Även Ukrainavänliga länder säger nej till att sätta datum för Ukrainas EU-inträde, enligt Ekot. Beskedet publicerades i går onsdag. Ukraina vill ha en tydlig tidsplan, helst redan nästa år.

– Att utlova årtal, det har vi lärt oss, det är alltid ganska vanskligt, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) till Ekot.

USA har formellt varnat Ukraina för att attackera mål i Ryssland som kan skada amerikanska ekonomiska intressen, enligt Financial Times. Varningen kom efter en ukrainsk attack i november mot hamnen i Novorossijsk som skadade en terminal delägd av amerikanska bolag. Det uppgav Ukrainas ambassadör i Washington, Olha Stefanisjyna, vid en pressträff i tisdags.

– Vi har fått höra att vi bör avstå från att attackera amerikanska intressen, sade ambassadören.

Europas försvarsutgifter ökar kraftigt medan USA:s minskar i reala termer, vilket skapar en tydlig transatlantisk förskjutning. Det visar en ny rapport från tankesmedjan International Institute for Strategic Studies (IISS) som publicerades på tisdagen, rapporterar Financial Times. Medan USA drog ned sina utgifter med 7,1 procent i reala termer 2025 står Europa nu för 21 procent av de globala försvarsutgifterna, upp från 17 procent 2022. Utvecklingen följer på amerikanska krav om att europeiska allierade måste ta ett större ansvar för kontinentens säkerhet.

EU lanserar ett nytt centrum för att stärka demokratisk motståndskraft mot desinformation och utländsk inblandning. Arbetet med centret, ett frivilligt nav för samarbete mellan medlemsländerna, inleds efter ett beslut av EU-länderna på tisdagen. Syftet är att dela expertis och utveckla gemensamma svar på hot. 
– I en värld där information alltmer används som vapen för att undergräva våra demokratier vidtar vi åtgärder, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Initiativet är en del av det så kallade europeiska demokratiförsvaret.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har rest till Kina för att på onsdagen träffa president Xi Jinping, skriver Financial Times. På agendan står Kinas subventioner och orättvisa handelspraxis som pressar tysk industri. Besöket sker mot bakgrund av ett rekordstort tyskt handelsunderskott med Kina och oro för avindustrialisering. Merz, som reser med 30 företagsledare, söker ett "rättvist partnerskap" men har tidigare varnat för att Kina systematiskt utnyttjar sitt inflytande.

Tusentals personer demonstrerade i Bratislava på tisdagen i protest mot premiärminister Robert Fico och till stöd för Ukraina, rapporterar DPA. Demonstrationen hölls på fyraårsdagen av Rysslands invasion. Missnöjet riktas mot Ficos aviserade stopp för nödleveranser av el till grannlandet. Demonstranterna, som bar slovakiska, ukrainska och EU-flaggor, krävde premiärministerns avgång.

Tysklands regeringskoalition slopar kravet att nya värmesystem måste drivas med 65 procent förnybar energi, vilket åter gör det tillåtet att installera nya olje- och gaspannor. Det rapporterar tyska nyhetsbyrån DPA. Principöverenskommelsen mellan CDU/CSU och SPD nåddes på tisdagen. Oppositionen och miljögrupper kritiserar beslutet och varnar för att det äventyrar klimatmålen samt riskerar att drabba hyresgäster ekonomiskt. Regeringssidan framhåller att fastighetsägare återfår sin valfrihet. Den nya lagen planeras träda i kraft den första juli.

Tysklands högerpopulistiska parti AfD, som byggt sitt varumärke på att kritisera etablissemanget, anklagas nu för systematisk svågerpolitik, skriver Politico. Företrädare ska ha anställt släktingar till partikollegor, ett agerande som är lagligt men skadar partiets trovärdighet inför Tysklands "supervalår". Partiledare Alice Weidel avfärdade i tisdags anklagelserna som överdrivna, medan medledaren Tino Chrupalla medgett att bruket lämnar en dålig eftersmak. AfD har hittills inte tappat i opinionen.

Minst 606 migranter har omkommit eller saknas på Medelhavet hittills i år, den högsta siffran för perioden sedan mätningarna inleddes 2014. Det uppger FN:s migrationsmyndighet IOM, enligt TT/GP. Statistiken presenterades på måndagen och följdes av rapporter om att minst 30 personer saknas sedan en båt kapsejsade utanför Kreta i lördags. En betydande andel av de ofta undermåliga farkosterna avseglar från Libyen med EU-landet Grekland som mål.

Europeiska rådets ordförande António Costa uppmanar Ungerns Viktor Orbán att stå fast vid EU-ländernas gemensamma beslut om ett lån till Ukraina på 90 miljarder euro. I ett brev skickat på måndagen, som Reuters har tagit del av, varnar Costa för att bryta den enighet som nåddes i december. Bakgrunden är att Ungern hotar med ett veto tills rysk olja åter flödar via Druzjba-ledningen. 
"Ingen medlemsstat får underminera trovärdigheten i beslut som fattats kollektivt", skriver Costa.

EU-länder hotar att dra kommissionen inför EU-domstolen på grund av ett nytt avtal som anses ge EU-parlamentet otillbörlig makt, skriver Politico. Enligt länderna rubbar avtalet den institutionella balansen som fastslås i EU:s grundfördrag. Ett formellt protestbrev från ministerrådet ska godkännas på onsdag. Kritiken rör bland annat parlamentets ökade inflytande över internationella avtal och lagstiftningsinitiativ. Parlamentets förhandlare avfärdar kritiken och menar att ändringarna stärker demokratin och transparensen inom unionen.

De nordiska cancerfonderna, däribland svenska Cancerfonden, uppmanar EU-kommissionen att skärpa reglerna för nya nikotinprodukter som vitt snus. Det skriver TT/GP. I ett brev till ordförande Ursula von der Leyen kräver de en översyn av tobaksdirektivet med förbud mot smaker och reklam. Fonderna menar att den ökade nikotinanvändningen bland unga i Norden bör tjäna som en skarp varning för hela EU och att industrin aggressivt riktar in sig på unga.

Tusentals personer demonstrerade på måndagen i Düsseldorf mot AfD-ledaren Björn Höcke, som tillhör partiets radikala falang. Enligt tyska nyhetsbyrån DPA möttes Höckes turné i västra Tyskland av stora protester även i söndags i Dortmund. Höcke, som är dömd för att ha använt en nazistisk slogan, turnerar inför en avgörande partikongress. Hela partiet utreds av landets säkerhetstjänst för extremism.

Åtminstone elva personer dödades och 38 skadades efter en omfattande rysk drönar- och robotattack mot Ukraina på söndagen, skriver Yle. Enligt Ukrainas flygvapen anföll Ryssland med nästan 300 drönare och 50 robotar, varav en majoritet sköts ned. Attacken träffade bland annat ett bostadsområde i Kievs utkanter. Grannlandet Polens flygvapen meddelade att man skickat upp stridsflyg för att skydda landets luftrum under attackvågen.

Regeringen har lämnat förslag till EU-kommissionen för att minska regelbördan för företag och stärka konkurrenskraften. I ett informellt inspel kräver Sverige att nya EU-lagar bara tas fram vid tydliga behov och alltid föregås av en grundlig konsekvensutredning. Utspelen kommer inför att kommissionen under våren ska se över sina lagstiftningsverktyg. Sverige vill också ge kommissionens kontrollorgan ett stärkt mandat med tydligare näringslivsperspektiv.

ECB-chefen Christine Lagarde avser att fullfölja sitt mandat till oktober 2027. Uttalandet, som gjordes i en intervju med The Wall Street Journal, dämpar spekulationer om en förtida avgång, rapporterar Reuters. Ryktena har gällt att en tidig sorti skulle låta Frankrikes president Macron påverka valet av efterträdare före det franska valet nästa år. Frågan har väckt debatt om centralbankens politiska oberoende.

Islands regering överväger en folkomröstning om att återuppta EU-förhandlingarna redan i augusti. Det rapporterar Politico. Fisket är den traditionellt svåraste frågan, men förhandlingarna kan underlättas av att Storbritannien lämnat EU. Island har redan klarat elva av 33 förhandlingskapitel och bedöms kunna bli medlem snabbare än andra kandidatländer.

Tysklands kristdemokratiska parti CDU vill riva upp landets snart två år gamla lag som delvis legaliserat cannabis. Det beslutade partiet vid en kongress i Stuttgart i lördags, skriver nyhetsbyrån DPA. CDU anser att legaliseringen har lett till ökade sociala, hälsomässiga och säkerhetspolitiska problem. Hälsominister Nina Warken, som leder partiets kvinnoförbund, sade att man sett oroande trender. Lagen, som tillåter innehav och odling för vuxna med vissa restriktioner, trädde i kraft den 1 april 2024 och drevs igenom av den föregående regeringen.

Sverige och åtta andra EU-länder kräver att kommissionen skrotar planer på att anställa 2 500 nya tjänstemän, skriver Politico på fredagen. I ett brev menar länderna att förslaget underminerar trovärdigheten när medlemsstaterna själva tvingas till åtstramningar. Anställningarna, en del av förhandlingarna om nästa långtidsbudget (2028–2034), beräknas kosta 1,4 miljarder euro. De övriga länderna bakom kravet är Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna, Österrike, Tjeckien, Estland och Lettland.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen planerar att besöka Grönland i mars, rapporterar DPA. Beskedet kom på torsdagen. Resan sker efter ökade geopolitiska spänningar i Arktis där USA:s president Trump i januari hotade att annektera ön. Nato har sedan dess ökat sin militära närvaro i regionen medan samtal pågår mellan Danmark, USA och Grönland om öns framtid.

Naturskyddsföreningen överklagade på fredagen årets licensjakt på 153 lodjur och menar att den strider mot EU-rätten, TT/GP. Föreningen hävdar att de skador på tamdjur som jakten ska förebygga är för små för att juridiskt motivera jakt på en art som är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Jakten omfattar över tio procent av den svenska stammen som klassas som sårbar.

Svenska Socialdemokraterna röstade i förra veckan ja till att införa en EU-lista över så kallade säkra länder för återvändande av migranter, uppger Sveriges Radio. Det gick emot den socialdemokratiska partigruppens linje.

Det är första gången EU-parlamentet röstar för en sådan lista. De svenska S-ledamöterna röstade med högerpartierna. Totalt röstade 25 socialdemokrater i parlamentet ja, medan 89 följde gruppens linje och röstade nej.

Civila i Rysslands ockuperade delar av Ukraina lever under svåra förhållanden med systematisk jakt på oliktänkande, kollapsad infrastruktur och påtvingad russifiering. Det rapporterar nyhetsbyrån AP baserat på vittnesmål från aktivister och flyktingar. Misstänkta ukrainska sympatisörer grips, torteras och dödas. Ryska pass har blivit ett krav för att få tillgång till grundläggande service som sjukvård, samtidigt som städer brottas med akut brist på vatten, värme och el. Moskva uppmuntrar samtidigt ryssar att flytta till regionerna.

Spelet om vem som ska efterträda Christine Lagarde som chef för Europeiska centralbanken (ECB) har börjat. Spanien var i onsdags först att officiellt anmäla intresse för posten, skriver Financial Times. Draget kommer efter uppgifter om att Lagarde kan avgå i förtid, långt innan hennes mandat löper ut 2027. Spaniens tidigare centralbankschef Pablo Hernández de Cos och Nederländernas Klaas Knot pekas ut som starka kandidater till att ta över en av EU:s mäktigaste poster. ECB uppger att Lagarde inte har fattat något beslut om sin avgång.

En belgisk domstol har avslagit ett försök från de misstänkta i Qatargate-skandalen om mutor till EU-politiker och EU-tjänstamän att stoppa korruptionsutredningen som pågått sedan december 2022. Beslutet, som kom i onsdags, innebär att utredningen kan fortsätta, rapporterar Euractiv. Försvaret hade hävdat att utredningen var juridiskt bristfällig, men domstolen avfärdade samtliga invändningar. Bland de misstänkta finns EU-parlamentets tidigare vice talman Eva Kaili, som anklagas för korruption och penningtvätt. Hon nekar till brott.

Antalet civila offer i Ukraina ökade markant under 2025, enligt en ny FN-rapport uppger SVT. Ökningen beror på en ändrad rysk strategi med fler långdistansattacker mot städer och infrastruktur. Att medvetet skada och döda civila eller förstöra civil egendom är ett brott mot krigets lagar. Målet är att pressa Ukraina till eftergifter i fredsförhandlingar, då Ryssland inte nått några större framgångar vid fronten. Experter bedömer dock att strategin istället tenderar att stärka motståndsviljan hos civilbefolkningen. 

2025 dödade Ryssland 2514 civila ukrainare och skadade 12 142 personer, det är 31 procent fler civila offer jämfört med 2024 och 70 procent högre än 2023 enligt FN-rapporten.

Christine Lagarde väntas lämna posten som chef för Europeiska centralbanken (ECB) före mandatperiodens slut i oktober 2027, rapporterar Financial Times. Enligt en källa med insyn är skälet att ge Frankrikes president Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz möjlighet att utse en efterträdare före det franska presidentvalet nästa år. Manövern ses som ett sätt att undvika att ett eventuellt nytt franskt ytterhögerstyre får inflytande över den viktiga tillsättningen. Tidpunkten för en eventuell avgång är dock fortfarande oklar.

Storbritanniens och Tysklands högsta militära chefer varnar för Ryssland och vädjar om folkligt stöd för en europeisk upprustning. I en debattartikel publicerad i söndags skriver de att Moskvas avsikter sträcker sig bortom Ukraina, skriver Expressen. Appellen kommer efter säkerhetskonferensen i München, men möter ett svagt folkligt stöd för de nödvändiga kostnaderna. I både Tyskland och Storbritannien stöttar endast runt 25 procent av befolkningen skattehöjningar eller nedskärningar för att finansiera försvaret.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni riskerar sin politiska auktoritet i en folkomröstning om en rättsreform den 22–23 mars, skriver Politico. Förslaget, som ska separera domares och åklagares karriärer, har väckt stark kritik. Motståndare menar att det är ett försök att underminera rättsväsendets oberoende och öka den politiska kontrollen. En förlust skulle skada Melonis bild av att vara oövervinnlig, medan opinionsläget inför omröstningen beskrivs som mycket jämnt.

Nio personer har gripits efter att en 23-årig högeraktivist misshandlades till döds i Lyon förra veckan. Händelsen, som utreds som mord, ökar de politiska spänningarna inför landets kommunalval, skriver SVT Nyheter. Flera gripna har kopplingar till en förbjuden vänsterradikal grupp som grundades av en parlamentsledamot för yttervänsterpartiet LFI. Frankrikes regering anklagar nu LFI för att ha uppmuntrat till ett våldsklimat, något partiledningen förnekar. Nationalförsamlingen höll under tisdagen en tyst minut för offret.

Spaniens regering har beordrat åklagare att utreda X, Meta och TikTok för misstänkt spridning av AI-genererat sexuellt övergreppsmaterial mot barn. Beskedet kom från premiärminister Pedro Sanchez på tisdagen, skriver Reuters.

En tysk domstol har bötfällt AfD-politikern Wilko Möller för en nazistliknande hälsning på en valaffisch, rapporterar DPA. Möller, ledamot i Brandenburgs delstatsparlament, dömdes på tisdagen till 11 600 euro i böter. Affischen från valet 2024 ansågs visa en gest liknande den i Tyskland förbjudna nazisthälsningen. Säkerhetstjänsten i Brandenburg klassar AfD som en bekräftat högerextrem organisation. Domen kan överklagas.

Tysklands befolkning väntas minska med nästan fem procent till 2050, en betydligt kraftigare nedgång än tidigare beräknat. Det visar en ny prognos från den tyska tankesmedjan Ifo som presenterades på tisdagen, skriver Financial Times. Nedjusteringen beror på lägre förväntad migration och födelsetal. Minskningen till cirka 79 miljoner invånare väntas sätta hård press på landets ekonomi, särskilt pensionssystemet och sjukvården. Den demografiska nedgången kommer slå hårdast mot östra Tyskland.

Ukraina har mellan onsdag och söndag återtagit över 200 kvadratkilometer från ryska styrkor, rapporterar AFP/Ekot.

Framgången kopplas till att Starlink begränsat ryska truppers olagliga användning av nätverket. Det är den största ukrainska framryckningen under en så kort period sedan motoffensiven inleddes sommaren 2023.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnade på tisdagen för en nära förestående "massiv" rysk attack, baserat på landets egna underrättelser. Enligt Göteborgs-Posten har militären inlett skyddsåtgärder. Överstelöjtnant Johan Huovinen vid Försvarshögskolan säger till DN underrättelserna som trovärdiga och kopplar en möjlig attack till den stundande årsdagen för invasionen.

Ryssland och Ukraina inleder på tisdagen en ny runda USA-medlade fredssamtal i Genève. Knäckfrågan är territorium, där Ryssland kräver kontroll över hela Donetsk-regionen, skriver Reuters. Förväntningarna på ett genombrott är låga inför fyraårsdagen av invasionen.

Elbilar måste ha minst 70 procent av sina komponenter tillverkade i EU för att få del av statliga stödprogram. Det framgår av ett nytt lagförslag från EU-kommissionen som Financial Times har sett. Syftet är att skydda europeisk industri från kinesisk konkurrens. Förslaget, som väntas den 25 februari, har skapat splittring inom bilindustrin. Procentsatsen är dock preliminär och kan komma att ändras.

Sex tunga EU-länder, de så kallade E6, vill se ett snabbare tempo i arbetet med att integrera unionens kapitalmarknader, rapporterar tyska nyhetsbyrån DPA. Efter ett möte i Bryssel på måndagen sade Tysklands finansminister Lars Klingbeil att den nuvarande takten inte motsvarar de utmaningar EU står inför. Gruppen, som även inkluderar Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen och Spanien, anser att en harmonisering av regler är nödvändig för att stärka Europas suveränitet. Ansträngningar att ena de splittrade nationella marknaderna har hittills haft begränsad framgång. Från svensk sida välkomnas ländernas initiativ.

– I grunden är det bra, speciellt när det handlar om att få till en bättre kapitalmarknad och ett mer välfungerande EU. Det är inte ett problem, utan det är ett steg i rätt riktning, sade finansminister Elisabeth Svantesson på tisdagen och tillade att hon inte var säker på om initiativet faktiskt kommer att leda till någon förändring.

Inför valet den 12 april ska bombhot ha skickats till ungerska skolor. Regeringsvänlig media hävdar att hoten var på ukrainska, rapporterar Financial Times. Säkerhetsexperter misstänker dock en ”false flag”-operation för att stärka premiärminister Viktor Orbáns kampanj, som bygger på anti-ukrainsk retorik. Två rektorer uppger att hoten i själva verket var skrivna på ungerska. Orbáns parti Fidesz utmanas av Péter Magyars nya oppositionsparti Tisza som leder i mätningarna. Under Viktor Orbáns tid premiärminister – totalt 20 år – har landet blivit allt mer Rysslandsorienterat, mindre demokratiskt och mer korrupt enligt många internationella mätningar.

EU:s medlemsländer är inte redo att ge Ukraina ett datum för ett framtida medlemskap, sade unionens utrikesrepresentant Kaja Kallas på söndagen, rapporterar Reuters.

Beskedet är en motgång för Ukraina som har krävt ett datum som en del av säkerhetsgarantier i ett fredsavtal. Enligt diplomater har 2027 nämnts som ett möjligt anslutningsår. Flera EU-länder anser dock att processen måste vara strikt meritbaserad och att Ukraina har mycket arbete kvar.

Péter Magyar, som utmanar Viktor Orbán om makten i Ungern, har inlett sin valrörelse med ett starkt EU-vänligt budskap, rapporterar TT/GP. 
– Ungerns plats är i Europa, sade Magyar vid sitt partis valkickoff i Budapest i söndags. Budskapet står i bjärt kontrast till Orbáns Bryssel-kritiska linje. Magyars parti Tisza, som enligt källan har medvind i opinionen, utlovar även stopp för korruption inför parlamentsvalet den 12 april.

Tysklands försvarsledning lovar att styra om mer pengar till innovation och ny teknik efter skarp kritik mot hur landets enorma försvarsbudget spenderas. Löftet gavs av försvarsminister Boris Pistorius under helgens säkerhetskonferens i München, rapporterar Financial Times. Kritiker menar att en för stor del av de hundratals miljarder euro som anslagits efter 2022 går till traditionella system som stridsvagnar. Man förbereder sig för "det gamla kriget, inte det nya", enligt kritiker som pekar på lärdomar om drönare och AI från Ukraina.

Debatten om öns återanslutning till EU har intensifierats i dag måndag, enligt Sveriges Radio. Opinionsmätningar visar majoritet för medlemskap och att 65 procent vill fördjupa samarbetet.

Polens president Karol Nawrocki anser att landet bör inleda arbetet med ett kärnvapenförsvar med anledning av hotet från Ryssland. Det sade han i en tv-intervju på söndagen, rapporterar Politico. Utspelet är en del av en växande debatt i flera EU-länder om kärnvapenavskräckning, driven av oro för Ryssland och minskad tillit till USA. På frågan om en rysk reaktion var Nawrocki avfärdande: 
– Ryssland kan reagera aggressivt på vad som helst.

I söndags samlades människor i över 400 tjeckiska städer till stöd för president Petr Pavel, rapporterar tjeckisk public service-radio. Demonstrationerna är en reaktion på en maktkamp där Pavel vägrat utse en minister från det högerextrema regeringspartiet Motoristé och anklagat dess ordförande, utrikesminister Petr Macinka, för utpressningsförsök. 
– Vi står helt bakom presidenten och vill uppmärksamma hur arrogant den nya regeringen är, sade en av arrangörerna från rörelsen Milion chvilek.

Slovakien och USA ska samarbeta inom civil kärnkraft för att minska landets beroende av rysk energi, rapporterar DPA. Beskedet kom efter ett möte på söndagen mellan premiärminister Robert Fico och USA:s utrikesminister Marco Rubio. Ett kontrakt med amerikanska Westinghouse om en femte slovakisk kärnreaktor förväntas bli klart nästa år. Under mötet bekräftade Slovakien också sitt åtagande att stärka Nato militärt, bland annat genom köp av amerikanska F-16-stridsflygplan.

EU-kommissionen tonar ner kritiken mot Ungerns Viktor Orbán och kan betala ut 2,4 miljarder euro inför valet den 12 april, skriver Financial Times. Syftet är att undvika anklagelser om valpåverkan i ett läge där Orbáns parti Fidesz ligger efter i opinionen. Enligt källor har även oppositionen uppmanat EU till återhållsamhet. Orbán framställer i sin kampanj motståndaren Péter Magyar som en "marionett för Bryssel". Enligt en talesperson för kommissionen fortsätter dock granskningen av rättsstatligheten i Ungern som vanligt.

Den ryska Wagnergruppens nätverk används för att rekrytera personer för sabotageattacker i Europa, rapporterar Financial Times. Enligt västerländska underrättelsekällor anlitar Rysslands militära underrättelsetjänst (GRU) tidigare Wagner-rekryterare för att värva sårbara européer för pengar. Syftet är att försvaga stödet till Ukraina. Ett exempel är en anlagd brand i London 2024. Genom att använda ombud kan Ryssland förneka inblandning men attackerna har hittills ofta kunnat avvärjas.

EU:s gröna omställning varken accelererade eller saktade in under energikrisen 2022, trots att offentliga subventioner till fossila bränslen fördubblades. Det visar en ny studie från forskningsprogrammet Mistra Electrification, skriver TT/GP. Gasanvändningen nådde en topp för att sedan minska och solkraften fortsatte växa snabbt, medan utbyggnaden av vindkraft på land stannade av.

Medianåldern i EU har nått 44,9 år. Det är en ökning med 2,1 år på tio år, enligt nya siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat som publicerades i fredags.

Statistiken visar att åldrandet gått snabbast i Slovakien och på Cypern. Störst är skillnaden mellan EU:s yngsta befolkning i Irland (39,6 år) och den äldsta i Italien (49,1 år). Den utrikesfödda befolkningen i unionen är i snitt 2,1 år yngre än den inrikesfödda.

Ryssland genomförde under natten till torsdagen omfattande missil- och drönarattacker mot flera ukrainska städer. Samtidigt är framtiden för de USA-ledda fredssamtalen osäker, rapporterar AP. Enligt president Zelenskyj tvekar Moskva inför en ny samtalsrunda. Attackerna drabbade civil infrastruktur i bland annat Kiev och Odesa, medan Ukraina uppger att man slagit mot ryska oljeraffinaderier och militärlager med drönare.

Sverige är ett av de Natoländer som utlovat hundratals miljoner dollar till ett nytt initiativ för att förse Ukraina med amerikanska vapen. Det uppgav Natos generalsekreterare Mark Rutte på torsdagen, skriver Reuters. Pengarna går till en prioriterad lista över Ukrainas försvarsbehov. Även Storbritannien, Island, Norge och Litauen har utlovat bidrag till satsningen. Fler löften väntas inom kort.

Googles juridiska chef Kent Walker varnar för att EU:s strävan efter ”digital suveränitet” riskerar att skada blockets egen konkurrenskraft. I en intervju med Financial Times kallade han på torsdagen strategin för en ”konkurrensmässig paradox”. EU:s ambitioner, som debatterades på ett toppmöte samma dag, drivs av en vilja att minska beroendet av amerikansk teknik. 
– Att resa murar [...] vore kontraproduktivt, sade Walker.

Portugals parlament har i en första omröstning godkänt ett lagförslag som kräver föräldrars samtycke för att barn mellan 13 och 16 år ska få använda sociala medier. Beslutet togs på torsdagen, rapporterar Reuters. Syftet är att skydda barn och ge föräldrar mer kontroll. Teknikföretag som ignorerar lagen riskerar böter på upp till två procent av sin globala omsättning. Förslaget kan fortfarande ändras före ett slutgiltigt godkännande.