Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 16 januari

Total oenighet kring arbetsgrupp om Grönland

Vid det dansk-grönländsk-amerikanska mötet i Washington om Grönland i onsdags blev parterna överens om att inom några veckor bilda en arbetsgrupp för att diskutera vidare. Vad gruppen ska göra eller vilka som ska ingå är inte känt. 

På torsdagen påstod Vita husets presstalesperson Karoline Leavitt att gruppen skulle ha tekniska samtal om hur USA ska ta över Grönland, rapporterar DR. Detta tillbakavisades av Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen som sade att några "tekniska samtal" om övertagandet av Grönland inte ingår i överenskommelsen. Enligt honom hade de bara kommit överens om att vara oense i övertagandefrågan. 

En expertgrupp tillsatt av FN uttryckte på torsdagen djup oro över uttalanden från USA:s president om att ta över Grönland och varnade för att "normalisera laglöshet i internationella relationer".

Sverige inför EU-regler för öppnare löner

Anställda ska få rätt att begära ut snittlöner för kollegor med likvärdigt arbete. Det är kärnan i det förslag som regeringen presenterade på torsdagen för att införa EU:s lönetransparensdirektiv i svensk lag, skriver Publikt. Förslaget innebär också ett förbud för arbetsgivare att fråga jobbsökande om tidigare lön. Samtidigt höjs gränsen för när en skriftlig lönekartläggning måste göras, från tio till 25 anställda. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli

Frankrike varnar USA: Rör inte Grönland

Ett amerikanskt övertagande av Grönland vore en "passerad gräns" som hotar handeln mellan EU och USA. Den skarpa varningen framfördes av Frankrikes finansminister Roland Lescure till hans amerikanske motpart i måndags, uppger Financial Times. Bakgrunden är president Donald Trumps upprepade uttalanden om att USA ska ta "ägarskap" över det danska territoriet.

– Grönland är en suverän del av ett suveränt land som är en del av EU. Det ska man inte bråka om, sade Lescure enligt tidningen.

Spanska konservativa vacklar om Mercosuravtalet

Inför den kommande onsdagens omröstning i EU-parlamentet, om huruvida EU-domstolen ska ombedas granska Mercosuravtalets laglighet, något som kan ta upp till två år, kommer rapporter om att de spanska konservativa kan vara på väg att svänga, uppger Politico. Ställda inför fyra regionalval i vår kan ett motstånd mot Mercosuravtalet vara det som gör skillnad i kampen om den politiska makten. 

Medlemsländerna har redan givit sitt godkännande till handelsavtalet och på lördag väntas kommissionsordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa skriva under avtalet i en ceremoni i Paraguay. 

Senast Mercorsuravtalet var upp till omröstning i EU-parlamentet var i oktober 2025 då ledamöterna i en icke bindande resolution som skulle “välkomna” Mercosuravtalet,  med tio röster marginal: 259 mot 269 och 97 nedlagda, avvisade förslaget. Det spanska konservativa Partido Popular har 22 ledamöter i Europaparlamentet.

Ukrainas försvarsminister: Två miljoner män undviker militärtjänstgöring

Den nyutnämnde ukrainske försvarsministern Mychajlo Fedorov sade på onsdagen i landets parlament att cirka två miljoner män är "efterlysta" för att de undviker militärtjänstgöring, rapporterar CNN. Ytterligare 200 000 soldater uppskattas ta bondpermis och olovligen lämnat sina poster. 

Enligt ukrainsk lag är alla män mellan 18 och 60 år skyldiga att registrera sig hos militären, även om endast de i åldrarna 25 till 60 är föremål för direkt militär tjänstgöring.

EU överväger göra det lättare för Ukraina att bli medlem

EU-kommissionen skissar på ett omstritt tvåstegs-medlemskap för att snabba på Ukrainas anslutning till unionen, eventuellt som en del av ett framtida fredsavtal. Det skriver Financial Times baserat på interna diskussioner i Bryssel. Idén skulle innebära tillgång till delar av den inre marknaden men initialt utan full rösträtt. Trots att förslaget är preliminärt har det redan skapat oro i flera huvudstäder. Kritiker menar att ett ”medlemskap light” skulle urholka medlemskapets värde, skapa ett instabilt EU och missgynna andra kandidatländer.

Färre irreguljära gränspassager till EU 2025

Antalet upptäckta irreguljära gränspassager vid EU:s yttre gränser minskade med 26 procent under 2025. Totalt registrerades nästan 178 000 passager, den lägsta siffran sedan 2021, enligt EU:s gränsbyrå Frontex. Trots nedgången, som tillskrivs ökat samarbete med länder utanför EU, varnar byrån för att migrationsläget är osäkert.

Amerikansk ost-ilska mot EU-avtal i Sydamerika

USA anklagar EU för att eftersträva ett monopol för sina ostar och charkuterier i Sydamerika genom ett nytt handelsavtal, skriver Financial Times. En anonym amerikansk tjänsteman menar att avtalets skydd för över 340 EU-produkter med geografiskt ursprung, som fetaost och parmaskinka, orättvist stänger ute amerikanska producenter från marknaden. Avtalet ska undertecknas mellan EU och Mercosur-länderna på lördag efter 25 års förhandlingar.

Åtta EU-länder godkänns för 38 miljarder euro i försvarslån

EU-kommissionen godkände på torsdagen försvarsplaner för åtta medlemsländer. Beslutet är det första steget för att länderna ska få tillgång till lån på totalt cirka 38 miljarder euro för gemensam upphandling av försvarsmateriel via programmet Safe. Förslaget om stöd till de åtta länderna ligger nu hos ministerrådet för ett slutgiltigt godkännande innan utbetalningar kan ske, med en första förväntad tidsplan satt till mars 2026. Länderna är Belgien, Bulgarien, Danmark, Spanien, Kroatien, Cypern, Portugal och Rumänien. 

Opinionsstöd för en befolkningsgräns i Schweiz – “skydda livsstil och miljö”

En folkomröstning om en befolkningsgräns på tio miljoner invånare i Schweiz kan vara på gång, rapporterar Bloomberg. En opinionsundersökning visar att ja-sidan leder med 48 procent mot nej-sidans 41 procent, medan 11 procent är osäkra. Om förslaget får majoritet kan det betyda att Schweiz som idag har nio miljoner invånare vid ett framtida tillfälle stänger sina gränser för alla kategorier invandrare: för asylsökande migranter såväl som för spetskompetent arbetskraft till företagen. 

Syftet anges vara att bevara den schweiziska livsstilen och skydda miljön från överdriven mänsklig aktivitet. Andra fördelar uppges vara lägre kostnader för bostäder, infrastruktur och allmän välfärd. Motståndarna menar att förslaget är orimligt och att det allvarligt skulle hota landets ekonomi med en åldrande befolkning och en stor förväntad arbetskraftsbrist för landets exportberoende företag.

Köttkvoter hotar handelsavtal med Australien

EU och Australien kämpar för att slutföra ett försenat frihandelsavtal, men oenighet om köttkvoter riskerar att återigen fälla förhandlingarna, skriver Financial Times. Målet är att kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska underteckna avtalet i Australien i februari. Knäckfrågan är hur mycket nöt- och fårkött EU ska importera från Australien. Enligt uppgift erbjuder EU ungefär hälften av den volym som Canberra kräver. Samtalen har pågått sedan 2018 och tidigare kollapsat i samma fråga.

Notiser 15 januari

Tysk ekonomi vände till svag tillväxt 2025 – recessionen bruten

Tysklands ekonomi växte med 0,2 procent under 2025 och bröt därmed en flerårig recession, rapporterar Financial Times på torsdagen. Siffran är i linje med centralbanken Bundesbanks prognos. Nu hoppas ekonomer att förbundskansler Friedrich Merz skuldfinansierade investeringar i infrastruktur och försvar ska ge högre tillväxt i år. Bundesbank har tidigare konstaterat att Tyskland befunnit sig i recession sedan slutet av 2022.

Nära hälften av EU:s el förnybar 2024

Andelen förnybar el i EU nådde en ny rekordnivå på 48 procent under 2024, visar siffror från Eurostat på onsdagen. Vind- och vattenkraft stod för majoriteten, medan solkraft var den snabbast växande källan. Sverige hade med 88 procent den näst högsta andelen i unionen efter Österrike, främst från vatten- och vindkraft. Minst andel förnybar el hade Malta och Tjeckien mellan 12 och 18 procent.

Uppgift: USA och Ukraina förbereder miljardavtal i Davos

USA och Ukraina planerar att underteckna ett återuppbyggnadsavtal värt 800 miljarder dollar över tio år under World Economic Forum i Davos, skriver brittiska The Telegraph. Enligt källan, som hänvisar till västliga tjänstemän, ska avtalet finansieras med lån, bidrag och privata investeringar över tio år, där bland andra kapitalförvaltaren BlackRock uppges delta. Ukrainas strategi är att ett ekonomiskt intresse ska förmå USA att erbjuda robusta säkerhetsgarantier. Det var europeiska allierade som rådde president Zelenskyj att möta Trump i Davos istället för i Vita huset. Upplägget liknar ett tidigare mineralavtal som gav amerikanska investerare företräde till projekt i Ukraina.

Zelenskyj utlyser nödläge för Ukrainas energi

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj utlyser ett nationellt nödläge för energisektorn för att hantera följderna av Rysslands attacker mot landets infrastruktur, rapporterar Reuters. Beskedet kom på onsdagen och syftar till att ge myndigheterna mer flexibilitet att hantera de omfattande avbrotten. Situationen förvärras av temperaturer ner mot -20 °C. Zelenskyj kritiserade samtidigt hanteringen av krisen i huvudstaden Kiev vilket stadens borgmästare tillbakavisade.

Forskare: Minskad avverkning krävs för Finlands klimatmål

Finland måste minska sin skogsavverkning för att nå sina klimat- och biodiversitetsmål. Det fastslår landets klimat- och naturpaneler i en ny rapport som Yle skriver om. Enligt rapporten måste avverkningen minska från dagens 73 miljoner kubikmeter till cirka 60 miljoner för att Finland ska nå målen, inklusive sina EU-förpliktelser. Skogsindustrin varnar dock för betydande ekonomiska konsekvenser om avverkningen begränsas. Forskarna oroas över att regeringens strategi kan tillåta ännu högre avverkningsnivåer.

Trump: Zelenskyj hindrar fredsavtal

USA:s president Donald Trump hävdar att det är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, inte Vladimir Putin, som är hindret för ett fredsavtal. I en intervju med Reuters på onsdagen sade Trump att den ryske ledaren är redo för en uppgörelse. Uttalandet står i skarp kontrast till europeiska allierades linje. Enligt Reuters har USA-ledda förhandlingar kretsat kring att Ukraina ska avstå från Donbas-regionen.

Ny misstroendeomröstning mot von der Leyen

Extremhögergruppen PfE i EU-parlamentet har utlyst ännu en misstroendeomröstning mot kommissionsordförande Ursula von der Leyen till nästa torsdag den 22 januari, meddelar gruppen på X. Anledningen är den planerade underskriften av EU:s handelsavtal med Mercosurländerna i Sydamerika. Omröstningen blir den fjärde sedan i somras. De tidigare misstroendeomröstningarna mot von der Leyen har misslyckats med bred marginal.

Fransk regering överlevde misstroendeomröstningar

Frankrikes regering överlevde på onsdagen två misstroendeomröstningar som lades fram i protest mot EU:s handelsavtal med Mercosur, skriver Reuters. Ytterkantspartierna Nationell samling och Det okuvliga Frankrike misslyckades med att samla tillräckligt stöd för att fälla premiärminister Sébastien Lecornus regering. Nu väntar svåra förhandlingar om 2026 års statsbudget, en stor utmaning för president Emmanuel Macrons regering som saknar egen majoritet i parlamentet.

Protester i Bulgarien för fria val

Tusentals personer demonstrerade i Sofia på onsdagen med krav på ett rättvist val, rapporterar AP. Protesten sker då EU-landet ser ut att gå mot sitt åttonde val på fem år efter flera misslyckade försök att bilda en stabil regering. Missnöjet riktas mot den avgående regeringen och den inflytelserike oligarken Deljan Pejevski. Demonstranterna menar att regeringens vägran att tillåta röstningsmaskiner är ett försök att möjliggöra valfusk.

Notiser 14 januari

EU till Grönland: Ni kan räkna med oss

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade på onsdagen i Bryssel att Grönland tillhör dess folk och att det därför är upp till Danmark och Grönland, och bara dem, att ta beslut som berör dem. Hon betonade att säkerheten i Arktis var viktig för EU och Nato och att Grönland var en del av Nato.

– Det finns en stark och god relation mellan EU och grönländarna. De kan räkna med oss, sade Ursula von der Leyen.

Snabblån till Ukraina

EU-kommissionen lade på onsdagen fram det formella förslaget om ett stöd till Ukraina på 90 miljarder euro för militära och civila ändamål. För att utbetalningen ska kunna ske i april som utlovat förväntas Europaparlamentet och ministerrådet snabbehandla frågan. Pengarna tas upp av medlemsländerna som ett gemensamt lån.  

EU-stödet är villkorat med fortsatta ukrainska åtgärder för att stärka rättsstatsprincipen och bekämpa korruptionen. Ukraina behöver inte betala tillbaka pengarna så vida inte Ryssland utger krigsskadestånd till landet. EU håller det öppet huruvida de frysta ryska statstillgångarna i EU kan komma att användas för att återbetala lånet.

Merz tror på snar EU-uppgörelse med Indien

Ett frihandelsavtal mellan EU och Indien kan undertecknas redan i slutet av januari. Det sade Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i måndags efter ett möte med Indiens premiärminister Modi, rapporterar Reuters. EU och Indien hade tidigare satt som mål att enas om handelsavtalet innan 2026.

Ryssland anfaller Ukrainas elnät i sträng kyla

Ryssland genomförde på tisdagen en ny omfattande drönar- och robotattack mot Ukrainas energiinfrastruktur, skriver AP. Anfallet riktades mot åtta regioner i minusgrader och lämnade hundratusentals hushåll strömlösa runt Kiev. Fyra personer dödades vid en postdepå i Charkiv. USA fördömer attacken, den andra på fyra dagar, som en ”oförklarlig eskalering”.

Ungerskt val spikat

Ungern håller parlamentsval söndagen den 12 april. Det meddelade landets president på onsdagen, rapporterar TT/GP. Premiärminister Viktor Orbán, som suttit 16 år i sträck vid makten, söker en femte mandatperiod. Han utmanas av oppositionsledaren Péter Magyar, som leder i opinionsmätningarna och lovar att bekämpa korruption.

EU-länder vill ha egen Putinförhandlare

Frankrike och Italien driver på för att EU ska utse en särskild förhandlare för samtal med Ryssland, rapporterar Politico. Anledningen är en oro för att USA ska förhandla fram ett avtal om Ukraina utan europeisk insyn. Syftet är att säkra EU:s inflytande och egna säkerhetsintressen. Förslaget, som väcker debatt inom unionen, är i ett tidigt skede och många detaljer återstår att lösa. 

Kandidater som nämnts i media har varit EU:s utrikeschef Kaja Kallas, Finlands president Alexander Stubb och EU:s superutredare och förre italienska premiärministern och tidigare ECB-chefen Mario Draghi.

Expert varnar för dominoeffekt i Arktis

En expert varnar för att en amerikansk annektering av Grönland kan få Ryssland att befästa sig på Svalbard. Det sade Georg Riekeles vid tankesmedjan European Policy Centre till norska Dagbladet på tisdagen. Riekeles fruktar att Europa står inför brutala förändringar och ännu inte förstått allvaret i den nya geopolitiska eran, där småstater riskerar att bli brickor i ett stormaktsspel.

Tyska åtal för ryskstyrd bombkomplott

Två ukrainska män åtalas i Tyskland för en ryskstyrd komplott att bomba postdepåer, skriver Financial Times. Männen ska i fjol ha kartlagt logistikvägar till Ukraina med GPS-sändare för att sedan skicka sprängladdningar. Enligt åklagaren var syftet att underminera befolkningens trygghetskänsla. Händelsen ses som en del av en bredare rysk sabotagekampanj i Europa där Moskva i ökande grad uppges rekrytera mellanhänder från bland annat kriminella grupper.

Ryssland tar kontroll över danskt företag

Ryssland har via ett presidentdekret beslagtagit den danska isoleringsjätten Rockwools fyra fabriker i landet. Det bekräftade bolaget på tisdagen, rapporterar danska TV 2. Rockwool antar att beslaget är en reaktion på att bolaget donerat en halv miljard danska kronor från den ryska vinsten till Ukrainas återuppbyggnad. Företaget har stannat i Ryssland för att förhindra att tillgångarna skulle överlämnas till Kreml.

Notiser 13 januari

Ryssland dödade alltfler civila i Ukraina 2025

Ryssland dödade 2 514 civila  i Ukraina under 2025, enligt FN:s människorättsorgan OHCHR. Det är det högsta antalet sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022, skriver TT/SvD. Ytterligare 12 142 civila skadades av ryska attacker under samma period. Ökningen beror på en förändrad strategi: att slå allt hårdare mot civilbefolkningen.

Handeln inom EU minskar för första gången på ett decennium

Handeln mellan EU:s medlemsländer minskade under 2024 för första gången på nästan tio år, om man bortser från pandemin. Det visar ett utkast till en ny rapport från EU-kommissionen, enligt Financial Times. Den interna handelns andel av EU:s totala BNP sjönk från 23,5 procent 2023 till 22 procent 2024. Siffrorna bekräftar varningar från bland andra ECB-chefen Christine Lagarde om att den inre marknaden har stagnerat, trots ökad konkurrens från USA och Kina.

Sverige och Finland vill skärpa EU-sanktioner mot Ryssland

Sverige och Finland föreslår att EU skärper sanktionerna mot Ryssland. Utrikesministrarna Maria Malmer Stenergard och Elina Valtonen presenterade på måndagen i Sälen tre gemensamma förslag, uppger Yle.

Förslagen omfattar ett totalt hamnförbud för fartyg med rysk energi, stopp för gödselimport och ett fullständigt exportförbud för lyxvaror. Åtgärderna syftar till att öka pressen på Ryssland och strypa inkomsterna till krigskassan. Exportförbudet för lyxvaror beskrivs som en moraliskt viktig signal till den ryska befolkningen. Förslagen ska drivas förslag till EU:s nästa sanktionspaket.

Sista minuten-försök att stoppa Mercosur-avtalet

Trots att ministerrådet gav sitt godkännande i fredags fortsätter en hård kamp för att stoppa EU:s stora handelsavtal med Mercosurländerna, skriver Politico. Frankrike och Polen leder motståndet bland medlemsländerna. I EU-parlamentet vill samtidigt över 140 ledamöter att EU-domstolen prövar avtalets laglighet, vilket skulle kunna försena det i upp till två år. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen väntas ändå resa till Paraguay för att underteckna avtalet på lördag efter mer än 25 års förhandlingar.

Kris för Europas bildelsföretag

Över 100 000 jobb har försvunnit hos europeiska underleverantörer till bilindustrin de senaste två åren, uppger Financial Times. Enligt data från branschorganisationen Clepa är orsakerna svag fordonsefterfrågan, trög omställning till eldrift och hård konkurrens från kinesiska rivaler. EU-kommissionen överväger nu skyddsåtgärder för att säkra europeisk produktion. Bland de drabbade företagen finns jättar som Bosch och Continental.

Polens ex-justitieminister uppges ha fått asyl i Ungern

Polens förre justitieminister Zbigniew Ziobro, som riskerar åtal för maktmissbruk, säger sig ha beviljats asyl i Ungern. Det uppgav han på måndagen, rapporterar AP . Ziobro anklagas för att olagligt ha avlyssnat politiska motståndare under sin tid i den förra nationalkonservativa regeringen. Polens premiärminister Donald Tusk kallar agerandet att söka skydd i Viktor Orbáns Ungern "ett logiskt val". Ziobro avvisar anklagelserna.

Korruptionsskandal skakar Cyperns regering

Cyperns presidents stabschef avgick i måndags efter en video där han uppges diskutera donationer i utbyte mot inflytande, skriver Financial Times. Skandalen är ett hårt slag för president Nikos Christodoulides, vars land precis tagit över EU:s roterande ordförandeskap. Christodoulides gick till val på att bekämpa korruption. Regeringen avfärdar videon som en fientligt redigerad "hybridaktivitet" och har bett om internationell hjälp med utredningen.

Iran portas från EU-parlamentet

EU-parlamentet portar med omedelbar verkan iranska diplomater och övriga representanter från sina lokaler i Bryssel, Strasbourg och Luxemburg. Beskedet kom på måndagen i ett brev från talman Roberta Metsola, rapporterar TT/GP.

"De som trotsar farorna på gatorna och de politiska fångarna som fortsatt hålls fängslade behöver mer än bara solidaritet", skriver Metsola som skäl.

Åtgärden är en reaktion på regimens våld. EU:s utrikeschef Kaja Kallas har flaggat för nya sanktioner vilket kräver enighet och ska diskuteras på ett extramöte på tisdagen.

Notiser 12 januari

Tysk brandvägg mot ytterhögern utmanas

Pressen växer på Tysklands förbundskansler Friedrich Merz (CDU) att luckra upp den "brandvägg" som förbjuder samarbete med ytterhögerpartiet AfD, skriver Times. Debatten intensifieras inför kommande delstatsval där AfD:s starka opinionssiffror kan skapa svåra parlamentariska lägen. En intern falang inom CDU menar att isoleringsstrategin har misslyckats och istället gynnat AfD. Partiledningen står dock fast vid att allt samarbete är uteslutet, och ledande företrädare hotar med att lämna partiet om förbudet hävs.

Ukraina drabbas av allt längre strömavbrott efter ryska attacker

De planerade strömavbrotten i Ukraina blir allt längre efter ryska robot- och drönarattacker mot landets energianläggningar, rapporterar Ekot. Situationen är särskilt svår i östra Ukraina, där staden Dnipro är hårt drabbad.

Invånare i huvudstaden Kiev uppger att reparationsarbetet efter attackerna vanligtvis går snabbt vilket gör att de relativt fort kan återgå till en mer normal vardag.

Rysslands anfallskrig i Ukraina passerade historisk milstolpe

På  söndagen var det exakt 1 418 dagar sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Vladimir Putins ”militära specialoperation” i Ukraina har därmed pågått längre än Sovjetunionens krig med Nazityskland under andra världskriget, rapporterar Yle. Det faktum att Putins så kallade militära specialoperation i Ukraina varat längre har inte enbart en symbolisk betydelse. Istället riskerar det att underminera den ryska propagandan för hemmapubliken och kan leda till ökad kritik gentemot Putins ledarskap och regimens förmåga.

EU öppnar för skärpta sanktioner mot Iran

EU-kommissionen förbereder nya och mer omfattande sanktioner mot Iran med anledning av regimens brutala våld mot demonstranter. Det uppgav kommissionens talespersoner under sin pressträff i dag måndag.

Arbetet med att ta fram förslag på ytterligare straffåtgärder pågår, men besluten kräver enhällighet bland medlemsländerna i ministerrådet för att träda i kraft.

– Vi står redo att föreslå nya, strängare sanktioner efter det våldsamma tillslaget mot demonstranter, sade en av talespersonerna.

Kommissionen uttryckte starkt stöd för de iranska demonstranterna och fördömde att människor som demonstrerar fredligt för sin frihet arresteras och dödas. Ordförande Ursula von der Leyen har krävt omedelbar frigivning av alla fängslade demonstranter och återställande av full åtkomst till internet som regimen släckt ned.

2011 införde EU sanktioner mot Iran som de sedan dess har förlängt och utvidgat.

Journalist misshandlad i Slovakien – ministrar skyller på hans texter

Den kände slovakiske journalisten och regeringskritikern Peter Schutz, 70, misshandlades svårt i Košice i lördags. Enligt Politico reagerade minst två ministrar i Robert Ficos regering med att lägga en del av skulden på journalistens egna uttalanden, som de anser ökar spänningarna i samhället. Schutz, kommentator för tidningen Sme, vårdas på sjukhus för ett brutet lårben. Händelsen sker i ett spänt klimat efter mordet på journalisten Ján Kuciak 2018 och attentatet mot premiärminister Fico 2024.

Fler sudaneser väljer farlig väg till Europa

Hopplöshet i flyktingläger i Tchad får allt fler sudaneser på flykt att försöka nå Europa via Libyen, en utveckling FN tidigare varnat för, rapporterar SVT Nyheter. Kriget i Sudan har tvingat 14 miljoner människor på flykt och sedan 2023 har 60 000 registrerats i Libyen.

EU kräver 'Farage-klausul' i nytt avtal med Storbritannien

EU vill införa en straffavgift om en framtida brittisk regering bryter ett nytt, planerat veterinäravtal. Kravet, som internt kallas "Farage-klausulen", finns med i ett utkast som Financial Times rapporterar om. Enligt en EU-diplomat är syftet att skapa stabilitet och avskräcka Reform UK:s ledare Nigel Farage från att riva upp avtalet. Avtalet, som förhandlas med Labour-regeringen, syftar till att minska byråkratin för brittiska livsmedelsexportörer till EU.

Notiser 9 januari

Säpo varnar för ökat ryskt hot

Hoten från Ryssland mot Sverige kan komma att öka och bli mer offensiva. Det sade Säpochefen Charlotte von Essen på fredagen, rapporterar TT/GP. Hon varnade för att sabotage som setts i Europa nu kan riktas mot Sverige, utöver hot som spionage och cyberattacker. Samtidigt meddelade Säpo att terrorhotnivån ligger kvar på en förhöjd nivå, en trea på den femgradiga skalan, vilket innebär att ett terrordåd kan inträffa.

Flera döda i rysk nattattack mot Kiev

Minst fyra personer dödades och 13 skadades i en storskalig rysk robot- och drönarattack mot Kiev under natten till fredag, uppger Yle. Anfallet, som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade varnat för, var det senaste i en rad attacker som ofta riktas mot landets energiinfrastruktur. Enligt källan är målet att slå ut elförsörjningen mitt i den kalla vintern. Explosioner rapporterades från huvudstaden sent på torsdagskvällen då ukrainskt luftvärn agerade mot inkommande robotar och drönare.

Arbetslösheten stabil i EU – Sverige med bland högsta

Arbetslösheten inom EU låg stilla på 6,0 procent i november, medan euroområdet såg en marginell nedgång till 6,3 procent, enligt uppgifter från Eurostat. För Sverige fortsatte dock arbetslösheten att stiga till 9,0 procent, den tredje högsta i unionen. Även den svenska ungdomsarbetslösheten på nästan 25 procent är bland de högsta i EU.

Uppgift: S-strategi ska få Kristersson ur balans i EU-nämnden

Socialdemokraterna använder strategiskt EU-nämndens vice ordförande Matilda Ernkrans för att försöka få statsminister Ulf Kristersson ur balans, erfar TV4 Nyheterna. Målet med konfrontationerna i riksdagens EU-nämnd är, enligt kanalens uppgifter, att framställa statsministern som en svag ledare. Ernkrans förnekar att det är en medveten taktik och hänvisar till riksdagens granskande uppdrag. Statsministerns stab menar å sin sida att det rör sig om ett politiskt spel och medvetna missförstånd. 

EU-nämndens roll är att bestämma Sveriges politik i EU, dock ej i Europaparlamentet, och att följa upp regeringens ageranden. Besluten i EU-nämnden kännetecknas av en relativt stor enighet.

EU-topp kritiserar USA för bristande internationella engagemang

EU-kommissionens verkställande vice ordförande Teresa Ribera kritiserade på torsdagen president Donald Trumps beslut att lämna ett flertal internationella samarbeten, däribland FN:s klimatarbete.

“Vita huset bryr sig inte om miljö, hälsa eller människors lidande. Fred, rättvisa, samarbete eller välstånd är inte bland dess prioriteringar. Inte ens USA:s stora arv inom global samhällsstyrning. Och de uttrycker det tydligt”, skrev hon på plattformen Bluesky.

EU inleder nytt kapitel med Syrien

EU:s ledare Ursula von der Leyen och Antonio Costa träffade på fredagen Syriens president Ahmed al-Shaara i Damaskus. Mötet skedde i samband med ett nytt partnerskap för politiskt och ekonomiskt samarbete. Ett finansiellt paket på cirka 620 miljoner euro för 2026–2027 ska främja landets återuppbyggnad, ett drygt år efter Assadregimens fall. Målet är ett fredligt och inkluderande Syrien, enligt von der Leyen.

Tesla rasar i Europa – slår rekord i Norge

Teslas bilförsäljning rasade i flera stora europeiska länder under 2025, samtidigt som märket slog nya rekord i Norge. Det visar siffror för helåret 2025 som Teknikens Värld rapporterar. I Sverige minskade försäljningen med 68 procent och i Tyskland med 48 procent. I Norge ökade den däremot med 41 procent, vilket gav en marknadsandel på 19 procent. Globalt minskade Teslas leveranser med nio procent jämfört med 2024.

Notiser 8 januari

Miljon ukrainare utan värme efter ryska attacker

Över en miljon människor i Dnipropetrovskregionen är utan värme och vatten efter storskaliga ryska drönarattacker på torsdagen, skriver BBC. Attackerna ingår i en intensifierad kampanj mot Ukrainas energiinfrastruktur. President Volodymyr Zelenskyj fördömde agerandet, som han menade saknar militär logik.

Mercosuravtalet närmar sig – “en utmärkt möjlighet”

Efter att EU-kommissionen på onsdagen presenterat ytterligare lättnader i olika jordbruksfrågor för att få igenom det stora handelsavtalet med Mercorsurländerna i Sydamerika upprepade Italien sin nya och positiva syn på avtalet. 

– Mercosur är en utmärkt möjlighet, sade den italienska jordbruksministern Francesco Lollobrigida och hänvisade till "stora fördelar för stora delar av vårt jordbrukssystem". Några timmar senare upprepade utrikesminister Antonio Tajani budskapet och berömde avtalets "enorma fördelar", rapporterar Politico. Italiens ändrade inställning är avgörande för ett  godkännande av avtalet. 

På fredag väntas EU fatta beslut om Mercorsuravtalet varefter det ska undertecknas i nästa vecka.

USA drar sig ur internationellt samarbete

Trumpadministrationen har beslutat att USA lämnar 31 FN-organ och 35 andra internationella organisationer och organ som uppges “motverka USA:s nationella intressen”, rapporterar Yle. Här ingår bland annat FN:s globala arbetet mot klimatförändringar. USA är efter Kina världens största utsläppare av klimatfarliga gaser som ökar temperaturen på jorden.

Bryssel planerar eget regelverk för EU-företag

EU-kommissionen förbereder ett överstatligt, frivilligt regelverk för företag, rapporterar Financial Times på torsdagen. Syftet med det så kallade ”28:e regelverket” är att förenkla för bolag att växa och verka i hela unionen. Fackförbund varnar för att det kan urholka anställdas rättigheter, något justitiekommissionär Michael McGrath förnekar. Han vill se en förordning som blir direkt gällande lag i alla medlemsländer. Förslaget väntas i slutet av mars.

Skärpta avgaskrav kan stoppa tusentals dieselbilar

Bilprovningsbranschen uppmanar regeringen att föregå EU och införa striktare partikelmätningar för dieselbilar, rapporterar SVT Nyheter. Åtgärden syftar till att förbättra folkhälsan men skulle kunna leda till körförbud för över 20 000 bilar med defekta filter. Dagens 50 år gamla tester missar de farligaste partiklarna. Regeringen vill dock invänta gemensamma EU-regler, som väntas tidigast 2029, med hänvisning till kostnaderna för bilägare.

Eurozonens inflation på två procent i december

Inflationen i eurozonen sjönk till 2,0 procent i december, vilket är första gången sedan i somras som Europeiska centralbankens (ECB) mål uppnås. Även kärninflationen föll marginellt till 2,3 procent. Den för ECB oroande tjänsteinflationen backade också, men ligger kvar på en hög nivå på 3,4 procent.

Fusk med EU-stöd i Ungern avslöjat

EU:s bedrägeribyrå Olaf har avslöjat allvarliga oegentligheter med EU-finansierade landsbygdsprojekt i Ungern. Utredningen fann manipulerade upphandlingar och uppblåsta priser. Olaf stoppade en utbetalning på cirka en halv miljon euro. Nationella brottsutredningar pågår i Ungern.

EU och Jordanien fördjupar samarbete vid toppmöte

EU och Jordanien höll på torsdagen sitt första toppmöte för att befästa sitt strategiska partnerskap. Mötet syftade enligt EU-kommissionen till att stärka Jordaniens roll som en stabiliserande kraft i Mellanöstern. Ett finansiellt paket från EU på tre miljarder euro för perioden 2025–2027 ska stödja landets reformer och ekonomi. En stor investeringskonferens planeras till april 2026. Samarbetet omfattar även säkerhetsfrågor och hantering av flyktingströmmar.

Omfattande strömavbrott i Ukraina efter ryska attacker

Ryska attacker har orsakat omfattande strömavbrott i sydöstra Ukraina, enligt Ekot. Ukrainas energidepartement rapporterar att regionerna Zaporizjzja och Dnipropetrovsk är särskilt drabbade. Kritisk infrastruktur drivs nu på reservkraft, medan både vattenförsörjning och mobilnät i staden Dnipro uppges ha störningar. Enligt lokala medier finns ännu ingen prognos för när elförsörjningen kan återställas.

Notiser 7 januari

Frankrike: Svar på USA:s ”hot” förbereds

Frankrike förbereder tillsammans med andra europeiska länder en plan för repressalier mot alla former av "hot" från USA, uppger landets utrikesminister Jean-Noël Barrot. Särskilt gäller det USA:s ambition att förvärva Grönland, rapporterar TT/GP.

Stora Natoländer sluter upp bakom Danmark – “universella principer”

I ett gemensamt uttalande på tisdagen från Natoländerna Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Italien, Spanien, Polen och Danmark betonas att säkerhet i Arktis är “en central prioritet för Europa” … “i samarbete med Natoallierade inklusive USA”. 

De europeiska ländernas ledare påminde också om FN-stadgans universella principer om länders suveränitet, territoriell integritet och gränsernas okränkbarhet. Principer de lovar att  försvara.

“Grönland tillhör sitt folk. Det är upp till Danmark och Grönland, och endast dem, att besluta i frågor som rör Danmark och Grönland.”, avslutas det i uttalandet. Ett likande uttalande togs även av de nordiska länderna på tisdagen.

Uttalandena kommer efter att president Donald Trump i söndags ännu en gång krävt att USA ska ha Grönland, något Danmark och Grönland motsätter sig.  

USA överväger militär insats för Grönland

Vita huset sade på tisdagen att en militär insats är ett av alternativen för att ta kontroll över Grönland, skriver Financial Times. Ledande republikaner i USA avfärdar dock idén om en militär aktion.

EU lockar med miljarder för Mercosur-avtal

EU-kommissionen föreslår ett stödpaket på närmare 500 miljarder kronor till bönder för att säkra stöd för handelsavtalet med Mercosur-länderna, skriver TT/Dagens Industri. Utspelen har fått Italien att svänga och ställa sig positivt till avtalet, som förhandlats i 25 år. EU:s jordbruksministrar möts på onsdagen inför en avgörande omröstning bland medlemsländernas ambassadörer som hålls på fredag.

Meloni vill ändra vallag för att säkra omval

Italiens premiärminister Giorgia Meloni planerar att ändra landets vallag för att stärka sin högerkoalitions chanser i valet 2027. Det uppger Financial Times. Förslaget syftar till att ersätta dagens mixade system med ett proportionellt system med ”majoritetsbonus”. Draget ses som ett sätt att motverka en ny allians på vänsterkanten, som hotar Melonis majoritet. Oppositionen anklagar henne för att agera av rädsla för att förlora. Det vore femte gången Italiens valsystem ändras sedan 1990-talet.

Tjeckisk vändning säkrar ammunition till Ukraina

Det tjeckiskledda initiativet för att förse Ukraina med artilleriammunition kommer att fortsätta, trots tidigare hot om att skrota det. Beskedet lämnades av premiärminister Andrej Babiš på tisdagen, skriver Kyiv Independent. Babiš, som tidigare kritiserat programmet, meddelade vändningen efter ett toppmöte i Paris. Tjeckien fortsätter som koordinator för projektet, som sedan 2024 har levererat miljontals granater till Ukraina. Babiš koalitionspartner uppges dock vara fortsatt emot initiativet.

Notiser 6 januari

Italienskt ja kan öppna för Mercosuravtal

Italien har svängt och är redo att godkänna EU:s frihandelsavtal med Mercosurländerna enligt uppgifter till Blomberg, skriver TT/GP med hänvisning till anonyma källor. Svängningen kan bryta ett 25-årigt dödläge. EU-ländernas ambassadörer väntas rösta på fredag, vilket kan leda till ett undertecknande redan måndagen den 12 januari. Jordbruksministrarna möts på onsdag för att diskutera saken. Frankrike har tidigare motsatt sig avtalet och Italiens regering har avböjt att kommentera uppgifterna.

Strid i Bryssel om EU:s konkurrensregler

EU:s nya konkurrenskommissionär Teresa Ribera motsätter sig påtryckningar om att luckra upp fusionsreglerna för att skapa "europeiska mästare". Det skriver Financial Times på tisdagen. Inför vårens omskrivning av riktlinjerna för företagssammanslagningar står striden mellan de som vill se globala jättar och Ribera, som varnar för nationella monopol. Hon menar att konkurrenskraft inte får bli en förevändning för otänkbar marknadskoncentration och vill istället se en stärkt inre marknad.

EU utreder Musks AI-tjänst

EU-kommissionen utreder Elon Musks plattform X sedan AI-tjänsten Grok genererat bilder med sexuellt innehåll som liknar barn, skriver TT/Expressen. Företaget X uppger att man vidtar åtgärder genom att ta bort innehållet och stänga av konton.

Notiser 5 januari

EU manar till lugn efter USA:s intervention i Venezuela

EU manar till lugn och återhållsamhet efter en amerikansk intervention i Venezuela. I ett uttalande på söndagen, som alla EU-länder förutom Ungern ställer sig bakom, att internationell rätt och landets suveränitet måste respekteras. Unionen vidhåller sin ståndpunkt att president Nicolás Maduro saknar demokratisk legitimitet och förespråkar en fredlig, venezuelanskledd lösning på krisen. EU kräver även att alla politiska fångar i landet friges.

"EU påminner om att principerna i internationell rätt och FN-stadgan under alla omständigheter måste upprätthållas. Medlemmar i FN:s säkerhetsråd har ett särskilt ansvar att upprätthålla dessa principer, som en pelare i den internationella säkerhetsarkitekturen", heter det i uttalandet.

Fransk extremhöger uppvaktar näringslivet

Ledarna för franska extemhögerpartiet Nationell samling, Jordan Bardella och Marine Le Pen, håller tidigare tabubelagda möten med franska näringslivstoppar och internationella investerare. Syftet är att förbereda för ett eventuellt maktövertagande, skriver Financial Times. I december träffade Bardella brittiska investerare i Paris. Trots oro för RN:s populistiska ekonomiska politik ser företagsledare det som nödvändigt att engagera sig för att påverka partiet som nu leder stort i fransk opinion.

EU "på rätt väg" att underteckna Mercosuravtal

EU sköt innan jul upp undertecknandet av det stora frihandelsavtalet med Mercosurländerna i Sydamerika till, enligt uppgift, den 12 januari i år. En talesperson för EU-kommissionen bekräftade på måndagen att samtalen gått framåt sedan dess men att det inte finns något bekräftat datum för undertecknandet.

– Men jag kan bekräfta att vi är på rätt väg för att kunna planera ett undertecknande, förhoppningsvis snart, sade talespersonen.

Mercosurländerna är Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay och förhandlingarna om avtalet avklarades i slutet av 2024.

Dödliga attacker i Ryssland och Ukraina

Ukrainska drönarattacker dödade två personer i ryska gränsregioner på söndagen. Samtidigt skadades tre personer vid attacker i Charkiv-regionen i Ukraina, uppger nyhetsbyrån AP. Attackvågen kommer samtidigt som förberedelser pågår för fredssamtal i Paris denna vecka där Ukrainas president Zelenskyj ska träffa partnerländer för att slutföra säkerhetsgarantier.

Starmer vill se närmare EU-anpassning

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer vill söka en ”närmare anpassning” till EU:s inre marknad i frågor där det ligger i landets intresse. Det sade han i söndags, rapporterar Financial Times. Även om ett fullt återinträde i den inre marknaden eller tullunionen är uteslutet, kommer utspelet i en tid av svaga opinionssiffror för regeringspartiet Labour. – Om en ännu närmare anpassning till den inre marknaden ligger i vårt nationella intresse, då bör vi överväga det, sade premiärministern.

Vänsterextremister misstänks för elavbrott i Berlin

Tiotusentals hushåll i Berlin är utan ström och värme i minusgrader efter ett misstänkt sabotage som inleddes i lördags. Enligt Financial Times misstänker myndigheter en vänsterextrem grupp ha attackerat elkablar. Gruppen Vulkangruppe har tagit på sig dådet. Berlins borgmästare menar att attacken medvetet riskerat människoliv. Händelsen blottar sårbarheten i Tysklands infrastruktur, som utsatts för allt fler attacker.

Lettland utreder skadad kabel i Östersjön

Lettisk polis har inlett en utredning efter att en telekabel mellan Litauen och Lettland skadades i fredags. Ett fartyg bordades i söndags i samband med händelsen, skriver Reuters. Enligt polisen är besättningen inte frihetsberövad och samarbetar med utredarna. Orsaken till kabelbrottet är ännu oklar. Incidenten är den senaste i en rad liknande händelser med kritisk infrastruktur i Östersjön.

Bulgarien går med i euron

Bulgarien införde euron som sin valuta i torsdags och blev därmed det 21:a medlemslandet i valutaunionen. Med Bulgariens inträde delar nu över 357 miljoner EU-medborgare den gemensamma valutan. Inträdet följer en lång period av anpassning för att uppfylla de ekonomiska kraven.

Notiser 23 december

God jul och gott nytt år – åter 5 januari

Europaportalen önskar gamla och nya läsare på återseende måndagen den 5 januari 2026.

Donald Trump om Grönland: ”Vi måste ha det”

USA:s president Donald Trump återupprepar sin krav om att ta kontroll över den danska ön Grönland.

– Vi behöver det av säkerhetsskäl, sade han på måndagen, rapporterar SVT

Varken Trump eller Vita huset har utvecklat varför de har utsett ett särskilt Grönlandssändebud eller vilken roll denne ska ha.

”Grönland tillhör grönlänningarna och USA ska inte ta över Grönland. Vi förväntar oss respekt för vår territoriella integritet”, skrev Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen i ett gemensamt uttalande.

Zelenskyj om förhandlingarna: ”Ganska stabilt”

Det nuvarande utkastet till fredsförslag uppfyller ”nästan 90 procent” av Ukrainas krav, enligt president Volodymyr Zelenskyj.
– Sammantaget ser det ganska stabilt ut i det här skedet, sade han på en pressträff i Kiev på måndagen, rapporterar TT/GP. Enligt Zelenskyj ligger även ramverk för två separata dokument om säkerhetsgarantier för Ukraina på bordet – ett med europeiska länder och USA, och ett mellan bara Ukraina och USA.

Nya bensinbilar tappar popularitet i EU

2025 ser ut att bli året då rena bensinbilar tappade ledartröjan som den mest populära biltypen vid nybilsköp, rapporterar Yle. Nu är det hybridbilen, en blandning mellan bensin och batteribil, som gäller. Under perioden januari till november var hybridbilens försäljningsandel 35 procent jämfört med bensinbilar 27 procent och elbilar 17 procent. Laddhybrider och övriga hade en andel på cirka 12 procent,

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
EU-kommissionen
Politisk annons

Denna annons är producerad av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden december 2024 till december 2025 på Europaportalen.se till en kostnad av 86 515 kr. Kontakt: s-d.delegation@europarl.europa.eu.
 

För mer information om transparens vid politisk annonsering i Europaportalen, vänligen kontakta redaktionen på red@europaportalen.se.

annons
Fackliga Brysselkontoret