En utbredd oro för att USA ska försöka sabotera FN:s klimatmöte COP30 i Brasilien präglar förberedelserna inför toppmötet som inleds nästa vecka, rapporterar Financial Times. Delegater befarar att USA, tillsammans med allierade oljestater, ska försöka kollapsa samtalen och pressa länder att lämna Parisavtalet.

Ryska och ukrainska styrkor utkämpade på tisdagen hårda strider i ruinerna av den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i östra Ukraina, uppger Reuters. Ryssland hävdar framgångar, medan Ukraina uppger att försvarslinjen stabiliseras med hjälp av förstärkningar. Det ukrainska analysprojektet Deepstate beskriver dock läget som kritiskt. Ett ryskt övertagande skulle öppna vägen mot andra städer i Donetsk-regionen.

Flygplatserna i Bryssel och Liège tvingades stänga på tisdagskvällen efter att drönare observerats i närheten, skriver Financial Times. Händelsen är den senaste i en rad som drabbat minst tio EU-länder och som fått EU-kommissionen att efterlysa en gemensam europeisk förmåga att motverka drönarhot. Enligt Belgiens försvarsminister har drönare även siktats över militärbaser den senaste veckan vilket utreds som misstänkt spionage.

Omfattande mängder platsdata från mobiltelefoner i Belgien säljs öppet av datahandlare, vilket avslöjar rörelsemönster för personal vid EU, Nato och kärnkraftverk, rapporterar L'Echo i en granskning tillsammans med andra europeiska medier där journalister kunde identifiera flera högt uppsatta EU-tjänstemän via den påstått anonyma datan. Enligt experter kan så lite som två datapunkter, som hem och arbete, räcka för att identifiera en person. EU-kommissionen har efter avslöjandet meddelat skärpta riktlinjer för sin personal.

EU-parlamentets rättsliga utskott har röstat för att stämma EU-kommissionen, rapporterar Politico. Beslutet fattades på tisdagen med röstsiffrorna 14 mot åtta. Konflikten gäller kommissionens beslut att dra tillbaka ett lagförslag om patentlicenser för 4G- och 5G-teknik. Utskottet anser att kommissionen därmed överskrider sitt mandat och undergräver den demokratiska processen. Talman Roberta Metsola måste nu godkänna stämningsansökan innan den kan lämnas in till EU-domstolen.

Den tjeckiske åklagaren Petr Klement blir ny generaldirektör för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Olaf, skriver Politico. Klement, som senast varit biträdande europeisk chefsåklagare vid Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, efterträder finländaren Ville Itälä.

För första gången ser Kinas utsläpp av växthusgaser ut att minska, enligt Sveriges Radio. Detta kan innebära att 2025 blir det första kalenderåret med lägre utsläpp än tidigare. Ekonomin är den främsta drivkraften bakom förändringen. Grön teknologi utgör nu 10 procent av Kinas BNP och landet har etablerat sig som global ledare inom solenergi och förnybar energi.

I oktober kom den första FN-prognosen som visade minskade globala utsläpp av växthusgaser efter 2030. Minskningen ligger dock långt ifrån den minskning på 60 procent till 2035 som forskare säger behövs för att hålla uppvärmningen nära 1,5 °C vid slutet av århundradet och undvika katastrofala klimatförändringar. 

Rysslands invasionsstyrkor flyttar sakta men säkert fram frontlinjen i Ukraina. I dagsläget bedöms de kontrollera nästan en femtedel av landet, uppger AFP/TT/SvD. Det ryska avancemanget skedde framför allt i krigshärjade Donetsk i öst, där strider har stått om staden Pokrovsk i nästan ett års tid.

Regeringen ändrar inriktningen på reformstödet till Serbien och avbryter delar av stödet till landets statliga myndigheter. Pengarna kommer istället att användas för att stärka civilsamhället. Orsaken är en negativ utveckling med ökad korruption och bristande respekt för rättsstatens principer.

– Länder kan inte förvänta sig svenskt stöd om de inte levererar de reformer och den utveckling som vi förväntar oss, sade bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett uttalande på måndagen.

Ukraina har återigen attackerat Rysslands oljesektor. Under natten mot måndagen träffades ett oljeraffinaderi nära Saratov, vilket orsakade en brand, skriver Expressen. Anläggningen ligger cirka 500 kilometer från Ukrainas gräns. Omfattningen på skadorna är oklar, men flygplatsen i Saratov stängdes i över sex timmar. Anfallen är en del av Ukrainas strategi att slå mot den ryska krigsekonomins främsta inkomstkällor.

Ukraina har tagit emot och driftsatt fler Patriot-luftvärnssystem från Tyskland, meddelade president Volodymyr Zelenskyj i söndags. Enligt nyhetsbyrån AP underströk Zelenskyj att fler system behövs för att skydda städer och infrastruktur mot Rysslands intensiva anfall. Beskedet kom efter nya ryska attacker. Natten till måndagen dödades en man i Sumy-regionen av en drönare som träffade hans hem.

USA använde personliga hot mot diplomater för att stoppa en global klimatavgift för sjöfarten under förhandlingar i oktober, skriver Politico. Enligt anonyma källor ska hoten ha gällt bland annat indragna visum för familjemedlemmar och sanktioner mot enskilda tjänstemän. Vid mötet hos FN-organet IMO i London lyckades USA få beslutet om avgiften uppskjutet i ett år, vilket beskrivs som en närmast dödsstöt mot förslaget.

Att använda personliga hot i en internationell förhandling representerar ytterligare ett avvikelse från diplomatiska normer från Trump-administrationen, skriver tidningen.

Regeringen förlänger de så kallade tillfälliga inre gränskontrollerna med sex månader. Beslutet gäller från 12 november 2025 till 11 maj 2026. Orsaken är, enligt regeringen, ett fortsatt allvarligt hot mot Sveriges säkerhet, kopplat till terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet med kopplingar till statliga aktörer. Sverige införde ursprungligen gränskontroller tillfälligt under tio dagar i november 2015 för att hantera det stora inflödet av migranter – en gränskontroll som pågått sedan dess.  Även andra Schengenländer som Tyskland, Danmark och Norge har återinfört kontroller. 

EU-parlamentet har i många år kritiserat gränskontrollerna. Även företagssamarbetet Greater Copenhagen vill ha bort gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige.

De 29 länderna som är frivilligt anslutna till Schengensamarbetet lovar att inte ha några permanenta pass- och gränskontroller mot de övriga länderna i samarbetet, något flera länder, däribland Sverige, kringgår.

Indien överväger att prioritera handelsförhandlingar med EU framför USA, enligt Sveriges Radio. Upprördheten är stor i Indien över president Donald Trumps agerande de senaste månaderna. EU skickar denna vecka ett tekniskt team till Indien för att försöka lösa återstående frågor i handelsförhandlingarna. EU:s och Indiens uttalade mål är att nå en uppgörelse innan årsskiftet.

Turkiets största oljeraffinaderier köper mer icke-rysk olja som svar på nya västerländska sanktioner, rapporterar Reuters på söndagen. Bolagen STAR och Tupras ökar nu sina inköp från bland annat Irak och Kazakstan för leverans i december. Skiftet ses som ett tecken på att sanktionerna för att strypa Rysslands oljeintäkter har effekt. Turkiet har varit en av de största köparna av rysk olja sedan invasionen av Ukraina och nästan hälften av landets råoljeimport kom från Ryssland under årets första tio månader.

Ukrainas militära underrättelsetjänst (GUR) uppger att man i fredags sprängde en viktig oljeledning nära Moskva som förser den ryska armén med bränsle. Det skriver Yle, som hänvisar till ukrainska källor. Attacken ska ha varit en del av en större drönarvåg. Enligt GUR är sådana angrepp effektivare än ekonomiska sanktioner. Ryssland har inte kommenterat den påstådda attacken mot ledningen.

EU-kommissionen bedömer att även EU:s företag kommer att omfattas av Kinas beslut att under ett år pausa sina exportkontroller för sällsynta jordartsmetaller. Det är kommissionens "uppfattning" att suspenderingen gäller hela världen, sade en talesperson på måndagen.

Beskedet kommer efter att USA och Kina kommit överens om ett undantag i Kinas exportkontroller. Talespersonen betonade dock att dialogen med de kinesiska myndigheterna fortsätter för att få "full klarhet" i de "exakta modaliteterna" för undantaget.

EU:s tillfälliga skydd för ukrainska flyktingar upphör 2027, vilket kräver en övergång till nationella regler för de som vill stanna. EU:s sändebud Ylva Johansson leder arbetet, rapporterar Yle. I en intervju i förra veckan betonade hon den dubbla utmaningen: Ukraina behöver sina medborgare för återuppbyggnaden, samtidigt som hon uppskattar att hälften av de 6,6 miljoner som flytt kan komma att stanna i EU. Processen kompliceras av att medlemsländerna vill behålla nationell kontroll över uppehållstillstånd.

Tjeckiens tillträdande EU-skeptiske premiärminister Andrej Babiš väntas på måndagen säkra en ny regering med två partier på ytterhögerkanten, skriver Financial Times. Koalitionen med det proryska partiet SPD väcker oro för landets framtida stöd till Ukraina. Babiš har bekräftat att statligt finansierade vapenleveranser ska upphöra men att privata försvarsföretag får fortsätta sälja. Maktskiftet stärker det EU-kritiska blocket i regionen, där Ungern och Slovakien redan ingår. Koalitionen säkrar 108 av 200 mandat i parlamentet.

Tysklands försvarsminister Boris Pistorius är övertygad om att en ny modell för frivillig militärtjänstgöring kommer att införas från 2026, rapporterar Reuters. I förra månaden havererade en överenskommelse mellan regeringspartierna om en ny värnpliktsmodell. Tyskland ska öka antalet soldater från 180 000 till 260 000 för att möta Natos krav och stärka försvaret mot Ryssland. Pistorius vill övertyga unga med argument snarare än att införa ett värnpliktslotteri.

En mediegrupp med nära kopplingar till Viktor Orbáns regering har köpt Ungerns största tabloidtidning, Blikk, enligt Reuters. Affären, som offentliggjordes på fredagen, sker inför parlamentsvalet 2026. Oppositionen ser köpet som ett försök att ytterligare stärka regeringens kontroll över medielandskapet, en fråga där EU tidigare riktat kritik mot Ungern.

Alexandru Munteanu har utsetts till Moldaviens nya premiärminister efter att parlamentet på fredagen röstat ja till hans kandidatur, skriver Reuters/TT/GP. Hans uttalade mål är ett moldaviskt EU-medlemskap senast 2028. Munteanu, som saknar tidigare politisk erfarenhet, representerar det EU-vänliga partiet PAS som vann egen majoritet i valet i september. Den 61-årige tidigare professorn har, utöver sitt moldaviska, även rumänskt och amerikanskt medborgarskap.

Serbiens president Aleksandar Vučić erbjuder att tidigarelägga parlamentsvalet efter en helg av stora regimkritiska protester, skriver Financial Times. Utspelet är en eftergift till en proteströrelse som i ett år demonstrerat mot korruption och maktmissbruk. Erbjudandet möts dock med skepsis. Oppositionen ser det som ett sätt att vinna tid och en källa nära presidenten uppger att ett val kan dröja till slutet av nästa år.

Tiotusentals serber samlades i Novi Sad i lördags för att uppmärksamma årsdagen av en dödlig stationskollaps där sexton personer dog, rapporterar AP. Protesterna är ett uttryck för ett brett missnöje med president Aleksandar Vučićs styre, då demonstranterna menar att olyckan orsakades av korruption. EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos sade att händelsen förändrar Serbien och att kraven på ansvarstagande är de värden som ska leda landet in i EU.

EU-kommissionen föreslog på torsdagen ett stödpaket på 8,5 miljoner euro till 5 800 personer som sagts upp efter Northvolts konkurs i mars. Pengarna från EU:s globaliseringsfond ska finansiera bland annat omskolning och yrkesvägledning. Åtgärderna kostar totalt 14,2 miljoner euro och medfinansieras av Arbetsförmedlingen. Förslaget måste nu godkännas av ministerrådet och EU-parlamentet.

Ett 12-punktsförslag för fred i Ukraina kallat "Komponenter för fred i Ukraina" cirkulerar bland EU-länderna sedan en tid tillbaka, rapporterar RFE/RL. Planen, som inte är ett officiellt EU-dokument, föreslår en vapenvila följt av förhandlingar om bland annat de ockuperade områdenas framtida styre. Enligt uppgifter till Yle skulle fredsplanen bygga på en liknande stegvis modell som den som nu diskuteras för Gaza, där Israel och Palestina gått med på fredsförslag på amerikanskt initiativ. Chanserna till framgång bedöms som små. 
– Vi kan ha en 12-punktsplan, men det blir ingen fred – det är Putins enpunktsplan, sade en europeisk diplomat til RFE/RL.

Enligt RFE/RL innehåller programmet innehåller bland annat följande delar: ​​Vapenvila, en "icke-angreppspakt" mellan Ryssland och Ukraina, "förtroendeskapande åtgärder", Ryssland välkomnas tillbaka till internationella organisationer, en "fredsnämnd" inrättas, under ledning av president Trump, förhandlingar om en slutgiltig kontaktlinje kommer att inledas och säkerhetszoner med internationell bevakning etableras runt kontaktlinjen, säkerhetsgarantier, att ”öka den ömsesidiga förståelsen och respekten för mångfalden av språk, kultur och religion”, ”inledningen av förhandlingar om permanent styrning av de ockuperade territorierna”, återuppbyggnad av Ukraina och att Rysslandssanktioner gradvis ska hävas i takt med att planen genomförs.

EU-kommissionen kan i nuläget inte bekräfta om EU omfattas av torsdagen amerikansk-kinesiska  uppgörelse där Kina pausar sina exportkontroller för sällsynta jordartsmetaller i ett år. Överenskommelsen med USA innebär att Kina temporärt drar tillbaka de skärpta restriktioner som infördes den 9 oktober.

Från EU-kommissionens sida välkomnar man minskade handelshinder. En talesperson bekräftade att ett möte med kinesiska representanter kommer att hållas i Bryssel i morgon fredag för att reda ut frågan. EU kommer att kommentera sitt förhållande till Kina först efter det mötet.

EU:s satsning på 109 miljarder euro för att förbättra företagsklimatet har gett otillräckliga resultat, enligt en rapport från Europeiska revisionsrätten som publicerades i veckan. Endast en tredjedel av de genomförda reformerna har lett till betydande förbättringar.

– EU har använt pengarna till återhämtningen efter pandemin som en morot för EU-länderna att genomföra omfattande reformer, men de har ännu inte lett till några betydande resultat – säger Ivana Maletić, ledamoten som ledde revisionen.

EU-kommissionen förbereder förslag för att snabbt kunna flytta trupper och tung utrustning som stridsvagnar över kontinenten vid en eventuell väpnad konflikt – en logistik som idag anses bristfällig. Det rapporterar Financial Times. En "solidaritetspool" med delade transportresurser ska skapas, där medlemsländer kan få tillgång till varandras lastbilar, tåg och färjor. Målet är att drastiskt korta förflyttningstiderna inom unionen som ett svar på det ryska hotet. Förslagen från kommissionen, som utvecklas i samarbete med Nato, väntas i november.

Europeiska centralbanken, ECB, lämnade på torsdagen styrräntan oförändrad på 2,0 procent. Det är tredje mötet i rad utan ränteändring. Banken motiverar beslutet med att ekonomin växer, arbetsmarknaden är robust och inflationsutsikterna stabila. Beskedet kom efter att ny data visat att eurozonens BNP växte med 0,2 procent under tredje kvartalet, mer än väntat. Inflationen i september var 2,2 procent.

Andrej Babiš, som fått i uppdrag att bilda Tjeckiens nya regering, siktar på att ha en ny koalition klar till mitten av december. Det rapporterar tjeckisk public service-radio Rozhlas. Babiš parti ANO förhandlar med högerpopulistiska SPD och högerpopulistiska Motoristerna. I måndags informerade han president Petr Pavel om att ett koalitionsavtal och ett regeringsprogram måste vara helt färdiga innan han föreslår vilka som ska få ministerposterna. Den 18-19 december håller EU toppmöte för att bland annat ta ställning till Ukrainastödet för 2026 och 2027.

USA bekräftade på onsdagen en truppminskning vid Natos östra flank, rapporterar nyhetsbyrån AP. En återvändande armébrigad kommer inte att ersättas. Enligt USA är beslutet ett tecken på ökad europeisk försvarsförmåga, inte ett minskat engagemang för Nato. Trots detta väcker neddragningen, som även mött intern kritik i USA, oro i Europa för ett säkerhetsvakuum gentemot Ryssland. Polen och Litauen uppger att de inte informerats om några neddragningar i sina länder.

Frankrike har infört en ny samtyckeslag efter svensk modell, rapporterade SVT Nyheter på onsdagen. Beslutet kommer i kölvattnet av en uppmärksammad våldtäktsskandal. Förslaget lades fram av politiker från Ekologisterna och president Emmanuel Macrons parti Renaissance.

Nederländska väntas väljare söka sig tillbaka mot den politiska mitten i nyvalet på onsdagen, skriver Financial Times. Geert Wilders ytterhögerparti PVV spås åter bli störst, men två mittenpartier har utlovat en regeringskoalition utan honom. Kampen om premiärministerposten står främst mellan tidigare EU-kommissionären Frans Timmermans (Gröna-Socialdemokraterna) och kristdemokraten Henri Bontenbal. Valet följer på att en PVV-ledd koalition kollapsade i juni.

Representanter för Ukraina och europeiska läder ska mötas i slutet av veckan för att diskutera detaljerna i en plan för vapenvila. Det uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på tisdagen, rapporterar Reuters. Zelenskyj betonade dock att det inte är en plan för att avsluta kriget.

– Först och främst behövs en vapenvila, sade presidenten och förtydligade att syftet är att inleda diplomatiska samtal.

Mötet mellan parternas rådgivare väntas äga rum på fredag eller lördag.

Ukraina använder nu inhemska vapen i 90–95 procent av sina långdistansanfall då västerländska lager håller på att sina. Det sade president Volodymyr Zelenskyj i måndags, uppger Yle. I tisdags talade han i telefon med Finlands president Alexander Stubb om läget. Enligt Zelenskyj har den nya ukrainska kryssningsroboten Flamingo, med en räckvidd på 3 000 kilometer, använts i strid. Attackerna mot ryska oljeraffinaderier uppges ha minskat Rysslands raffineringskapacitet med 20 procent.

Ryska regioner har börjat sänka bonusarna till personer som tecknar kontrakt med armén kraftigt, rapporterar Moscow Times/Expressen. I Samararegionen har den regionala bonusen sänkts från 3,6 miljoner till 400 000 rubel – en minskning med nästan 90 procent. Liknande nedskärningar har gjorts i flera andra regioner.

Närmare vart femte hushåll (17,4 procent) i EU hade svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop under 2024. Det visar nya data som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på tisdagen. I andra änden av skalan uppgav 26 procent att de klarade sin ekonomi lätt eller mycket lätt.

En kraftig ökning av unga ukrainska män som anländer till Tyskland och Polen har utlöst en politisk motreaktion, rapporterar Politico. Inflödet följer på ändrade ukrainska utreseregler från augusti för män mellan 18 och 22 år. I Tyskland har antalet nyanlända i åldersgruppen stigit från 19 per vecka till över 1 400. Ledande politiker i både tyska regeringspartier och på högerkanten i båda länderna ifrågasätter nu sociala ersättningar och menar att männen undviker militärtjänst.

Försäljningen av nya bilar i EU ökade med tio procent i september, den tredje månaden i rad med tillväxt. Det visar ny statistik från branschorganisationen Acea, rapporterar TT/GP. Uppgången drevs främst av laddhybrider, som ökade med 65,4 procent. Volkswagen-koncernen stärkte sin marknadsledande ställning, medan både Tesla och svenska Volvo Cars tappade andelar. Volvos marknadsandel sjönk till 2,1 procent.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besöker Sverige den 27-28 oktober för sitt första deltagande i ett Nordiska rådets möte. Under besöket ska hon diskutera konkurrenskraft, försvarsberedskap och Arktis med regionens ledare.

Programmet inleds med en arbetsmiddag med svenska ministrar och näringslivsrepresentanter, följt av ett möte med samtliga nordiska statsministrar på tisdagen. Efter lunch med kung Carl XVI Gustaf håller von der Leyen ett tal i Riksdagen vid rådets 77:e session om "Norden tillsammans – nordiska värderingar och sammanhållning i oroliga tider".

EU-kommissionen anser på fredagen preliminärt att Meta och TikTok har brutit mot rättsakten om digitala tjänster (DSA). Bolagen anklagas för att ha försvårat forskares tillgång till offentliga data. Meta (Facebook och Instagram) kritiseras även för att ha bristfälliga system för att anmäla olagligt innehåll och överklaga beslut, bland annat genom vilseledande design. Nätjättarna kan nu svara på kommissionens slutsatser. Om de fälls riskerar plattformarna böter på upp till sex procent av sin globala omsättning.

Finlands statsminister Petteri Orpo bjuder in EU:s östra gränsländer till ett toppmöte för att stärka försvaret mot Ryssland. Beskedet gavs under natten till fredagen, skriver Yle. Mötet hålls i Finland den 16 december. Statschefer från de baltiska länderna, Bulgarien, Polen och Rumänien väntas delta. På agendan står även hur försvarsåtgärderna ska finansieras i EU:s kommande budget.

Ett ryskt stridsflygplan och ett tankningsplan kränkte på torsdagskvällen Litauens luftrum från Kaliningradregionen. Det rapporterar Politico. Intrånget skedde samtidigt som EU:s ledare diskuterade försvarsfrågor i Bryssel. Litauens president Gitanas Nausėda, som deltog i toppmötet, sade att händelsen understryker vikten av diskussionerna. Spanska Nato-plan skickades upp för att genskjuta de ryska planen, som befann sig i litauiskt luftrum i cirka 18 sekunder.

På torsdagen antog EU sitt nittonde sanktionspaket mot Ryssland. Paketet, som tidigare stoppats av Slovakien och Österrike, ska snabba på utfasningen av rysk naturgas, svartlista sammanlagt 557  fartyg, nya företag och personer och begränsa ryska diplomatresor med misstänkt tillhörande fientliga underrättelseaktiviteter inom unionen.  Även Belarus omfattas av nya sanktioner och aktörer från bland annat Nordkorea, Kina, Förenade Arabemiraten.

– Vi har just antagit vårt 19:e sanktionspaket. Det riktar sig bland annat mot rysk energi, banker, kryptobörser och enheter i Kina. EU reglerar också ryska diplomaters rörelser för att motverka försök till destabilisering. Det blir allt svårare för Putin att finansiera sitt krig. Varje euro vi nekar Ryssland är en som landet inte kan spendera på krig. Det 19:e paketet kommer inte att bli det sista, sade Kaja Kallas, EU:s utrikeschef i ett uttalande efter beslutet.

USA inför kraftfulla sanktioner mot Rysslands två största oljebolag i syfte att försvaga landets ”krigsmaskin”, rapporterar TT/GP. Enligt finansdepartementet är orsaken Moskvas ”bristande engagemang” för att uppnå fred. USA uppmanar andra länder att följa efter och varnar för att brott mot sanktionerna kan leda till rättsliga påföljder för både amerikanska och utländska aktörer.

Enligt Bloomberg kommer sanktionerna att ha stor inverkan på flödet av ryska fat till raffinaderier, särskilt i Indien och göra det nästan omöjligt för dem att fortsätta köpa rysk olja.

Ukrainas potentiella köp av upp till 150 svenska Jas Gripen-plan kan finansieras med frysta ryska tillgångar. Det är ett alternativ som regeringen överväger, sade försvarsminister Pål Jonson (M) på onsdagen i Aktuellt.

– Vi tittar på möjligheten att kunna använda de frusna ryska tillgångarna, sade Jonson.

En affär med 100 plan beräknas kosta 80 miljarder kronor, vilket gör finansieringen till en nyckelfråga för den historiskt stora ordern.

Ryssland genomförde i onsdags en våg av robot- och drönarattacker mot Kiev och andra ukrainska städer, rapporterar Financial Times. Minst sju civila dödades och kritisk infrastruktur skadades. Attackerna kom dagen efter att ett möte mellan USA:s president Trump och Rysslands president Putin ställts in. Attacken bevisar "att Ryssland inte känner tillräcklig press för att dra ut på kriget", enligt president Volodymyr Zelenskyj.

Enligt Genèvekonventionerna, är det ett krigsbrott att attackera civila och dess egendom under väpnade konflikter.

De fängslade journalisterna Andrzej Poczobut från Belarus och Mzia Amaglobeli från Georgien tilldelas EU-parlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2025. Det meddelade parlamentet på onsdagen. Poczobut, känd kritiker av Lukasjenko-regimen, är dömd till åtta års fängelse. Amaglobeli, en förgrundsgestalt för den georgiska proteströrelsen, har dömts till två års fängelse. Priset ses som en markering för pressfrihet och demokrati i de båda länderna. Prisceremonin äger rum den 16 december.

Vid det första toppmötet någonsin mellan EU och Egypten på torsdagen i Bryssel slöts flera avtal för att fördjupa parternas relation. Centralt är ett  förmånligt lån på fyra miljarder euro för att stödja Egyptens ekonomi, villkorat med förbättrat företagsklimat och grön omställning. Dessutom ges 200 miljoner euro för migrationshantering och 75 miljoner euro i bidrag för social utveckling och landet ansluter till EU:s forskningsprogram Horisont Europa. Avtalen är en del av ett fördjupat strategiskt partnerskap.

Egypten är en diktatur på plats 128 av 167 länder i demokratiindexet 2024.
– EU-ledare bör inte ignorera de många kränkningar av mänskliga rättigheter som det egyptiska folket har lidit under [militärledaren] Sisis styre, sade Claudio Francavilla, biträdande direktör för Human Rights Watch. Organisationen skriver: 

“Påtvingade försvinnanden, tortyr och utomrättsliga avrättningar av säkerhetsstyrkor fortsätter oförminskat i nästan fullständig straffrihet”.

EU-parlamentet kräver drygt sex miljarder euro mer i 2026 års EU-budget än vad medlemsländerna i rådet är villiga att acceptera. I sin position som antogs på onsdagen föreslår parlamentet utbetalningar på 192,6 miljarder euro. Ministerrådets bud ligger på 186,49 miljarder. Parlamentet vill använda pengarna till att stärka försvar och forskning samt skydda program som Erasmus+. Parterna inleder förhandlingar i november. Slutresultatet brukar hamna närmare medlemsländernas bud än EU-parlamentets.

EU-parlamentet vägrar för 15:e året i rad att bevilja ministerrådet ansvarsfrihet för budgeten. Beslutet fattades på grund av, vad parlamentet ser som rådets, fortsatta brist på samarbete i budgetgranskningen. Parlamentet kräver nu förhandlingar på högsta nivå för att bryta dödläget. I en separat omröstning beviljades däremot EU:s asylbyrå (EUAA) ansvarsfrihet för 2023, trots kvarstående oro över brister i byråns styrning efter en granskning av antifuskbyrån OLAF.

Svenska Meva Energy får ett lån på 40 miljoner euro från Europeiska investeringsbanken (EIB) för att skala upp sin produktion av klimatneutrala biogasanläggningar för industrin, meddelade banken på torsdagen. Finansieringen ska hjälpa industrier att ersätta fossil gas och garanteras via EU:s InvestEU-program. Tekniken omvandlar biomassarester till förnybar energi och ska bland annat användas i projekt för Elcowire i Sverige och Ikea i Polen.

EU-parlamentet röstade på torsdagen oväntat nej till en kompromiss om minskade och förenklade hållbarhetskrav för företag. Nederlaget för mittenpartierna kom då en allians gröna, vänstern och ytterhögern röstade ner förslaget med siffrorna 318 mot 309, skriver TT/GP. De gröna ansåg att förenklingarna gick för långt, medan ytterhögern ville se ännu större avregleringar. Förslaget, som förhandlats fram av Jörgen Warborn (M), ett nytt förslag läggas fram för omröstning 13 november.

EU-kommissionen kommer att konfrontera Ungerns regering efter rapporter om att landet drivit ett spionnätverk i Bryssel, skriver Politico. Ungerska agenter ska ha försökt värva EU-tjänstemän mellan 2012 och 2018. Incidenterna undergräver det lojala samarbetet mellan medlemsländer, sade kommissionär Piotr Serafin i EU-parlamentet i onsdags. I parlamentet har krav rests på att Ungerns kommissionär Olivér Várhelyi, som var EU-ambassadör i Bryssel under perioden, stängs av under utredningens gång.

Varje EU-invånare genererade i snitt 35,3 kg plastförpackningsavfall under 2023. Det är en minskning med ett kilo från 2022, enligt nya siffror från Eurostat som publicerades på onsdagen. Mängden avfall är dock fortfarande 6,4 kg högre per person än för tio år sedan. Återvinningsgraden för plastförpackningar var 42,1 procent, en ökning sedan 2013 då siffran var 38,2 procent. Stora skillnader finns inom EU, där Belgien återvinner mest (59,5 procent) och Ungern minst (23,0 procent).

För andra natten i rad har oroligheter utbrutit vid ett asylboende i Dublin, rapporterar Ekot. Hundratals personer samlades utanför boendet där vissa kastade gatsten och sköt fyrverkeripjäser mot polisen. En polis skadades under tumultet och flera personer har gripits. Protesterna startade efter att en person boende på asylboendet gripits, misstänkt för att ha ofredat en minderårig flicka.

Minst 40 migranter från Afrika på väg mot Europa har hittats döda i Medelhavet efter att den båt de färdades i sjunkit utanför Tunisiens kust. 30 personer kunde räddas, skriver TT/SvD.