom "ungefär två veckor" för att diskutera kriget i Ukraina. Det meddelade Trump på torsdagen efter ett telefonsamtal med den ryske diktatorn, skriver Financial Times. Enligt Ukraina är initiativet ett resultat av att Trump hotat sälja Tomahawk-robotar till Ukraina, vilket pressat Putin till dialog. Beskedet kom dagen före ett planerat besök av president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset. Ungerns premiärminister Viktor Orbán välkomnar mötet.

Något högre prisökningstakt i september

Årstakten på inflationen i EU ökade mellan augusti och september från 2,4 procent till 2,6 procent, meddelade Eurostat på fredagen. I Sverige sjönk årstakten under samma period från 3,4 procent till 3,2 procent. Inflationen i Sverige ligger på plats 18 bland de länder som har lägst inflation. Riktmärket för acceptabel inflation är enligt Europeiska centralbanken, ECB, och Riksbanken på två procent.

Missnöje med polska regeringen

Efter två år med den nya mitten-höger regeringen i Polen har frustrationen bland väljarna vuxit: 60 procent av polackerna säger att de är missnöjda med regeringens prestationer, rapporterar Euractiv. Av 100 "konkreta löften" som regeringspartierna gjorde före valet har endast 19 genomförts fullt ut. Viktiga löften – som att höja inkomstskattegränsen till 14 000 euro – är fortfarande ouppfyllda. Däremot har inflationen minskat rejält från drygt 13 procent 2022 till 2,9 procent i september 2025.  

Polen stoppar utlämning av Nord Stream-misstänkt

En polsk domstol har på fredagen stoppat Tysklands begäran att få en ukrainsk medborgare utlämnad, misstänkt för sabotaget mot Nord Stream 2022. Mannen har försatts på fri fot, skriver Reuters. Enligt domen kan mannen omfattas av "funktionell immunitet" om han agerat för den ukrainska staten, och då kan endast Ukraina hållas ansvarigt. Premiärminister Donald Tusk, som motsatt sig utlämningen, välkomnade beslutet. Ukraina förnekar inblandning i dådet.

Notiser 16 oktober

Tysklands Merz vill ha gemensam EU-börs

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz efterlyser en gemensam europeisk börs. Uttalandet på torsdagen signalerar en tysk omsvängning i frågan om en fördjupad kapitalmarknadsunion, skriver Financial Times. Berlin har tidigare bromsat förslag om att flytta finansiell tillsyn till EU-myndigheten Esma men signalerar nu en öppning för ökad centralisering. 
– Våra företag behöver en tillräckligt bred och djup kapitalmarknad så att de kan finansiera sig bättre och, framför allt, snabbare, sade Merz i ett tal.

Trump: Indien lovar stopp för rysk olja

USA:s president Donald Trump uppger att Indiens premiärminister Narendra Modi har lovat att sluta köpa rysk olja. Löftet ska ha getts under ett telefonsamtal på onsdagen, skriver Financial Times. Ett stopp skulle kunna lösa en handelskonflikt där USA belagt Indien med strafftullar på grund av oljeköpen. Enligt Trump ska processen ha inletts, men den indiska regeringen har ännu inte kommenterat uttalandet. Indien är i dag den största köparen av rysk sjöburen råolja.

Ukraina mörkläggs efter ryska attacker

Ryska attacker mot energiinfrastruktur har tvingat Ukraina att stänga av strömmen i nästan hela landet, skriver Expressen. Anfallen intensifierades under natten till onsdagen som en del av Rysslands strategi att slå mot civila inför vintern. 
– Varje dag, varje natt attackerar Ryssland kraftverk, sade president Volodymyr Zelenskyj.

Lecornu klarade nytt röstdrama i Paris

Den nye franske premiärministern Sébastien Lecornu klarade två misstroendeomröstningar under torsdagen, rapporterar TT/GP. Vändningen som gav honom mer fast mark under fötterna var veckans beslut att pausa presidentens profilfråga om höjd pensionsålder från 62 till 64 år.

Exporten till USA föll i augusti

Värdet på EU-ländernas varuexport till USA sjönk med drygt 22 procent jämfört med samma månad året innan, meddelar Eurostat. Värdet på EU-exporten till USA var i augusti den lägsta under en enskild månad sedan coronapandemins dagar 2020-2021. EU-ländernas övriga varuexport i augusti minskade med 2,5 procent.

Norge vill köpa utländska klimatkvoter – osäkerhet med tillgång i EU

Den norska regeringen kommer att spendera 15 miljarder norska kronor under 2026 för att köpa FN-kvoter för att säkerställa att Norge levererar på klimatmålet för 2030 enligt Parisavtalet, rapporterar Energi og Klima. Dessutom kan det bli nödvändigt att köpa utsläppsenheter från EU-länder för att uppfylla klimatavtalet med EU. När det gäller EU råder dock stor osäkerhet kring tillgång och pris, enligt den norske klimatministern Andreas Bjelland Eriksen (S).

Fler Natoländer vill köpa vapen till Ukraina

Ytterligare åtta Natoländer kommer att köpa amerikanska vapen till Ukraina. Beskedet kom efter ett försvarsministermöte i Bryssel på onsdagen, rapporterar SVT Nyheter. Därmed deltar nu cirka 16 länder i det så kallade Purl-initiativet, som förser Ukraina med bland annat luftvärn och ammunition. I augusti deltog åtta NATO-länder i Purl-initiativet, däribland Sverige.

EU lanserar global klimat- och energistrategi

EU-kommissionen presenterade på torsdagen en ny strategi för att stärka unionens roll i den globala gröna omställningen och öka sin energisäkerhet.  Målet är att EU:s andel av den globala marknaden för ren teknologi ska nå 15 procent. Strategin bygger på diplomati, nya handelspartnerskap och stöd till andra länders omställning.

Strategin, som är en extern del av EU:s rena industripaketet ska även främja global koldioxidprissättning och motverka att energi används som ett vapen.

EU-kommissionen understryker att man alltjämt har som mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och göra framsteg i uppfyllandet av Parisavtalet.

Danskar slänger mycket mat i EU

Under 2023 slängdes i snitt 130 kg mat per person i EU, meddelar Eurostat. I beräkningen ingår allt matavfall, både ätbart som icke ätbart, som förekommer i hushåll (69 kg person/år) och övriga delen av livsmedelskedjan: 61 kg. Av de nordiska länderna slänger Finland minst 115 kg och Danmark mest, 261 kg, vilket är näst mest i EU. Sverige och Norge hamnar däremellan med 122 kg respektive 149 kg.

Utskott kräver skärpt jämställdhetsbudget i EU

EU-parlamentets budgetkontrollutskott vill se tvingande krav på jämställdhet i EU:s budget. I ett betänkande som antogs på torsdagen kräver ledamöterna en ny metod med juridiskt bindande mål för nästa långtidsbudget efter 2027. Idag bedöms endast tolv procent av EU:s utgifter bidra till jämställdhet. Ledamöterna vill också att nya EU-lagförslag inte ska kunna föreslås om de riskerar att minska jämställdheten. Europaparlamentet ska senare röstas om kraven. 

Det är medlemsländernas stat- och regeringschefer som, sannolikt under 2027, har sista ordet om EU:s kommande långtidsbudget

Emma Wiesner vill inte bli ny C-ledare

EU-parlamentarikern Emma Wiesner vill inte bli ny partiledare för Centerpartiet efter Anna-Karin Hatt, rapporterar SVT. Hon ser hellre att riksdagsledamoten Elisabeth Thand Ringqvist tar över.

EU-parlamentet stödjer importstopp av rysk gas och olja

Två tunga utskott i EU-parlamentet röstade på torsdagen för ett totalförbud mot import av rysk naturgas och olja från 2026. Förslaget, som nu blir parlamentets förhandlingsposition med ministerrådet, är skarpare än kommissionens ursprungliga. Det inkluderar även oljeprodukter och syftar till att täppa till kryphål som kringgår sanktionerna.

Ny EU-pakt för Medelhavet med fokus på migration, säkerhet och ekonomi

EU-kommissionen presenterade på torsdagen ett förslag till en ny pakt för Medelhavet för att stärka banden med tio partnerländer i regionen. Syftet är att fördjupa samarbetet kring gemensamma utmaningar och möjligheter

Pakten fokuserar på på tre områden:  utbildning och ungdomsfrågor, starkare ekonomier via handel och grön energi, samt ett tredje område för säkerhet, beredskap och migrationshantering. Initiativet presenteras i en tid av ökad geopolitisk oro.

– Medelhavets geopolitiska betydelse kan inte överskattas, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas i ett uttalande.

Bland partnerländerna finns Egypten, Israel, Marocko och Tunisien. Kommissionen hoppas på ett politiskt godkännande av förslaget i november, i samband med 30-årsjubileet av den så kallade Barcelonaprocessen.

Slovakien hotar blockera EU-toppmöte

Slovakiens premiärminister Robert Fico hotar att blockera EU:s toppmöte den 23 oktober. Han kräver att unionen prioriterar ekonomin över Ukraina, rapporterar Politico. I ett uttalande på onsdagen krävde Fico åtgärder för bilindustrin och energipriser innan nya sanktioner mot Ryssland kan diskuteras. Enligt två anonyma diplomater blockerar Slovakien redan EU:s 19:e sanktionspaket.

von der Leyen kräver mer av Serbien på vägen mot EU

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besökte  på onsdagen Belgrad och krävde att kandidatlandet Serbien gör mer för att närma sig EU-medlemskap.

– Vi behöver se framsteg på rättsstatens område, valramverket och mediefrihet. Vi behöver också se större anpassning till vår utrikespolitik, inklusive sanktioner mot Ryssland, sade von der Leyen vid ett gemensamt uttalande med Serbiens president Aleksandar Vučić.

Hon berömde viss framgång men betonade att mer krävs. EU har gjort över 100 miljoner euro tillgängliga för Serbien genom tillväxtplanen för Västra Balkan. Sedan 2014 har Serbien avslutat två av 35 förhandlingskapitel om  EU-medlemskap.

Utredning mot svensk EU-politiker läggs ner

Polisutredningen som inleddes efter bråket i maj mellan Kristdemokraternas EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe och en tjänsteperson från Vänsterpartiet har lagts ner, rapporterar Ekot. KD:s partisekreterare Liza-Maria Norlin meddelade beslutet på X på onsdagen.

EU ser över regler för public service

EU-kommissionen har inlett en översyn av sina regler för public service. På onsdagen lanserades en offentlig konsultation för medborgare och experter för att få in synpunkter på möjliga förändringar.

– Reglerna för hur programföretag kan få statlig finansiering fastställdes 2009, men mycket har förändrats sedan dess – från ny teknik till nya sätt att titta på tv och nya aktörer i sektorn, sade konkurrenskommissionär Teresa Ribera i ett uttalande.  

Babiš skjuter upp ministerval i Tjeckien

Tjeckiens sannolika nästa premiärminister, Andrej Babiš, meddelar att utnämningen av ministrar i hans nya regering skjuts upp,, rapporterar tjeckisk public service-radio. Koalitionspartierna ANO, SPD och Motoristé ska först förhandla klart regeringsprogrammet. Beskedet kommer samtidigt som Filip Turek från koalitionspartiet Motoristé är i blåsväder för tidigare extremistiska uttalanden, som tidningen Deník N skrivit om.

Notiser 15 oktober

Europaparlamentariker Emma Wiesner överväger partiledarskap

EU-politikern Emma Wiesner håller dörren öppen för att bli Centerpartiets partiledare efter Anna-Karin Hatt som överraskande avgick på onsdagen, rapporterar SVT.

– Det finns anledning att återkomma i frågan, säger Emma Wiesner.

Finland inför skuldbroms för att räta upp finanserna

Alla partier i finska riksdagen utom Vänsterförbundet är överens om att införa en så kallad skuldbroms för att minska landets skuldsättning och leva upp till EU:s skuldregler, rapporterar Bloomberg. Enligt överenskommelsen som ska tillämpas från och med 2027 kommer de politiska partierna före varje riksdagsval besluta om den maximala nivån för den offentliga skulden som tillåts för den kommande regeringsperioden. 

Sedan 2013 har den finska statens och den offentliga sektorns skuld överskridit EU-regeln om max 60 procent skuld jämfört med landets BNP. Efter pandemin ökade skulderna och var 2024 över 82 procent av BNP. Målet är att på sikt nå en 40-procents skuldnivå.

Otydlighet och korruptionsrisker kvarstår vid upphandlingar

Efter en utvärdering av EU-reglerna för offentlig upphandling konstaterade EU-kommissionen på onsdagen flera brister.  De nuvarande reglerna som antogs 2014 har enligt kommissionen inte förbättrat den rättsliga klarheten utan ökat komplexiteten. Öppenhet och värdet av upphandlingarna har visserligen ökat men korruptionsriskerna kvarstår samtidigt som det finns hinder för kontroller. 

EU:s upphandlingsregler berör upphandlingar med ett årligt värde på 616 miljarder euro, tre gånger så stort som EU:s budget. Nästa steg är att kommissionen tar fram förslag på förändringar.

Militärt stöd till Ukraina minskar kraftigt – “förvånande”

Militärt stöd till Ukraina har minskat kraftigt de senaste månaderna, trots införandet av NATO:s så kallade Purl-initiativ där länder betalar för amerikanska vapen som levereras till Ukraina. Jämfört med första halvåret 2025 minskade de militära anslagen med 43 procent under juli och augusti. Däremot förblev det finansiella och humanitära biståndet, huvudsakligen från EU-institutioner, stabilt, uppger forsknings- och tankesmedjan Kielinstitutet. 

– Nedgången i militärt bistånd i juli och augusti är förvånande. Trots NATO:s Purl-initiativ minskar Europa sitt totala militära stöd. Det som kommer att vara avgörande nu är hur siffrorna utvecklas i höst, sade Christoph Trebesch, forskningschef vid Kielinstitutet i ett uttalande på tisdagen.  

I augusti deltog åtta NATO-länder i Purl-initiativet: Belgien, Kanada, Danmark, Tyskland, Lettland, Nederländerna, Norge och Sverige. De anslog totalt 1,9 miljarder euro, motsvarande 21 miljarder kronor.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth uppmanade i Bryssel på onsdagen sina NATO-allierade att öka utgifterna för inköp av amerikanska vapen till Ukraina, rapporterar Reuters. Sverige, Estland och Finland utlovade nya bidrag till Purl-initiativet.

Grekland tar ställning till 13 timmars arbetsdag

Ett förslag från den konservativa regeringen om utökade arbetstider upp till 13 timmar per dag under en viss period kan komma att antas när det grekiska parlamentet röstar på torsdag, rapporterar Kathimerini. Grekland drabbades av en generalstrejk på tisdagen, den andra denna månad, då fackföreningarna krävde att den nya lagstiftningen skulle dras tillbaka.

Enligt förslaget får anställda arbeta upp till 13 timmar per dag under högst 37,5 dagar per år, med en maximal gräns på 48 timmar per vecka, baserat på ett fyra månaders genomsnitt och maximal övertid på 150 timmar, rapporterar Politico.

Sverige nobbar omfördelning av asylsökande

EU:s nya migrationspakt möter direkt motstånd från medlemsländerna. Vid ett ministermöte i Luxemburg i går tisdag signalerade flera länder, inklusive Sverige, att de hellre betalar än tar emot omfördelade asylsökande, skriver Politico. Enligt pakten kan länder välja mellan att ta emot migranter eller ge finansiellt stöd. Sveriges migrationsminister Johan Forssell hänvisade till det stora mottagandet det senaste decenniet. Även Belgien, Finland och Nederländerna föredrar att betala vilket väcker oro för att solidaritetsmekanismen ska urholkas.

EU planerar tvinga utländsk tekniköverföring

EU förbereder nya regler för att tvinga utländska företag att överföra teknik och använda lokala resurser för att få tillgång till den inre marknaden. Det rapporterar Dagens Industri med hänvisning till uppgifter från Bloomberg News. Förslaget, som väntas i november, siktar på att motverka Kinas dominans inom strategiska sektorer som elbilar och batterier. Åtgärderna ses som ett sätt att skydda och stärka EU:s egen industri, som hamnat på efterkälken i den tekniska utvecklingen, särskilt gällande batteritillverkning för elfordon.

Trump hotar Spanien med tullar efter Nato-vägran

President Donald Trump hotar att införa tullar mot Spanien efter att landet vägrat höja sina försvarsutgifter till fem procent av BNP, rapporterar Reuters. Spanien är det enda av Natos 32 medlemsländer som inte åtagit sig den nya utgiftsnivån. Trump kallade beslutet respektlöst mot alliansen och sade att han överväger införa tullar mot landet. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har sagt att landets nuvarande nivå på 2,1 procent är tillräcklig och realistisk.

EU-kommissionens talesperson Olof Gill ville på onsdagen inte närmare kommentera frågan om eventuella amerikanska tullar mot Spanien eftersom de betraktar den som hypotetisk. De hänvisade också till att det finns en färsk handels- och tullöverenskommelse med USA som gäller alla EU-länder.

Färre olyckor men fler dödsfall på EU:s arbetsplatser

Antalet arbetsplatsolyckor utan dödlig utgång i EU sjönk med fem procent till 2,83 miljoner under 2023. Samtidigt ökade antalet dödsolyckor marginellt till 3 298, enligt ny statistik från EU:s statistikbyrå Eurostat.

Sedan 2021 har EU en så kallad nollvision för dödsfall kopplade till arbetslivet.

Ny EU-strategi: Går förbi Vita huset i klimatfrågan

EU planerar att kringgå USA:s federala regering och istället samarbeta direkt med enskilda delstater, företag och tankesmedjor i klimatfrågan. Det framgår av ett läckt policydokument som Financial Times rapporterar om. Initiativet är en direkt följd av att president Donald Trumps administration motarbetar klimatåtgärder. Strategin syftar till att upprätthålla momentum i den gröna omställningen trots det federala motståndet.

Finansutskottet vill stoppa nya EU-avgifter

Riksdagens finansutskott föreslår att Sverige invänder mot EU-kommissionens förslag om nya inkomstkällor till unionens budget. Det framgår av ett yttrande från utskottet i går tisdag. Förslagen, som rör avgifter på bland annat utsläppshandel och en ny avgift för storföretag, är alltför långtgående och strider mot subsidiaritetsprincipen, anser utskottet. Beskattning bör avgöras nationellt, inte på EU-nivå. Riksdagen debatterar och beslutar i frågan nästa vecka.

Om cirka en tredjedel av de nationella parlamenten, enligt ett visst system, gör samma invändning måste EU-kommissionen ompröva förslaget och motivera varför man väljer att behålla, ändra eller dra tillbaka det. Detta har hänt vid tre tillfällen senast 2016.

Gazaavtal kan stoppa väntade EU-sanktioner

EU:s planerade sanktioner mot Israel kommer sannolikt inte att införas efter den senaste fredsuppgörelsen om Gaza, skriver TT/Aftonbladet. På utrikesministrarnas möte i Luxemburg på måndag i nästa vecka väntas dock inga beslut fattas. Förslaget från EU-kommissionen, som bland annat innefattar en frysning av handelsavtalet, möter motstånd från länder som Ungern, Tjeckien och Tyskland. Kommissionen har ännu inte dragit tillbaka förslaget men medger att det kan ändras om den politiska kontexten förändras.

Tysk värnpliktsreform havererar i sista stund

Tysklands socialdemokratiska SPD drog sig i sista stund ur en överenskommelse med kristdemokraterna om ny värnpliktsmodell, rapporterar Financial Times. Försvarsminister Boris Pistorius, själv socialdemokrat, hade "problem" med den föreslagna lösningen och var inte del av förhandlingarna, enligt en SPD-parlamentariker. Kompromissen inkluderade ett lotterisystem för att kalla in unga män till obligatorisk militärtjänst om frivilligsystemet inte ger tillräckligt många rekryter. Tyskland behöver öka antalet soldater från 180 000 till 260 000 till 2035 för att nå Nato-mål.

Turkiska räder väcker oro för politiska övertaganden

En våg av anti-korruptionsräder i Turkiet har lett till att hundratals privata företag beslagtagits av staten. Antalet företag som förvaltas av den statliga fonden TMSF har på ett år ökat från 675 till 1 056, rapporterar Financial Times. Räderna framställs som en insats mot korruption, men analytiker fruktar att president Recep Tayyip Erdoğans regering försöker omforma ekonomin och kanalisera resurser till personer och grupper som är lojala mot honom. Agerandet har skapat stor oro i näringslivet för äganderättens och rättsstatens principer.

Enligt Transparency International, som övervakar korruption i världen, är Turkiet ett av de mest korrupta länderna i Europa.

EU bötfäller Gucci, Chloe och Loewe för prissamverkan

EU-kommissionen bötfäller tre lyxmodeföretag med totalt 1,7 miljarder kronor för att ha brutit mot konkurrensreglerna, rapporterar TT/GP.

Gucci får betala 1,3 miljarder kronor medan Chloe och Loewe får böter på cirka 200 miljoner kronor vardera. Företagen har förhindrat fristående återförsäljare att sätta egna priser på deras produkter.

Konkurrenskommissionär Teresa Ribera säger att beslutet skickar en stark signal till modeindustrin om att alla EU-konsumenter har rätt till genuin priskonkurrens, oavsett om de handlar online eller i butik.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret