Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
EP annons
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 30 april

Magyar efter Brysselbesöket: Ungern får snart sina EU-pengar

Ungerns tillträdande premiärminister, konservative Péter Magyar, lämnade positiva besked på X efter att på onsdagen träffat både kommissionsordförande Ursula von der Leyen och rådsordförande António Costa. 

“Jag hade ett mycket konstruktivt och produktivt möte med Europeiska kommissionens ordförande. (...) EU-medel kommer snart till Ungern vilket gör det möjligt för oss att kickstarta den ungerska ekonomin och leverera det som behövs för ett fungerande och humant land”, twittrade Magyar.

Tillväxten i EU: 0,1 procent

Den samlade ekonomin mätt som BNP ökade under första kvartalet i EU med 0,1 procent jämfört med kvartalet innan, meddelar Eurostat med hänvisning till preliminär siffror. I Sverige minskade BNP med 0,2 procent under samma period. Jämfört med samma kvartal ett år tidigare var den ekonomiska tillväxten i EU-länderna 1 procent.

Inflationen fortsätter att stiga i euroländerna

För fjärde månaden i rad fortsatte inflationen i euroländerna under april att stiga. Preliminära siffror från Eurostat visar en inflation på 3,0 procent i april, främst driven av ökande energipriser. I januari var inflationen 1,7 procent.

Eurozonen: Stämningsläget faller för tredje månaden

EU-kommissionens stämningsindex för eurozonen föll till 93,0 i april från 96,2 i mars, rapporterar TT/GP. Det är den tredje månaden i rad med försämring. Störst nedgångar noterades i Irland och Tyskland. Hushållens stämningsläge försämrades mest av de mätta sektorerna, till minus 20,6 från minus 16,4 i mars. 

Ingen vet hur mycket bränsle det finns i EU

Medan nivåerna på råolje- och gaslager i EU kan spåras i nästan realtid är det svårare att ha koll på raffinerade produkter som diesel, bensin och jetbränsle, rapporterar Politico. En viktig orsak är att de flesta lager ligger hos företag som är ovilliga att avslöja känslig affärsdata som de inte är lagligt skyldiga att rapportera in. Men trots de stora dataluckorna och oron kring det, är det "för tidigt att säga” om kommissionen kommer att utforma regler för att tvinga fram informationen.

Nästan klart: EU uppdaterar regler för social trygghet

EU:s medlemsländer godkände på onsdagen en preliminär överenskommelse om regler för samordning av socialförsäkringssystemen. Reglerna ska göra det enklare för EU-medborgare att arbeta, leva och pensionera sig i ett annat EU-land och minska den administrativa bördan för gränsöverskridande företag. Förändringarna inkluderar en ny definition av bedrägeri vid utstationering och utökad rätt att behålla arbetslöshetsersättning vid jobbsökande utomlands. EU-parlamentet och ministerrådet måste nu formellt bekräfta överenskommelsen.

EU planerar integrationspaket för Ukraina

EU-länder förbereder ett paket med kortsiktiga förmåner för Ukraina i stället för ett snabbspår till fullt medlemskap, uppger Politico. Paketet ska ge Ukraina ökad marknadstillgång och djupare deltagande i EU-program och institutioner – en modell som beskrivs som "accelererad gradvis integration". Förslaget kom till efter att EU:s medlemsländer avvisade kommissionens planer på ett omvänt utvidgningsförfarande. Utvidgningskommissionär Marta Kos har uppgett att president Volodymyr Zelenskyjs förhoppning om EU-inträde 2027 är omöjlig att genomföra.

Klimatmöte i Colombia ger inga åtaganden trots nya varningar

Ungefär 60 länder möttes den 28–29 april i Colombia för att diskutera utfasning av fossila bränslen, rapporterar SVT. Mötet resulterade i ett dokument med slutsatser men inga gemensamma åtaganden som deltagarna behöver skriva under. EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) kallade mötet historiskt viktigt men uttryckte besvikelse över de begränsade politiska framstegen. Nästa möte planeras till nästa år med Tuvalu och Irland som värdar.

I en ny rapport från EU:s klimattjänst Copernicus  slår de fast att Europa värms upp snabbare än resten av världen. Klimatforskare varnar samtidigt för att ett kommande El Niño-fenomen kan driva upp temperaturerna ytterligare under nästa år.

Europaparlamentet kräver avskräckande påföljder för nätmobbing

I en resolution på torsdagen krävde Europaparlamentet starkare åtgärder mot nätmobbning i EU. Ledamöterna betonar behovet av att hålla nätplattformar ansvariga för att förebygga och motverka nätmobbning och varnar för vissa affärsmodeller som stimulerar spridningen av hatiskt innehåll. Parlamentet, som undersökt frågan, vill nu att EU-kommissionen utreder om det behövs en harmoniserad definition av nätmobbning på EU-nivå och om det bör erkännas som ett gränsöverskridande EU-brott.

EU ännu längre från fattigdomsmål

När 93 miljoner människor i EU riskerade 2025 fattigdom eller social utestängning, motsvarande 21 procent av befolkningen, meddelar Eurostat

2021 satte EU-länderna upp ett frivilligt mål om att minska antalet människor som riskerar fattigdom från 2019-års dryga 92 miljoner personer till 77 miljoner individer 2030. Hittills har dock antalet ökat med en miljon människor. I Sverige har antalet, som riskerar fattigdom eller social utestängning,  under samma tid minskat med 2000 personer från 510 000 till 508 000 människor .

Trump hotar dra ned trupper i Tyskland

USA:s president Donald Trump uppger att hans administration ser över en möjlig minskning av de amerikanska trupperna i Tyskland, rapporterar Reuters. Drygt 36 400 soldater är för närvarande stationerade i landet. Trumps besked kom efter ett meningsutbyte med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz om USA:s krig mot Iran. Trump har kritiserat Nato-allierade för att inte skicka örlogsfartyg till Hormuzsundet.

Tysk inflation stiger driven av energipriser

Tysklands EU-harmoniserade inflation steg till 2,9 procent i april, rapporterar Reuters på onsdagen. Uppgången drivs av ett prishopp på olja och gas med 10,1 procent. Kärninflationen, exklusive energi och livsmedel, sjönk däremot till 2,3 procent från 2,5 procent i mars. Europeiska centralbanken väntas hålla räntan oförändrad vid mötet på torsdagen, men höjningar kan bli aktuella i juni.

Ukrainska drönare slår mot ryskt oljehub

Ukrainas säkerhetstjänst uppger att den slagit mot en oljestation nära Perm i Ryssland, rapporterar AP på onsdagen. Stationen ägs av rörledningsbolaget Transneft och beskrivs som ett centralt nav i Rysslands oljetransportsystem. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landets drönare nu når 1 500 kilometer. Ukraina har trappat upp sina angrepp mot rysk energiinfrastruktur för att begränsa landets oljeintäkter.

EU:s miljöbyrå: Luftkvaliteten förbättras men mer krävs

Luftkvaliteten i Europa förbättras, men ytterligare insatser krävs för att nå EU:s mål till 2030, rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till Europeiska miljöbyrån EEA:s årsrapport. De flesta europeiska regioner håller sig inom EU:s gränsvärden för de finaste partiklarna. Vid upp till en femtedel av mätstationerna överskreds däremot gränsvärdena för grövre partiklar.

EU-kommissionen inledde i mars ett överträdelseförfarande mot Sverige för att landet inte uppfyllt EU:s regler om luftkvalitet. Gränsvärdena för skadliga partiklar, PM10, har överskridits i norra Sverige – särskilt i Östersund – under sju år i rad.

EU kräver slut på diskriminerande bränslepriser

EU-kommissionen kräver att Ungern och Slovakien avvecklar prissystem som gör drivmedel dyrare för utländska trafikanter än för inhemska, rapporterar Financial Times. Systemen, som infördes till följd av stigande energipriser efter Irankriget, strider mot EU:s regler för den inre marknaden. Länderna ges två månader att rätta till problemet innan rättsliga åtgärder kan inledas. Kommissionen tillkännagav samtidigt nya regler som tillåter subventioner på upp till 70 procent av extra energikostnader för jordbruk, fiske och transporter.

EU kräver att Turkiet friar Medin

EU-parlamentet kräver återigen att Turkiet släpper alla åtalspunkter mot svenske journalisten Joakim Medin, skriver TT/GP. Kravet antogs som del av en årsrapport om grundläggande rättigheter med 350 röster mot 264. Samtliga svenska ledamöter som var närvarande röstade ja. Initiativet togs av EU-parlamentarikerna Jonas Sjöstedt (V) och Hanna Gedin (V). Liknande krav röstades igenom i februari. Medins "rättegång" fortsätter nästa vecka. 

Rättsväsendet i Turkiet har den lägsta graden av rättsstatlighet i Europa vilket betyder att chansen till en rättvis rättegång är mycket liten eller obefintlig. Graden av pressfrihet i Turkiet ligger på den europeiska botten och situationen för den fria journalistiken i landet bedöms som mycket allvarlig.

Handelsavtal mellan EU och Mercosur inleds

Från den första maj börjar EU:s handelsavtal med Mercosur-länderna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay att tillämpas provisoriskt. Det innebär att många tullsänkningar kan börja gälla redan på fredag. För att träda i kraft fullt ut krävs parlamentets slutgiltiga godkännande, vilket inväntar ett utlåtande från EU-domstolen.

EU välkomnar samtal mellan Armenien och Turkiet

EU välkomnar att Armenien och Turkiet för samtal om att åter öppna järnvägsförbindelsen mellan Kars och Gyumri. Det skriver Europeiska utrikestjänsten i ett uttalande efter att ett möte mellan länderna som länge legat i konflikt hållits på tisdagen. EU ser framstegen som avgörande för en varaktig fred i Sydkaukasus. Järnvägen skulle stärka den regionala handeln och är i linje med EU:s strategi för att säkra nya transportkorridorer österut.

Ryssland bantar segerdagsparaden

Ryssland håller årets segerdagsparad den 9 maj utan stridsvagnar, pansarfordon och kärnvapenrobotar, rapporterar Financial Times. Försvarsministeriet uppger att beslutet beror på "det nuvarande operativa läget". Paraden ersätts av en militär flyguppvisning och tv-sändningar från fronten i Ukraina. Det är första gången på nästan två decennier som tung militär materiel uteblir från paraden på Röda torget.

Notiser 29 april

EU överväger strängare krav för Ukrainalån

EU-kommissionen överväger strängare villkor för lånet på 90 miljarder euro till Ukraina, skriver Bloomberg. Detta skulle göra utbetalningen av 8,4 miljarder euro, som ska gå till Ukrainas mest akuta ekonomiska behov, beroende av att landet inför impopulära skattehöjningar för företag. Förslaget skulle kräva att Ukraina höjer skatten för vissa företag från fem till 20 procent, vilket skulle bidra 775 miljoner euro till statskassan. Ukraina menar däremot att skattehöjningen bland annat skulle upprätthålla en stor skuggekonomi.

EU: Meta brister i barnskydd

EU-kommissionen anser att Meta, som äger Instagram och Facebook, har brustit i sitt skydd av unga och således brutit mot EU:s skyddsregler DSA. I ett preliminärt uttalande på onsdagen fastställer EU-kommissionen att företaget inte gjort tillräckligt för att säkerställa att barn under 13 inte har tillgång till deras onlineplattformar, eftersom barn har kunnat ljuga om sina födelsedatum. Om Meta inte åtgärdar bristerna riskerar de böter på upp till sex procent av sin årliga globala omsättning, vilket enligt 2025 års resultat skulle innebära drygt 10 miljarder euro.

Meta avvisar EU-kommissionens bedömning, och menar att de redan har vidtagit åtgärder för att upptäcka barns konton.

Sverige ignorerar säkerhetslag – riskerar miljonböter

EU-kommissionen väckte talan mot Sverige i EU-domstolen på onsdagen för att landet, trots flera påminnelser, inte infört en säkerhetslag som ska stärka samhällets motståndskraft mot bland annat terroristattacker, cyberhot och kriminell infiltration. Enligt direktivet ska medlemsländerna genomföra regelbundna riskbedömningar inom nyckelsektorer som energi, transport, hälso- och sjukvård, vatten, bankverksamhet och digital infrastruktur. Lagen som antogs i december 2022 i full enighet av EU:s medlemsländer skulle ha införts 2024, vilket Sverige ännu inte gjort. EU-kommissionen begär uttryckligen att domstolen utdömer böter för agerandet. Dagens stämning läggs till de övriga fem mot Sverige som domstolen för närvarande behandlar. Att inte införa EU-lagar i tid är det enskilt vanligaste skälet till att Sverige har fällts i EU-domstolen sedan 1995.

von der Leyen: Sverige föredöme i energikrisen

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i ett tal till Europaparlamentet på onsdagen att EU måste minska sitt beroende av importerad fossil energi för att möta energikrisen i kölvattnet av Irankriget. Under krigets första två månader har EU spenderat 27 miljarder euro mer än vanligt på energiimporter, trots att importmängden inte ökat. Ursula von der Leyen lyfte fram Sverige som ett positivt exempel på hur länder med större andel förnybar och kärnenergi skyddas från energikrisen. 

– I ett land som Sverige, när gaspriset ökar med 1 euro per megawattimme, ökar elräkningen bara med 0,04 euro per megawattimme, eftersom nästan all Sveriges el kommer från förnybara energikällor och kärnkraft. Det är så vi isolerar oss från framtida chocker, och det är vägen till ett självständigt Europa, sade hon.

Polisanmälda våldtäkter ökar i EU

År 2024 registrerade polisen närmare 260 000 sexuella våldsbrott i EU-länderna, varav nästan 100 000 var misstänkta våldtäktsbrott, meddelar Eurostat.  

Uppgifterna visar en tydlig uppåtgående trend för båda typerna av brott under det senaste decenniet. Ökningen för sexuella våldsbrott var 94 procent mellan 2024 och 2014 och anmälda våldtäkter ökade med 150 procent. Det ökade antalet polisanmälda sexuella våldsbrott kan vara kopplade till ökad medvetenhet och minskad acceptans i samhället för brotten vilket påverkar anmälningsfrekvensen. Även vad som anses vara ett brott i sammanhanget påverkar statistiken. 

Magyar i Bryssel – vill göra en Tusk

Den ungerske valvinnaren Péter Magyar gör på onsdagen sitt första Brysselbesök som tillträdande premiärminister. Först träffar han kommissionsordförande von der Leyen och därefter Europeiska rådets ordförande António Costa. Syftet är att likt Polens då tillträdande premiärminister Donald Tusk 2023 snabbt få loss fruset EU-stöd efter Polen straffat ut sig med försvagad rättsstat. För Péter Magyar handlar det bland annat om att kringgå en tidsfrist i augusti för utbetalning av delar av 10 miljarder euro som blockerats på grund av rättsstatsbrister under Orbán-eran, rapporterar Financial Times

Ungersk ledare söker möte med Zelenskyj

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar sade på tisdagen att han vill träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i början av juni för att förbättra situationen för etniska ungrare i västra Ukraina, rapporterar Kyiv Independent. Mötet, som sannolikt äger rum efter att Magyar tillträtt, skulle markera det första samtalet mellan Zelenskyj och Ungerns nye ledare. Magyar uppgav att normalisering av relationerna förutsätter att Ukraina avskaffar lagar han anser diskriminerar den ungerska minoriteten.

Finland och Estland: dialog med Ryssland oundviklig

Finlands president Alexander Stubb och Estlands president Alar Karis sade på tisdagen att en dialog med Ryssland förr eller senare måste inledas, rapporterar Yle
– Vi måste hitta ett sätt att diskutera. Det är vad grannar gör, sade Karis vid en presskonferens i Helsingfors. Stubb betonade att Ukraina nu presterar bättre militärt och uppmanade väst att ändra narrativet kring kriget. Karis befinner sig på statsbesök i Finland.

EU vill förenkla lagstiftning

EU-kommissionen föreslog på tisdagen en rad åtgärder för att förenkla EU-lagstiftningen. De vill att varje lag ska förtydliga vem som ska göra vad och vilka konsekvenserna är om lagstiftningen inte införs. Förslaget innebär också att lagar ska ha utgångsdatum samt att motverka överlappande och inkonsekvent lagstiftning.  

– Dagens strategi signalerar EU:s beslutsamhet att ytterligare höja kvaliteten på lagstiftningen i Europa. Föråldrade, överflödiga eller överlappande lagar måste upptäckas och korrigeras, sade förenklingskommissionär Valdis Dombrovskis i ett uttalande.

Förslaget välkomnas av bland andra svensk industri.

– Better Regulation-agendan är ett steg i rätt riktning men kräver konkret handling. För industrin är effektiva regelverk helt avgörande för att våga investera långsiktigt, sade Per Hidesten på Industriarbetsgivarna i ett uttalande.

EU når inte avtal om AI-regler

EU:s medlemsländer och EU-parlamentet misslyckades på tisdagen med att nå en uppgörelse om ändringar i AI-lagen efter tolv timmars förhandlingar, rapporterar Reuters. Förhandlingarna ingår i kommissionens Digital Omnibus, som syftar till att förenkla digitala regler för att hjälpa europeiska företag konkurrera med USA och Asien. Knäckfrågan var huruvida branscher som redan lyder under sektorsspecifik reglering ska undantas från AI-lagen. Nästa förhandlingsrunda väntas om cirka två veckor.

Tyskland accelererar försvarsupprustning mot Nato-mål

Tyskland planerar försvarsutgifter på 144,9 miljarder euro nästa år, en ökning med en femtedel jämfört med i år, rapporterar Financial Times. Landet planerar att uppfylla Natos nya mål om 3,5 procent av BNP för kärnmilitär kapacitet minst sex år i förtid. I beloppet ingår 11,5 miljarder euro i militärt stöd till Ukraina. Förbundskansler Friedrich Merz har utlovat att Bundeswehr ska bli Europas största konventionella armé.

EU:s handelschef lämnar efter konflikt om USA-avtal

Sabine Weyand, som i sju år lett EU-kommissionens handelsdirektorat, avgår, skriver Financial Times. Bakgrunden är en öppen konflikt med handelskommissionär Maroš Šefčovič om det så kallade Turnberry-avtalet med USA, som Weyand offentligt sade inte uppfyller WTO:s regler.

Sverige kräver snusundantag för turister i Frankrike

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) tog på måndagen upp Frankrikes förbud mot nikotinpåsar i ett möte med franske EU-ministern Benjamin Haddad i Paris, rapporterar TT/GP. Sverige vill i första hand att Frankrike återkallar lagen, men kräver åtminstone ett undantag för svenska turister. Socialdemokraterna i EU-parlamentet vill att EU-kommissionen agerar – svar väntas nästa vecka. Det franska förbudet trädde i kraft den 1 april och gäller även innehav och användning.

Ukrainska drönare slår mot rysk oljeraffinaderi

Ukraina slog på tisdagen till mot oljeraffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet för tredje gången denna månad, rapporterar BBC. En stor brand utbröt och invånare i närheten evakuerades. Ryska myndigheter uppgav att mer än 160 brandmän kallades in och Rysslands ledare Vladimir Putin beordrade räddningsministern att omedelbart bege sig till Tuapse. Ukrainas militär uppgav att anfallen syftar till att minska Rysslands militärpotential.

EU hotar Israel med spannmålssanktioner

EU-kommissionen varnade på tisdagen att unionen är beredd att sanktionera aktörer inblandade i illegala leveranser av spannmål som Ryssland stulit från ockuperade ukrainska territorier, rapporterar Kyiv Independent. Varningen gäller bland annat fartyget Panormitis, som påstås ha transporterat drygt 25 000 ton ukrainskt vete och korn till Haifa. Kommissionen uppgav att frågan väckts med det israeliska utrikesministeriet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade att Kiev förbereder egna sanktioner.

Tyskland skärper straffen för miljöbrott

Tysklands regering ska på onsdagen godkänna ett lagförslag som skärper straffen för miljöbrott, rapporterar DPA. Reformen genomför ett EU-direktiv och inför ett obligatoriskt fängelsestraff på minst ett år för uppsåtliga gärningar med katastrofala konsekvenser, som oljeutsläpp. Olaglig hantering av radioaktivt avfall i grupp kan ge fängelse i sex månader till tio år. Åklagare ges utökade befogenheter vid utredning av organiserad miljöbrottslighet.

Kosovo utlyser nyval efter presidentkris

Kosovos parlament misslyckades på onsdagen med att utse en ny president, rapporterar VRT. Mandattiden för Vjosa Osmani löpte ut den 4 april och parlamentet hade 30 dagar på sig att utse en efterträdare, vilket inte lyckades. Parlamentets talman Albulena Haxhiu förklarade att nya val utlyses inom den tid grundlagen föreskriver. Det blir tredje gången på drygt ett år som Kosovo går till val.

Notiser 28 april

Parlamentet kräver samtyckeslag i hela EU

EU-parlamentet krävde på tisdagen en gemensam EU-lag och definition av våldtäkt, baserad på avsaknad av samtycke. Tystnad eller en tidigare relation får inte tolkas som samtycke.

– Det är både moraliskt och juridiskt oacceptabelt att kvinnor inte skyddas av lagstiftning som bygger på principen ’bara ja betyder ja’ i hela EU, sade svenska EU-parlamentarikern Evin Incir (S) som är en av två huvudansvariga för betänkandet.

Kravet på en samtyckeslag för EU antogs med 447 röster för, 160 emot och 43 nedlagda. Alla svenska partier utom två stödde förslaget. Sverigedemokraterna röstade mot och Alice Teodorescu Måwe (KD) lade ner sin röst.

Hundar och katter ska skyddas i ny EU-lag

EU-parlamentet röstade i tisdags igenom de första EU-gemensamma reglerna för att skydda hundar och katter. Lagförslaget innebär bland annat obligatorisk ID-märkning och registrering, förbud mot inavel och avel som ger djur extrema, ohälsosamma drag. För att motverka illegal handel skärps även reglerna för import. Innan reglerna kan träda i kraft måste de även godkännas formellt av ministerrådet.

Förslaget fick ett brett stöd över det politiska spektret i Europaparlamentet. Bland de 35 som röstade mot och 52 som lade ner sina röster fanns främst högergrupperna ECR, PfE och kristdemokratiska EPP. Alla svenskar som deltog röstade för förslaget.

von der Leyen går mot Tyskland: för tidigt att lyfta Iransanktioner

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen avvisade på måndagen förslaget att lyfta sanktioner mot Iran, skriver Euractiv. Hennes landsman och partivän Tysklands förbundskansler Friedrich Merz vill lyfta sanktionerna om Iran öppnar Hormuzsundet, men von der Leyen anser att det vore för tidigt.

– Det finns en anledning till att sanktionerna infördes mot Iran, [på grund av] deras beteende gentemot sin egen befolkning. Det är förtrycket av mänskliga rättigheter och särskilt kvinnors rättigheter i Iran som utlöste sanktionerna, sade hon under ett besök i Berlin.

Merz: USA utan strategi förödmjukas av Iran

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz sade på söndagen att USA uppenbarligen gick in i kriget mot Iran utan strategi och att han inte ser någon strategi för att avsluta kriget inom kort, rapporterar Financial Times. Kommentarerna speglar den växande europeiska irritationen över krigets ekonomiska följder – den tyska tillväxtprognosen halverades förra veckan till 0,5 procent för i år. Merz uppgav att Tyskland är redo att sända minsröjningsfartyg till Hormuzsundet, men enbart efter ett eldupphör.

EU-ministrar kräver snabb hjälp mot gödselkris

Flera EU:s jordbruksministrar uppmanade på måndagen EU-kommissionen att vidta omedelbara åtgärder för att hjälpa jordbrukare med stigande gödsel- och energikostnader till följd av Irankriget, uppger tre EU-diplomater för Euractiv. Kommissionen väntas presentera en handlingsplan för gödsel den 19 maj och föreslår dessutom denna vecka lättnader i statsstödsreglerna som tillåter länder att täcka upp till 50 procent av merkostnaderna till årets slut.

EU-länder betalar 32 miljarder dollar extra för energi

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade på söndagen att europeiska länder betalat 32 miljarder dollar mer för olje- och gasimport sedan Irankriget startade, rapporterar Wall Street Journal. von der Leyen varnade att krisen påverkar EU:s ekonomi och befolkning kraftigt och efterlyste europeisk samordning för att undvika att länderna konkurrerar om energiresurser.

Kommissionen kräver öppnare Android för AI-konkurrenter

EU-kommissionen har skickat preliminära slutsatser till Google med krav på åtgärder för att konkurrerande AI-tjänster ska kunna användas på Android-enheter på samma villkor som Googles Gemini. Bland förslagen ingår att tredjepartstjänster ska kunna aktiveras med egna röstkommandon. Ärendet gäller Googles skyldigheter under EU:s lag om digitala marknader, DMA.

Tyskland misstänker Ryssland bakom Signal-angrepp

Den tyska regeringen misstänker att Ryssland ligger bakom nätfiskeattacker mot Signal som drabbade högt uppsatta politiker, militär och journalister, rapporterar AP. Federala åklagare inledde en preliminär utredning om misstänkt spionage i mitten av februari. Enligt Der Spiegel komprometterades omkring 300 konton. Angriparna lurade offren att länka sina Signal-konton till externa enheter via ett falskt säkerhetsmeddelande. Även nederländsk underrättelsetjänst har varnat för liknande ryska kampanjer.

Tysk domstol underkänner Schengen-gränskontroller

Förvaltningsdomstolen i Koblenz har fastslagit att Tysklands gränskontroller mot Luxemburg strider mot Schengenregelverket, rapporterar Tagesschau. Domstolen fann att den tyska regeringen inte lagt fram tillräckliga bevis för att migrationstrycket motiverade undantaget. Det tyska inrikesministeriet planerar att överklaga och uppgav att kontrollerna fortsätter. Även bayerska domstolar har tidigare underkänt liknande kontroller, en slutlig prövning väntas ske i EU-domstolen.

Litauen åtalar 13 för GRU-kopplat mordförsök

Litauen har åtalat 13 personer för försök till mord på en litauisk och en rysk medborgare i ett fall kopplat till den ryska militärunderrättelsetjänsten GRU, rapporterar tjeckisk public service. Samma spionnätverk ska enligt ukrainska myndigheter ha planerat attacker mot ukrainska journalister och en militärunderrättelsetjänsteman. Nätverket kopplas också till sabotageförsök mot IKEA och ett leverantörsföretag till ukrainska armén.

Notiser 27 april

Danska koalitionssamtal låsta – Frederiksen under press

De danska regeringssamtalen befinner sig i dödläge en månad efter parlamentsvalet den 24 mars, rapporterar Reuters. Statsminister Mette Frederiksen saknar hittills stöd från mittenpartier för att bilda en majoritetskoalition och flera partiledare har föreslagit att hon ska lämna över förhandlingsstafetten.

Socialdemokrater i pakt med högerextrema för att fälla rumänska regeringen

Rumäniens socialdemokrater (PSD) har gått samman med det högerextrema partiet AUR i syfte att fälla landets regering, rapporterar Financial Times. På måndagen meddelade PSD att de stöder en misstroendeomröstning mot premiärminister Ilie Bolojan. Beskedet kommer en vecka efter att partiet lämnade regeringskoalitionen i protest mot planerade ekonomiska åtstramningar. Manövern fördjupar en politisk kris i ett land som redan befinner sig i recession och kämpar med en inflation på nära tio procent.

Politico: Trumps Irankrig kan bli Europas värsta mardröm

Energipriserna stiger, tillväxten saktar ner och EU:s finansiellt pressade regeringar har få verktyg kvar för att skydda väljarna från konsekvenserna av USA:s och Israels krig mot Iran, rapporterar Politico. Dödläget mellan USA och Iran drar ut på tiden, vilket håller oljepriset över 100 dollar per fat. Detta är den tredje ekonomiska chocken för EU sedan 2020 med pandemin, 2022 års ryska invasion med energikris och galopperande inflation och 2026 med USA-Israels krig mot Iran och dess ekonomiska följder. 

Merz: Ukraina kan behöva ge upp land för EU-medlemskap

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz föreslår att Ukraina kan behöva acceptera territoriella förluster för att kunna sluta fred med Ryssland och på så vis bana väg för ett EU-medlemskap. Det sade han på måndagen under ett skolbesök, skriver Reuters. Merz menar att ett EU-perspektiv skulle kunna hjälpa president Volodymyr Zelenskyj att vinna folkligt stöd för en sådan uppgörelse. Samtidigt varnade han för orealistiska förhoppningar om ett snabbt inträde i unionen och avfärdade en tidsplan för medlemskap till 2027 eller 2028.

Orbán lämnar det ungerska parlamentet

Ungerns avgående premiärminister Viktor Orbán meddelade på lördagen att han inte tar sin parlamentsplats efter partiets historiska valförlust den 12 april, rapporterar BBC. Fidesz backade från 135 till 52 mandat, medan utmanaren Péter Magyars Tisza-parti vann mer än två tredjedelar av mandaten. Magyar har lovat att förbättra Ungerns relationer med EU och Ukraina. Det nya parlamentet håller sitt första möte den 9 maj, som också kallas Europadagen.

Tyska konservativa ger kommissionen ultimatum om regelbördan

Tyska förbundskansler Friedrich Merz konservativa partigrupp i Bundestag förbereder ett ultimatum till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen: skär ner i EU:s regelbörda snabbare – annars kan ett initiativ för att inskränka kommissionens befogenheter bli aktuellt, rapporterar Politico. Ett strategidokument med 27 krav föreslår bland annat ett nytt tillsynsorgan med vetorätt mot ny EU-lagstiftning, något som sannolikt skulle kräva ändringar av EU-fördraget en process där alla medlemsländer har vetorätt. Omröstning om det slutgiltiga dokumentet väntas på måndagen.

PfE:s generalsekreterare anmäls för EU-fondsmissbruk

Transparency International lämnade på fredagen in en anmälan till EU:s antibedrägeribyrå Olaf om den högerextrema PfE-gruppens generalsekreterare Philip Claeys, rapporterar EUobserver. Claeys anklagas för att ha missbrukat cirka 4,3 miljoner euro i EU-medel under sin tid som generalsekreterare för den nu upplösta ID-gruppen. Den europeiska åklagarmyndigheten Eppo har sedan tidigare inlett en brottsutredning; Transparency International vill att Olaf prövar om liknande missbruk fortsätter i PfE.

Slovenien saknar kandidat till premiärminister

Sloveniens president Nataša Pirc Musar meddelade på lördagen att hon inte nominerar någon kandidat till premiärminister, rapporterar Reuters, eftersom inget parlamentariskt block lyckats säkra tillräckligt stöd för en koalition. Valet i mars slutade med marginell seger för sittande premiärminister Robert Golobs liberala rörelse, men Golob misslyckades med att bilda regering. Parlamentet har nu 14 dagar på sig att nominera en ny kandidat – annars kan nyval utlysas.

EU och USA i nytt partnerskap om kritiska mineraler

EU och USA fördjupar sitt samarbete för att säkra tillgången på kritiska mineraler. Ett nytt samförståndsavtal och en handlingsplan ska stärka de transatlantiska värdekedjorna och minska beroenden. Avtalet, som spänner över allt från utvinning till återvinning, undertecknades i Washington DC på fredagen av kommissionär Maroš Šefčovič och USA:s utrikesminister Marco Rubio. Målet är att öka motståndskraften mot globala leveransstörningar och gemensamma geopolitiska utmaningar.

EU inleder arbete med nytt sanktionspaket mot Ryssland

EU har antagit det tjugonde sanktionspaketet mot Ryssland och påbörjar nu arbetet med ett tjugoförsta, rapporterar TT/GP. Statsminister Ulf Kristersson (M) pekade ut Rysslands skuggflotta som ett prioriterat mål: – Det finns mer att göra, sade Kristersson.

Estland uppmanar Europa att åtala ryska sabotörer

Estlands säkerhetspolis Kapo uppmanar europeiska länder att snabbare och mer aggressivt åtala personer som utför sabotageuppdrag på ryskt uppdrag, skriver Financial Times. Kapos buråchef Harrys Puusepp betonade att offentliga rättegångar och kännbara fängelsestraff avskräcker potentiella rekryter och att Estland kan bekräfta att metoden fungerar. Ryska underrättelsetjänster har de senaste åren rekryterat hundratals marginaliserade européer och flyktingar för angrepp på europeisk mark.

Estlands spionchef: Ryssland klarar inte soldatförsörjningen

Estlands chef för den utländska underrättelsetjänsten, Kaupo Rosin, bedömer att Ryssland inte klarar av att ersätta stupade soldater i tillräcklig takt och att detta utgör ett allvarligt problem för fronten, uppger EUobserver. Rosin betonar att ett ryskt angrepp mot Nato-länder i nuläget är osannolikt, men understryker att den bedömningen kräver att alla länder fortsätter bygga upp sitt försvar.

Kina varnar EU för ny industrilag

Kina hotar med "motåtgärder" om ett nytt EU-lagförslag för att stärka europeisk industri skadar kinesiska företag. På måndagen kallade Kinas handelsdepartement förslaget diskriminerande och ett brott mot marknadsekonomiska principer, skriver Financial Times. Lagen, som ännu är ett förslag, syftar till att skydda strategiska sektorer som batterier och solpaneler genom krav på bland annat lokal arbetskraft och tekniköverföring vid stora utländska investeringar.

Färre fick asyl i EU 2025

År 2025 beviljade EU-länderna olika typer av skyddsstatus till drygt 360 000 asylsökande, en minskning med 18 procent jämfört med 2024, meddelar Eurostat. Tyskland, Frankrike och Spanien stod tillsammans för 70 procent av de godkända asylansökningarna. Afghaner, venezuelaner, syrier och ukrainare var de vanligaste nationaliteterna på de som beviljades asyl.

USA hotar stänga av Spanien från Nato – mot stadgarna

Ett internt Pentagon-PM innehåller alternativ för att bestraffa Nato-allierade som USA anser svek under Irankriget – inklusive ett förslag om att stänga av Spanien från alliansen, rapporterar Reuters. PM:et ska ha utformats av Pentagons chefsrådgivare Elbridge Colby, efter att Spanien vägrat låta sina baser och sitt luftrum användas för attacker mot Iran. Nato uppger att alliansfördragets stadgar inte medger att ett medlemsland stängs av.

Rekordmånga tyskar ansöker om vapenvägran

Antalet ansökningar om vapenvägran i Tyskland ökade kraftigt under det första kvartalet 2026: 2 656 ansökningar lämnades in, motsvarande nästan 70 procent av hela 2025 års totala antal, rapporterar Tagesschau. Bakom ökningen bedöms det ansträngda säkerhetsläget och en ny värnpliktslag som trädde i kraft i januari och gör mönstring obligatorisk för män födda 2008 och senare.

Bilbomb exploderar utanför nordirländsk polisstation

En bilbomb exploderade på lördagen utanför en polisstation i Dunmurry i utkanten av Belfast, rapporterar AP. Gärningsmännen tvingade en leveranschaufför att köra den improviserade bomben till stationen. Ingen uppges ha skadats allvarligt. Det var det andra liknande attackförsöket mot en nordirländsk polisstation på under en månad – ett liknande dåd förhindrades i Lurgan den 30 mars.

Brittiska företag vill ha EU:s handelsvapen

Brittiska handelskammaren uppmanade på söndagen regeringen att skapa ett EU-liknande handelsinstrument för att skydda brittiska intressen mot ekonomiskt tvång från andra länder, rapporterar The Guardian. EU:s motsvarighet – antitvångsinstrumentet – ger unionen rätt att vidta handelsbegränsningar mot stater som försöker pressa EU ekonomiskt. Uppropet sker mot bakgrund av att USA hotat med nya tullar mot brittiska intressen, bland annat kring en digital tjänsteskatt.

Spansk ytterhöger kräver förtur i bostadskö

Ytterhögerpartiet Vox driver i de spanska regionerna Extremadura och Aragonien på krav om att infödda spanjorer ska prioriteras i bostadskön och vid tilldelning av sociala förmåner, rapporterar Sveriges Radio. Premiärminister Pedro Sánchez menar att förslaget strider mot grundlagen. Kravet är avgörande för Vox stöd till högerregeringarna i de båda regionerna.

Ryssland och Nordkorea förlänger militärt samarbete

Diktaturstaterna Ryssland och Nordkorea har kommit överens om att förlänga sitt militära samarbete, uppger det ryska försvarsdepartementet enligt AFP via Sveriges Radio. Beskedet kom efter att den ryske försvarsministern Andrej Belousov besökt Pyongyang och träffat landets ledare Kim Jong-un. Länderna planerar att underteckna en ny samarbetsplan för perioden 2027–2031 under innevarande år.

Ryssland slår till mot landets största bokförlag

Ryska säkerhetstjänsten genomsökte på söndagen lokaler tillhörande ett av Rysslands största bokförlag, Eksmo-AST, och kvarhöll tillfälligt fyra chefer inklusive verkställande direktören, skriver Financial Times. Cheferna frigavs utan åtal efter tre dagar i förvar. Tillslaget ses som en ny upptrappning av Kremls censur mot förlagsbranschen – trots att Eksmo aktivt samarbetat med myndigheterna och dragit tillbaka kritiserade titlar.

Notiser 24 april

EU-domstolens rådgivare öppnar för utländska förvar

EU-domstolens generaladvokat Nicholas Emilou bedömde på torsdagen att förvarsanläggningar för utvisade migranter utanför EU kan vara tillåtna, rapporterar Tagesschau. Förutsättningen är att migranterna garanteras tillgång till juridiskt stöd, tolk och familiekontakt. Utlåtandet gäller Italiens förvarscenter i Albanien. EU-domstolen är inte bunden av rekommendationen och ett slutligt avgörande väntas om några månader.

EU övar kollektivt försvar utan USA

EU:s 27 medlemsländer ska i maj öva krisledning om hur unionens ömsesidiga försvarsklausul, artikel 42.7, kan aktiveras vid ett väpnat anfall mot ett medlemsland, rapporterar AP. Övningarna fokuserar på politiskt beslutsfattande och genomförs mot bakgrund av minskad tilltro till USA:s försvarsengagemang under president Trump. Artikel 42.7 har hittills bara aktiverats en gång – av Frankrike efter terrorattackerna i Paris 2015.

Rumänsk regeringskris hotar EU-försvarslån

Rumänien befinner sig i en allvarlig regeringskris sedan det socialdemokratiska partiet PSD dragit tillbaka sitt stöd för premiärminister Ilie Bolojan, rapporterar Politico. Krisen hotar landets möjlighet att fatta nödvändiga försvarsbeslut före en maj-deadline för att ta del av EU:s Safe-lån på 17 miljarder euro. Det högerextrema och EU-skeptiska partiet AUR, lett av George Simion, leder opinionsmätningarna med 35 procent och stöder misstroendevotum mot regeringen.

Polsk premiärminister ifrågasätter USA:s Natolojalitet

Polens premiärminister Donald Tusk ifrågasätter om USA verkligen skulle leva upp till sina Natoåtaganden vid ett ryskt anfall mot ett alliansmedlem, skriver Financial Times. Tusk varnar för att Ryssland kan attackera ett Natoland inom månader och anklagar vissa allierade för att ha blundat när ryska drönare kränkte polskt luftrum förra året.

Ukrainska drönare orsakar miljöskador i Ryssland

Ukrainska drönare har träffat ett oljeraffinaderi i den ryska hamnstaden Tuapse två gånger på en vecka och orsakat bränder som efter tre dygn ännu inte är släckta, rapporterar Kyiv Independent. Luftkvaliteten i staden har kraftigt försämrats och halter av bensen och sot uppges vara upp till tre gånger högre än normalt. Raffinaderiet ägs av Rosneft och är ett av Rysslands tio största. Ukraina har på senare tid intensifierat sina attacker mot rysk oljeindustri.

Storbritannien och Frankrike sluter nytt migrationsavtal

Storbritannien och Frankrike undertecknade på onsdagen ett treårigt avtal om att stoppa illegalt kommande migranter från att korsa Engelska kanalen, rapporterar BBC. Avtalet är värt 662 miljoner pund och innebär att minst 50 kravallutbildade poliser stationeras vid franska stränder, kompletterat med drönare och helikoptrar riktade mot smugglarnätverk. Antalet kanalöverfarter i år är 37 procent färre jämfört med samma period i fjol.

Finsk opposition kräver statsministerns avgång

Socialdemokraternas ledare Antti Lindtman kräver på torsdagen att statsminister Petteri Orpo avgår efter att regeringen presenterat sina budgetramar för 2027, rapporterar Yle. Lindtman anklagar regeringen för att ha misslyckats med alla sina mål och menar att skuldsättningen kommer att vara rekordhög vid mandatperiodens slut. Även De grönas partiordförande Sofia Virta uppmanar Orpo att lämna in sin avskedsansökan.

Notiser 23 april

Ekonomin i eurozonen krymper oväntat

Den privata sektorns aktivitet i eurozonen har oväntat vänt nedåt för första gången på 16 månader. Det visar aprils preliminära inköpschefsindex, enligt Financial Times.

Nedgången, som skapar oro för recession, drivs av kraftigt ökade kostnadstryck och energipriser till följd av konflikten i Mellanöstern. Tjänstesektorn är särskilt hårt drabbad.

Tyskland ska bygga starkaste armén i Europa

Tyska försvarsminister Boris Pistorius presenterade på onsdagen Tysklands första nationella militärstrategi, med ambitionen att bygga Europas starkaste konventionella armé, rapporterar DPA. Strategin pekar ut Ryssland som det främsta hotet och betonar vikten av precisionsvapen med lång räckvidd, luftförsvar och ny teknologi som AI och kvantteknik. Bundeswehr genomgår sedan Rysslands invasion av Ukraina en omfattande upprustning.

EU-kommissionär vill påskynda Ukrainas anslutning

Utvidgningskommissionär Marta Kos uppmanar EU:s medlemsländer att öppna det första anslutningsklustret med Ukraina redan under det cypriotiska ordförandeskapet, som löper ut den 30 juni, skriver Kyiv Independent. Vid ett möte med EU:s utrikesministrar i Luxemburg på måndagen slog Kos fast att Ukraina och Moldavien är redo att formellt öppna alla sex anslutningsklustren. Beslutet att öppna varje kluster fattas av EU:s medlemsländer.

EU erbjuder Island fiskundantag för EU-ansökan

EU är berett att erbjuda Island undantag från den gemensamma fiskeripolitiken för att underlätta ett eventuellt medlemskap, uppger fiskerikommissionär Costas Kadis till Financial Times. Island förbereder en folkomröstning i augusti om att återuppta anslutningsförhandlingar. Fiske, som stod för nästan 40 procent av Islands exportvärde 2024, har historiskt varit det avgörande hindret mot ett isländskt EU-medlemskap.

Klartecken: EU kan betala ut Ukrainalån “så snart som möjligt”

På torsdagseftermiddagen gav ministerrådet ett slutligt klartecken att EU:s lån på 90 miljarder euro till Ukraina, som fram till nu blockerats av Ungern, kan börja betalas ut. Att Ungern släppt sitt veto gör det möjligt för EU-kommissionen att betala ut pengarna så snart som möjligt. 

– Idag godkände rådet den sista delen som behövs för att möjliggöra utbetalningen av lånet på 90 miljarder euro till Ukraina. EU står fast vid sitt stöd för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, sade Cyperns finansminister Makis Keravnos i ett uttalande.

Lånet kommer att finansieras av EU-gemensam upplåning på kapitalmarknaderna, och ska betalas tillbaka genom skadestånd som Ryssland är skyldigt Ukraina. 30 miljarder euro är tänkt att gå till Ukrainas mest akuta ekonomiska behov och 60 miljarder till upphandling av försvarsmateriel.

Ukraina vill ha direktmöte med Ryssland

Ukrainas utrikesminister Andrii Sybiha uppger att landet verkar för ett toppmöte mellan president Volodymyr Zelenskyj och Rysslands ledare Vladimir Putin för att ge ny kraft åt de stillastående fredsförhandlingarna, rapporterar AP. Turkiet har tillfrågats om att vara värd, och Ukraina är öppet för alla platser utanför Ryssland och Belarus. USA-ledda förhandlingar det senaste året har inte gett resultat i nyckelfrågor som framtiden för de ockuperade ukrainska regionerna.

Ukraina: Starkaste frontläget på ett år

Ukrainas utrikesminister Andrii Sybiha uppger att landet har sitt starkaste frontläge på ett år tack vare drönare, luftförsvar och asymmetriska taktiker, rapporterar tjeckisk radio. Drönarna har neutraliserat Rysslands numerära överlägsenhet, och luftförsvaret klarar av att slå ned upp till 90 procent av luftmålen. Ryssland kontrollerar för tillfället ungefär 19 procent av ukrainskt territorium.

Bah Kuhnke vill ha en europeisk krisfond för civilsamhället

Europaparlamentariker Alice Bah Kuhnke (MP) och Miljöpartiets språkrör Amanda Lind presenterade på torsdagen olika förslag för att förstärka demokratin och civilsamhället. Enligt partiet befinner sig många civilsamhällsorganisationer i ekonomisk kris så att plötsliga rättegångskostnader eller indraget statsstöd kan riskera verksamheten. Därför vill partiet att EU inrättar en krisfond som skulle kunna erbjuda tillfälligt stöd inom 72 timmar.

EPP vill lägga ned Ungerns artikel 7-förfarande

Manfred Weber, ordförande för den kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen i EU-parlamentet, vill inleda steg för att avsluta artikel 7-förfarandet mot Ungern efter att Viktor Orbán förlorade makten den 12 april, rapporterar DPA. Weber menar att processen var direkt kopplad till Orbáns linje och att tillträdande premiärminister Péter Magyar, som tillhör EPP, har visat tydligt engagemang för rättsstatens principer. Artikel 7-förfarandet mot Polen lades ned sedan det nationalkonservativa PiS-partiet röstades bort.

EU-länder tar fram inträdesavtal med Montenegro

EU-ländernas ambassadörer i Bryssel har enats om att ta fram ett inträdesavtal med Montenegro – ett avgörande steg på vägen mot medlemskap, uppgav utvidgningskommissionär  Marta Kos på onsdagen. Senast EU fick ett nytt medlemsland var 2013 då Kroatien gick med.

EU omprövar motståndet mot Arktis-borrning

EU överväger att överge sitt mål om ett internationellt förbud mot ny olje- och gasutvinning i Arktis som en del i att trygga energiförsörjningen efter krisen i Mellanöstern, skriver Financial Times. En omsvängning kan komma i samband med en översyn av EU:s Arktispolitik till hösten, men diskussionerna är fortfarande i ett tidigt skede. Norge, västra Europas största petroleumproducent, skulle gynnas mest av en förändrad EU-linje.

Tyskland halverar sin tillväxtprognos för 2026

Den tyska regeringen sänker tillväxtprognosen för 2026 till 0,5 procent, ned från 1,0 procent, till följd av stigande energipriser orsakade av kriget i Iran, rapporterar Reuters. Inflationen väntas stiga till 2,7 procent i år och 2,8 procent 2027. Ekonomiminister Katherina Reiche pekar på geopolitiska chocker som bromsar återhämtningen och efterlyser strukturreformer för att stärka den exportberoende ekonomin.

Fransk-tyska medlarna får tio dagars förlängning

Frankrike och Tyskland ger medlarna tio extra dagar, till den 28 april, för att lösa tvisten om nästa generations stridsflygplan FCAS, skriver Financial Times. Konflikten mellan franska Dassault Aviation och Airbus rör immateriella rättigheter och arbetsfördelning. Franska försvarsministern Catherine Vautrin betonar att Europa behöver ett eget stridsflygplanssystem för att minska beroendet av amerikanskt försvarsmateriel.

Tysk kansler: Klimat får inte hota industrin

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz varnade på onsdagen vid Petersbergdialogens klimatmöte i Berlin för att klimatomställningen inte får leda till avindustrialisering, skriver Financial Times. Merz försvarade EU:s system för handel med utsläppsrätter, ETS, men efterlyste anpassningar för att bevara industrins konkurrenskraft. Italien kräver parallellt att antalet gratis utsläppsrätter fryses snarare än minskas inför sommarens ETS-översyn.

Notiser 22 april

Ukraina redo att återstarta Druzjbaledningen

Ukraina har slutfört reparationerna av Druzjbaledningen och är redo att återuppta oljeleveranser till Ungern och Slovakien, meddelade president Volodymyr Zelenskyj på tisdagen, rapporterar Financial Times. Ledningen stängdes av i januari efter ett ryskt flygangrepp, vilket fick Ungern och Slovakien att blockera EU:s 90-miljarderlån till Ukraina.

Uppgift: Oligarker flyr Ungern efter Orbáns valförlust

Flera oligarker med kopplingar till Fidesz håller på att föra ut förmögenheter ur Ungern sedan premiärminister Viktor Orbán förlorade valet den 12 april, rapporterar Yle med hänvisning till den grävande sajten Vsquare. Regeringsplan ska ha observerats på väg mot Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Singapore. Den tillträdande premiärministern Péter Magyar uppger dessutom att delar av den avgående regeringen förstör känslig dokumentation.

Klimatförändringar dödade 62 000 européer

Klimatförändringarna orsakade 62 000 dödsfall i Europa under 2024, framför allt till följd av värme, enligt en ny stor forskningsrapport, rapporterar Sveriges Radio på onsdagen.

EU kan tvingas återvända till ryska tillgångar

EU kan tvingas återvända till frågan om att använda frysta ryska tillgångar om Ryssland inte betalar skadestånd till Ukraina, sade ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis till Kyiv Independent på tisdagen. EU:s Ukrainastödslån på 90 miljarder euro är konstruerat så att Ukraina bara behöver återbetala om Ryssland betalar skadestånd. Av de globalt frysta ryska tillgångarna på runt 260 miljarder euro förvaras 185 miljarder euro i det belgiska clearinghuset Euroclear.

Inreseförbud för ryska soldater till EU kan föreslås

Efter EU:s utrikesministermöte på tisdagen sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas att hon skulle lägga fram ett förslag på inreseförbud mot ryska soldater i EU för stats- och regeringscheferna när de samlas för ett formellt EU-toppmöte i juni, rapporterar Politico. Orsaken är en säkerhetsoro kring demobiliserade ryska soldater.

Slovakien lovar stödja Rysslandssanktioner när oljan flödar

Slovakien är berett att stödja ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland när oljan åter flödar genom Druzjbaledningen, sade utrikesministern Juraj Blanár efter tisdagens möte i EU:s råd för utrikesfrågor, uppger Kyiv Independent. Ungern och Slovakien är de enda EU-länder som fortfarande tar emot rysk råolja via ledningens södra gren.

Ryssland hotar skydda medborgare i Transnistrien

Rysslands säkerhetsråds sekreterare Sergej Sjojgu säger att säkerheten för ryska medborgare i Moldaviens utbrytarregion Transnistrien är hotad och att Moskva är berett att använda alla tillgängliga metoder för att skydda dem, rapporterar Reuters på tisdagen. Mer än 220 000 ryska medborgare bor i regionen. Uttalandet kom efter att Moldavien nekat inresetillstånd till befälhavare för den ryska fredsstyrkan och aviserat utökade tull- och momskrav på enklaven. Moldaviens pro-europeiska regering siktar på EU-medlemskap 2030.

EU enades inte om sanktioner mot Israel

EU:s utrikesministrar avvisade på tisdagen ett förslag om att delvis suspendera associeringsavtalet med Israel, rapporterar The Guardian. Irland, Spanien och Slovenien drev på för en delsuspension, men fick inte tillräckligt stöd. EU:s utrikeschef Kaja Kallas sade att frågan kvarstår men att länderna måste ändra ståndpunkt. Sverige och Frankrike har uppmanat kommissionen att  överväga tullar på varor från israeliska bosättningar på Västbanken.

Notiser 21 april

Sloveniens liberala parti går i opposition – Trumpvän kan ta över

Sloveniens avgående premiärminister Robert Golob meddelade på måndagen att hans liberala Frihetsrörelse går i opposition efter misslyckade koalitionsförhandlingar, rapporterar Reuters. Partiet fick 29 av 90 mandat i marsvalet, och ett centervänsterblock nådde inte de 46 mandat som krävs för regeringsmandat. Det konservativa Sloveniens demokratiska parti, lett av den Trump-vänlige ex-premiärministern Janez Janša, väntas i stället bilda regering – ett skifte som kan förändra landets EU-politiska linje.

EU-kommissionär vill att Sverige leder upprustning

Sverige behöver ta ledningen när Europas försvarsförmåga ska byggas upp. Det är budskapet från EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius, rapporterar SVT.

– Vi har ont om tid, sade han när han nyligen besökte Sverige. Europa står inför den största upprustningen i modern tid, och kommissionären vill att länder som Sverige tar ledningen.

– Sverige har en mycket stark försvarsindustri och genomför en stor upprustning, så det är ett bra exempel för andra medlemsländer, säger Andrius Kubilius.

Rumänien kastas in i ny politisk kris

Rumäniens socialdemokratiska parti drog på måndagen tillbaka sitt stöd för premiärminister Ilie Bolojan, vilket utlöser en ny politisk kris i landet, rapporterar Politico. Partiledaren Sorin Grindeanu anklagade Bolojan för en åtstramningspolitik som skadat ekonomin och drivit upp levnadskostnaderna. Bolojan vägrade avgå. Rumänien redovisade EU:s högsta budgetunderskott 2025, på omkring nio procent av BNP. En misstroendeomröstning väntas i parlamentet nästa vecka.

Falska budskap om vindkraft – Sverige sticker ut i Europa

Spridningen av falska budskap om vindkraft är störst i Sverige bland europeiska länder, visar en kartläggning i Europa, rapporterar Ekot. Desinformation försenar utbyggnaden av förnybar energi i Europa, enligt branschorganisationen för vindkraftsbolag, Wind Europe, som gjort kartläggningen. Falska budskap sprids om vindkraftens påverkan på hälsa, miljö och ekonomi. Proryska grupper, fossila bränslebolag, politiker och alternativa medier står bakom desinformation, enligt undersökningen.

Ukrainsk attack mot rysk oljeledning till Ungern och Slovakien

Ukrainska drönare slog under natten till tisdagen till mot en oljepumpstation i Rysslands Samararegion, rapporterar Reuters. Anläggningen är en del av Druzjbaledningen, som förser EU-länderna Ungern och Slovakien med rysk olja. De två länderna har blockerat EU:s 90-miljardlån till Ukraina tills den ryska oljan flödar i Druzjbaledningen igen.

Attacken sker samtidigt som ledningen, som skadades i en rysk attack i januari, snart skulle ha tagits i drift igen.

Ukrainalånet nära avgörande

EU:s cypriotiska ordförandeland planerar att på onsdagen fatta beslut om ett 90 miljarder euro stort lån till Ukraina, meddelade utvidgningskommissionär Marta Kos i EU-parlamentet på måndagen, rapporterar DPA. Lånet godkändes först  av Ungern som sedan ändrade sig. Ungersk avgående premiärminister Viktor Orbán har kopplat sitt godkännande till att Ukraina återupptar oljeleveranserna via Druzjba-ledningen, som skadades av ryska luftangrepp i januari. Kos meddelade att ledningen kan återupptas redan denna vecka.

Utrikesministern: EU ska komplettera Nato

Inför tisdagens utrikesministermöte i Luxemburg sade utrikesminister Maria Malmer Stenergard att det skulle krävas mycket för att göra EU:s gemensamma försvarsklausul artikel 42.7 tydligare. Hon tycker att EU-klausulen, som innebär att alla medlemsländer är skyldiga att hjälpa ett EU-land som blir angripet och som ska simuleras i maj, endast ska vara ett komplement till Natos insatser vid ett väpnat angrepp.

– För oss är Nato vår prioriterade försvarsallians och man ska vara väl medveten om att det bara är där de fulla förmågorna finns. Sedan måste man titta på vad EU kan göra för att komplettera, sade hon på väg in på mötet.

Höga gaspriser hotar EU:s vinterberedskap

Kriget i Iran driver upp sommarpriserna på gas, vilket gör det olönsamt att fylla på lagren inför vintern, skriver Financial Times. EU-kommissionen väntas på onsdag presentera ett förslag om sänkta lagringsmål för att lätta på pristrycket. EU-lagren är nu i snitt 30 procent fulla, men i Tyskland endast 23,5 procent. Experter varnar för att detta kan leda till dyrare gasinköp i vinter.

EU-domstolen fäller Ungern för anti-hbtq-lagar

EU-domstolens stora avdelning slog i en dom på tisdagen fast att Ungerns lag från 2021 – som begränsar innehåll som skildrar homosexualitet och könsöverskridande identitet för personer under 18 år – bryter mot EU-rätten. Domstolen konstaterar brott mot reglerna för audiovisuella medietjänster och e-handel samt mot artikel 2 i EU-fördraget om unionens grundläggande värden. Sverige var ett av 15 länder som intervenerade till stöd för kommissionen i målet mot Ungern.

Sverige och Frankrike kräver bojkott av bosättningsprodukter

Sverige och Frankrike föreslår gemensamt ett EU-importförbud mot produkter från israeliska bosättningar på Västbanken och ansluter sig därmed till fem andra EU-länder som driver på för hårdare åtgärder mot Israel, rapporterar EUobserver. I ett informellt PM konstaterar de att EU visserligen inte är rättsligt skyldigt att införa ett sådant förbud, men att det snabbt försämrade läget kräver åtgärder. Illegala bosättningar och bosättarvåld mot palestinier ökar i rekordhög takt trots att de strider mot folkrätten, skriver länderna.

Tjeckien protesterar mot ryska hot om drönarangrepp

Tjeckien kallade på måndagen in Rysslands ambassadör och framförde ett kraftfullt protest mot hot mot europeiska drönartillverkare, uppger tjeckisk public service-radio. Det ryska försvarsministeriet publicerade förra veckan en lista med adresser till europeiska företag som tillverkar drönare till Ukraina, och Rysslands före detta president Dmitrij Medvedev beskrev listan som "potentiella mål för ryska stridskrafter". Listan omfattar företag i tolv länder, däribland tjeckiska bolag.

Frankrike och Polen fördjupar försvarssamarbetet

Frankrikes president Emmanuel Macron och Polens premiärminister Donald Tusk höll på måndagen ett gemensamt kabinettsmöte i Gdańsk – det första under det så kallade Nancy-fördraget från 2025, rapporterar Euractiv. Diskussionerna inkluderade möjligheten till polskt deltagande i Frankrikes kärnvapenavskräckning, något experter kallar en historisk förändring i europeisk säkerhetspolitik. Parterna undertecknade också ett avtal om gemensam tillverkning av en militär geostationär satellit med Airbus, Thales Alenia Space och polska Radmor.

Elbilsförsäljningen i Europa stiger kraftigt

Försäljningen av elbilar steg med 51 procent i mars i 15 europeiska länder jämfört med ett år tidigare, drivet av stigande bränslepriser till följd av kriget i Iran, rapporterar The Guardian. Totalt registrerades 224 000 nya elbilar under månaden. Det Sverigebaserade elbilsmärket Polestar rapporterade rekordförsäljning på 60 000 fordon förra året. Norge ledde med 98 procent andel elbilar av nybilsförsäljningen i mars, följt av Danmark med 76 procent.

EU återupprättar handelsavtal med Syrien

EU-kommissionen föreslog på måndagen att fullt ut återupprätta ett handels- och samarbetsavtal med Syrien från 1978, rapporterar DPA. Avtalet lyfter tullar på de flesta industriprodukter och syftar till att stödja Syriens ekonomiska och sociala utveckling. Ministerrådet måste godkänna återupprättandet. Avtalet suspenderades delvis 2011 till följd av Bashar al-Assads kränkningar av mänskliga rättigheter. EU hävde sina ekonomiska sanktioner mot Syrien 2025 och planerar stöd på 620 miljoner euro under 2026 och 2027.

Ryssland rekryterar studenter till fronten – lockar med pengar

Ryssland genomför en kampanj vid minst 105 lärosäten i 36 regioner för att rekrytera studenter till sitt illegala anfallskrig mot Ukraina, rapporterar Yle. Myndigheterna lockar med ettårskontrakt, utbildning till drönarpilot och en årslön på fem miljoner rubel – fem gånger det ryska genomsnittet. Exilorganisationer bedömer att kampanjen hittills misslyckats då studenterna är medvetna om riskerna.

EU inför sanktioner mot ryska desinformatörer

EU införde på tisdagen sanktioner mot medieplattformen Euromore och stiftelsen Pravfond, som anklagas för att sprida rysk propaganda. Enligt rådet används Pravfonds analyser för att stärka Kremls desinformation. Sanktionerna innebär frysta tillgångar och att EU-medborgare och företag inte får ge dem ekonomiskt stöd. otalt omfattas nu 19 enheter och 69 personer av detta sanktionspaket.

USA betalar tillbaka Trumps olagliga tullar

USA inleder återbetalning av olagliga Trumptullar efter Högsta domstolens avgörande i februari, rapporterar Tagesschau. Mer än 330 000 importörer berörs och upp till 175 miljarder dollar kan betalas tillbaka. Tullmyndigheten CBP har tagit fram ett nytt digitalt system för samordnade återbetalningar. Trump svarade på domen med nya globala tullar på tio procent med stöd av annan lagstiftning – dessa är nu föremål för nya rättsliga prövningar.

Notiser 20 april

Scania kan bli brädat av statlig kinesisk tillverkare — EU finansierar

EU ska finansierar 380 nya naturgasbussar för Senegals huvudstad Dakar – ett projekt som kan gå till den statliga och starkt subventionerade busstillverkaren CRRC i konkurrens med bland annat Scania, rapporterar Euractiv. Den kinesiska tillverkaren ska ha lämnat ett anbud till mindre än hälften av konkurrenternas pris. Den svenska busstillverkaren är det enda EU-företaget i anbudsrundan. I Bryssel finns kritik mot att EU:s offentliga medel avsedda att stödja utveckling i Afrika skulle kunna gynna subventionerade kinesiska statligt ägda företag.

– Det är fullständigt vansinnigt, sade Kristoffer Storm, en dansk nationalkonservativ parlamentsledamot, till Euractiv och tillade att han skulle begära svar från EU-kommissionen. Ett slutligt beslut om vem som ska få tillverka bussarna väntas senare i år.

EU och Ungern inleder samtal om frysta medel

EU-kommissionen meddelade på söndagen att en delegation hållit tekniska möten i Budapest med företrädare för den tillträdande ungerska regeringen. Samtalen rörde hur EU-medel frysta på grund av korruptions- och rättsstatsproblem ska kunna låsas upp. Mötena organiserades efter kontakter mellan kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och tillträdande premiärministern Péter Magyar. EU har fryst runt 18 miljarder euro i stöd till Ungern med anledning av den bristande rättsstaten i landet under avgående premiärminister Viktor Orbán.

Tysk expertis dömer ut EU:s strategi för modulär kärnkraft

Experter vid det tyska miljödepartementet ifrågasätter i ett internt dokument EU-kommissionens strategi för små modulära kärnkraftsreaktorer, SMR, rapporterar Tagesschau. Enligt dokumentet erbjuder SMR inga kostnadsfördelar jämfört med konventionella kärnkraftverk, genererar mer radioaktivt avfall och anländer dessutom för sent för den pågående energiomställningen.

Ukraina driver på för europeiskt missilförsvar

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanade på söndagen Europa att bygga ett eget system för att bekämpa ballistiska missiler, rapporterar Reuters. Zelenskyj uppgav att samtal pågår med flera länder och att målet är att ha ett system på plats inom ett år. Det enda befintliga europeiska antiballistiska systemet, det italiensk-franska SAMP/T, produceras i begränsad upplaga.

Tysk-franskt förslag om stegvist EU-inträde för Ukraina

Frankrike och Tyskland föreslår ett slags symboliskt medlemskap för Ukraina i en övergångsfas, rapporterar Financial Times. Modellen skulle ge Ukraina observatörsstatus vid EU-möten men utan rösträtt. Avgörande är att tillgången till EU:s stora jordbruks- och regionalstöd skjuts upp till ett senare skede. Förslaget ses som en genväg mot fullvärdigt medlemskap men går emot Ukrainas önskan om ett snabbt inträde.

EU övar försvarsparagraf om väpnat angrepp

EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik, Kusp, ska i maj öva hur EU:s gemensamma försvarsklausul 42.7, som innebär att alla medlemsländer är skyldiga att hjälpa ett EU-land som blir angripet, skulle kunna tillämpas, skriver Politico. Övningen kommer inte att vara militär, utan politisk, och kommer att ledas av EU:s utrikeschef Kaja Kallas. Kommittén ska bland annat undersöka scenarier där flera medlemsländer vill aktivera lagen samtidigt. 

EU:s utrikestjänst, för vilken Kaja Kallas är chef, arbetar sedan april med en manual om hur klausulen kan användas.

Ur artikel 42.7 i Lissabonfördraget: Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga.

Regeringens nya krav på Israel: Importförbud och tullar

På tisdag möts EU:s utrikesministrar. Inför mötet kräver Sverige att EU agerar mot Israel. Bland annat föreslår regeringen tullar, eller totalt importförbud, på produkter från Israels olagliga bosättningar på Västbanken, rapporterar ETC.

Spanien vill avsluta EU:s Israelavtal

Spanien driver på för att EU ska häva associationsavtalet med Israel, rapporterar Politico. Utrikesministrarna från Spanien, Irland och Slovenien har i ett brev till EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas pekat ut att Israel brutit mot avtalets rättighetsklausuler, bland annat genom dödsstraff och våldsamma bosättare på Västbanken. Förslaget kräver enhällighet bland EU:s 27 medlemsländer och väntas möta motstånd från en Tysklandsledd grupp.

Omräkning gav Magyar ännu större majoritet

Efter att slutomräkningen av det ungerska valet avslutades på lördagen ökade antalet mandat för den tillträdande premiärministern Péter Magyar och hans parti Tisza med ytterligare tre från preliminärt 138 platsermeddelade valmyndigheten

De 199 platserna i Ungerns parlament fördelas mellan konservativa Tisza (141),högerpopulistiska Fidesz/KDNP (52) och högerextrema Mi Hazánk (6 mandat). Det blivande regeringspartiet Tisza fick 53 procent av rösterna, Fidesz/KDNP 39 procent och Mi Hazánk 6 procent på de nationella listorna.

Svensk militärunderrättelse: Ryssland döljer ekonomisk kris

Sverige varnar för att Ryssland systematiskt manipulerar ekonomisk statistik för att dölja hur allvarliga landets problem verkligen är, rapporterar Financial Times. Thomas Nilsson, chef för Must – Sveriges militära underrättelsetjänst – uppgav att Ryssland är på väg mot antingen en långvarig nedgång eller en finansiell chock, trots att ökade oljeinkomster från Mellanösternkriget tillfälligt fyllt på statskassan. Sverige och Tyskland bedömer gemensamt att Ryssland underskattar sitt budgetunderskott med 30 miljarder dollar.

Orbán öppnar för att godkänna ukrainskt miljardlån

Ungerns avgående premiärminister Viktor Orbán signalerar att han är redo att häva sitt veto mot ett EU-lån på 90 miljarder euro till Ukraina. Beskedet, som kom på söndagen, är villkorat av att oljeleveranserna via Druzjba-ledningen återupptas, skriver Politico.

Reparationen av den rysk-skadade ledningen kan vara klar redan under måndagen. Vändningen kommer efter att Orbán nyligen förlorade valet.

Olaf efterlyser klarhet i sina befogenheter gentemot Europaparlamentet

EU:s antibedrägeribyrå Olaf har svårt att få den tillgång de behöver för att utreda misstänkta oegentligheter i Europaparlamentet, sade Olafs chef Petr Klement till Politico. I nuläget behöver Olaf som regel förvarna EU-parlamentet två dagar innan en inspektion, förutom i "exceptionella" fall, och tillsynsmyndigheten har under tidigare utredningar inte fått full tillgång till parlamentarikers kontor och datorer.  

– Jag kräver inte mer kompetens, vi behöver inte mer befogenheter, vi är inte efter någon. Men vi vill ha klarhet i vad vi kan och inte kan göra, sade han.

Olaf varnar för bedrägerier i försvarsupphandling

EU:s bedrägeribekämpningsbyrå Olaf varnar för att den europeiska försvarsupprustningen lockar kriminella aktörer, rapporterar Financial Times. I sin årsrapport på måndagen uppger byrån att antalet tips om oegentligheter i försvarsrelaterade forsknings- och upphandlingsprojekt ökar. Olafs nye generaldirektör Petr Klement uppgav att manipulation av upphandlingar, uppblåsta priser och korruption är typiska problem. Förra året rekommenderade byrån återkrav på 597 miljoner euro.

Regeringen pressar EU om energipriser och intäkter

Med anledning av stigande energipriser kräver Sveriges regering flexibla EU-åtgärder och nationell kontroll över elpengar. I ett brev till EU-kommissionen understryker man att Sverige självt måste få bestämma över hur så kallade flaskhalsintäkter används. Regeringen vill kunna använda pengarna till bland annat elstöd för hushåll och företag.

– I slutändan tillhör de pengarna svenska elkunder – inte EU, säger finansminister Elisabeth Svantesson i ett uttalande.

Baltstaterna nekar slovakisk premiärminister luftrum

Estland, Lettland och Litauen nekar på söndagen Slovakiens premiärminister Robert Fico tillstånd att flyga genom deras luftrum för att delta i Rysslands firande av segerdagen den 9 maj, rapporterar DPA. Estlands utrikesminister Margus Tsahkna uppgav att firandet glorifierar angriparen. Baltstaterna stängde även förra året sitt luftrum för Fico, som då var en av mycket få europeiska ledare på plats i Moskva.

Ukrainska attacker stryper rysk oljeexport

Ukrainas långdistansattacker mot rysk oljeinfrastruktur kostade Ryssland minst 2,3 miljarder dollar i oljeinkomster under mars, uppgav president Volodymyr Zelenskyj på söndagen, rapporterar Kyiv Independent. Attackerna ska ha satt ur spel nära 40 procent av landets oljeexportkapacitet.

Storbritannien förhandlar stål- och elbilsavtal med EU

Storbritanniens regering söker avtal med EU om stål och elbilar inför stundande regelförändringar, rapporterar The Guardian. EU:s nya stålrestriktioner träder i kraft den 1 juli och skärpta ursprungsregler för elbilar planeras till 2027. EU-kommissionären med ansvar för relationer med Storbritannien, Maroš Šefčovič, uppgav under veckan att han noterat den brittiska önskan om tätare samordning med EU. Ett EU-Storbritannien-toppmöte planeras till sommaren.

EU sjösätter handlingsplan för Medelhavssamarbete

EU-kommissionen presenterade på fredagen en handlingsplan med 21 konkreta åtgärder under den så kallade Medelhavspakten. Pakten, som antogs i oktober 2025, ska fördjupa samarbetet med södra Medelhavsländerna inom bland annat akademi, förnybar energi, gränsförvaltning och migration. En uppdaterad handlingsplan väntas under hösten 2026.

Merz kallar in säkerhetsrådet om energiläget

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz planerar att inom kort sammankalla det nationella säkerhetsrådet för att trygga tillgången på drivmedel som diesel, bensin och flygfotogen, rapporterar DPA. Rådet, som inrättades av hans koalitionsregering förra året, samlar ministrar och säkerhetsmyndigheter för snabba krissvar.

Notiser 17 april

Efter Orbáns valförlust: Ungersk nyhetsbyrå kräver frihet från censur

Personal vid den ungerska statliga nyhetsbyrån kräver att autonomin återställs nu då Viktor Orbán försvunnit från makten, rapporterar Yle.

”Vi kräver att den ungerska nyhetsbyråns oberoende, opartiska och professionellt baserade nyhetstjänst omedelbart återställs”, står det i MTI:s personalbrev som riktades till chefer på onsdagen. Brevet undertecknades av över 90 anställda, nästan alla från MTI, uppger en anonym redaktör.

Ökad inflation i EU – minskad i Sverige

Årsinflationen i EU har ökat från 2,0 i januari till 2,8 procent i mars, meddelar Eurostat. Rumänien hade i mars nio procents inflation, högst i EU medan Danmark hade 1,0 procent inflation, lägst i EU. 

Inflationen i Sverige har sedan början av året minskat från 2,0 till 1,5 procent, vilket är den näst lägsta inflationen i EU, en nivå man delar med Cypern och Tjeckien.

Påven efter Trumpbråket: Tyranner förstör världen

Påve Leo går till attack mot ”tyranner” som ödelägger världen. Utspelet kommer efter de senaste dagarnas ovanligt hetsiga ordbråk med USA:s president, rapporterar  TT/GP.

Kristersson har talat med Magyar: Kan lösa lånet

Statsminister Ulf Kristersson (M) har haft ett första samtal med den tillträdande ungerske premiärministern Péter Magyar.
– Det var ett mycket bra samtal, säger han, ett samtal som bland annat handlade om Ukrainalånet på 90 miljarder euro, rapporterar TT/GP.

EU köper upp egna molntjänster

EU-kommissionen tillkännagav på fredagen att de ger fyra europeiska företag i uppdrag att för 180 miljoner euro under sex år bygga molntjänster som “stärker EU-institutionernas digitala suveränitet”.

Uppgifter: EU vill se obligatoriskt distansarbete för att spara fossil energi

För att få ner de ökande energikostnaderna i spåret av USA:s krig mot Iran ska enligt tidningen EL Pais EU-kommissionen skissa på planer för mer distansarbete, färre flygavgångar och mer tågtrafik i EU, rapporterar  GP.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

News in English – Europaportalen på flera språk

If you click on the British flag next to the search box at the top right of the page, the Europaportalen will be in English. If you prefer another language, there are more options at the top left. >>> Europaportalen in English.

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

 

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret