Ryska styrkor fortsätter att avancera i nordöstra Charkivregionen, och det finns risk att striderna sprider sig till fler gränssamhällen, säger Charkivs guvernör Oleh Syniehubov till Sveriges Radio. Guvernören menar att säkerheten i själva staden Charkiv inte påverkas av offensiven, ryssarna har inte fått bättre positioner varifrån de kan beskjuta staden, säger han.

USA:s utrikesminister Antony Blinken anlände till Kiev på tisdagen i ett oannonserat diplomatiskt besök för att försäkra Ukraina om att landet har amerikanskt stöd mot allt de allt intensivare ryska attacker, rapporterar AP.

Tysklands Olaf Scholz uppmanar fler länder att följa deras exempel och leverera luftvärnssystemet Patriot till Ukraina i kriget mot Ryssland. – Vi kommer att stödja Ukraina så länge det krävs, sade förbundskanslern på måndagen, enligt TT/SvD.

På tisdagen beslutade EU-ländernas regeringar att låta kommissionen att betala ut upp till 1,89 miljarder euro i förfinansiering för de reformer och investeringar som ingår i Ukrainaplanen som en del av landets EU-anslutningsprocess. Sedan den 1 mars har, utöver dagens beslut, det betalats ut sex miljarder euro av de sammanlagt 50 miljarder euro som EU-toppmötet beslutade om i februari.

Det georgiska parlamentet antog, med röstsiffrorna 84-30, på tisdagen en Rysslandsinspirerad “agentlag” som stämplar opposition, media och civila organisationer som får minst 20 procent av sina intäkter från andra länder, exempelvis från Sverige, som “utländska agenter”. När EU, inför det georgiska beslutet, på måndagskvällen förberedde ett fördömande av lagen stoppades det med veto av de Rysslandsorienterade EU-länderna Ungern och Slovakien, rapporterar Politico. Nyhetssajten RFE/RL uppger att det på måndagen bara tog 67 sekunder för lagförslaget att granskas och godkännas av det georgiska parlamentets rättsliga utskott. Flera länder däribland Sverige vill att EU tydligt ska uttala att lagen är ett hinder för framtida EU-medlemskap. I Europaparlamentet uppges flera partigrupper kräva EU-sanktioner mot Georgiens ansvariga politiker om lagen antas.

Senast om två år ska medlemsländerna i praktiken ha förverkligat innebörden av tio nya EU-lagar om asyl- och migration, det beslutade ministerrådet på tisdagen. 

De nya reglerna kommer enligt rådet “säkerställa ett rättvisare och starkare migrationssystem” och göra det europeiska asylsystemet “mer effektivt” och “öka solidariteten” mellan medlemsländerna. EU-kommissionen kommer inom kort att lägga fram en gemensam genomförandeplan för den nya politiken.

När EU:s finansministrar träffas på tisdagen väntas de åter diskuteraförslaget från 2015 om en kapitalmarknadsunion inom EU, något medlemsländerna hittills inte lyckats komma överens omrapporterar Bloomberg. Syftet med kapitalmarknadsunionen är bland annat att underlätta investeringar och företagens lånemöjligheter i EU. Men om inget händer snart tror EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni att en mindre grupp EU-länder kommer att gå vidare för att tillsammans skapa en kapitalmarknadsunion mellan sig.

– Om konsensus inte nås kommer vissa medlemsländer att gå vidare tillsammans för att hitta mer avancerade lösningar, sade Paolo Gentiloni på måndagen.

EU:s medlemsländer lägger årligen upp mot 560 miljarder svenska kronor på åtgärder som skadar den biologiska mångfalden. Det anser Världsnaturfonden (WWF) som i en ny rapport riktar skarp kritik mot framför allt EU:s jordbrukspolitik, skriver TT/GP.

Europaparlamentariker Charlie Weimers (SD), som också är en av sex vice ordförande i den högerpopulistiska partigruppen ECR, vill gärna se ett samarbete med den stora partigruppen EPP där M och KD ingår, rapporterar TT/Euractiv. Samarbetet skulle likna det svenska Tidösamarbetet och omfatta förslag om migration och kriminalitet, att riva upp delar av EU:s klimatpolitik och likställa kärnkraft med andra energiformer i EU. Han kräver dock att EPP sparkar sin toppkandidat för kommissionsordförandeposten Ursula von der Leyen eftersom hon “för en politik som varit skadlig för Sverige”. Euractiv uppger att ett samarbete mellan ECR och EPP  “är högst osannolikt”, men att de tillsammans kan försöka blockera vissa lagstiftningsakter, som de har gjort tidigare, bland annat naturrestaureringslagen.   

Hotellbokningssajten Booking ska klassas som grindvakt enligt EU:s nya marknadsregler för nätet. Ökad valfrihet och billigare pris kan bli följden, skriver TT/SvD. Booking.com anses så stor att plattformen framöver måste följa de tuffaste reglerna inom EU:s digitala marknadslag, DMA. Reglerna är till för att inte de största nätjättarna ska missbruka sina marknadsledande positioner och ställer krav på rättvisa villkor gentemot användarna.

Två kinesiska företag har dragit sig ur en upphandling för att leverera till en solcellspark i Rumänien vilket är det senaste tecknet på att EU:s nya antisubventionsbefogenheter har en avskräckande effekt på företag som enligt Bryssel får statliga stöd från Peking, skriver FT.

Tillväxten i de 20 euroländerna under 2024 antas, enligt Bloombergs undersökning bland analytiker, öka med 0,7 procent, upp från 0,5 procent i tidigare prognos. Orsaken anses vara en något högre väntad tillväxt i de fyra största länderna Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien jämfört med tidigare. Undersökningen förutspår också att inflationen i euroområdet faller mot 2 procent under de kommande kvartalen och att den når den nivån under andra kvartalet nästa år. ECB-räntan väntas under 2024 gå ner från nuvarande 4,00 till 3,25 procent.

En förvaltningsdomstol i tysk Münster gav på måndagen underrättelsetjänsten BfV rätt i att klassa det högernationalistiska partiet AfD som en högerextremistisk organisation, skriver Der Spiegel. Det innebär att BfV får fortsätta att övervaka partiet.

– Dagens dom visar att vi är en demokrati som kan försvara sig. Vår rättsstat har verktyg som skyddar vår demokrati från hot inifrån, sade den socialdemokratiska tyska inrikesministern Nancy Faeser efter att domen förkunnats.

Måndagens dom kan inte överklagas men AfD kan lämna in ett klagomål till landets federala förvaltningsdomstol vilket partiet väntas göra.

I Charkivregionen i nordöstra Ukraina har fler än 4 000 invånare evakuerats på grund av de hårda striderna mellan ukrainska armén och ryska styrkor, rapporterar Ekot. I fredags inledde Ryssland en markoffensiv i regionen och det ryska försvarsdepartementet hävdar att man har tagit kontroll över sammanlagt tio byar området, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Rysslands offensiv i Charkivregionen i nordöstra Ukraina är ett försök att tunna ut det ukrainska försvaret över flera frontlinjer, varnar president Volodymyr Zelenskyj, enligt TT/SvD.

I dag måndagen genomförs ett toppmöte mellan de nordiska regeringscheferna under ledning av statsminister Ulf Kristersson, uppger Ekot. På eftermiddagen ansluter den tyske förbundskanslern Olaf Scholz till mötet. De ska bland annat diskutera det fortsatta militära stödet till Ukraina, men också säkerhetshot som it-spionage, desinformation och utländsk valpåverkan.

På måndagen tog EU det sista formella beslutet som skärper kraven på hur mycket växthusgaser som tunga lastbilar får släppa ut jämfört med 2019. Lastbilarna, som står för en fjärdedel av alla utsläpp från vägtransporter i EU, ska efter tidigare beslut redan nästa år ha minskat sina utsläpp med 15 procent. Nu införs nya mål där utsläppen ska minska med 45 procent 2030, 65 procent till 2035 och 90 procents minskning till 2040. Nya stadsbussar ska senast 2035 vara helt utsläppsfria.

Georgiens premiärminister sade på söndagen att parlamentet denna vecka skulle godkänna hans regerings kontroversiella lag om "utländska agenter", rapporterar Politico.

Lagförslaget vill göra det möjligt att stämpla organisationer som "utländska agenter" om de får mer än 20 procent i finansiering från andra länder, bland annat Sverige. EU-kommissionen har avrått EU-kandidatlandet Georgien för att införa lagen.

58 procent av de tillfrågade i en opinionsundersökning av DN/Ipsos säger sig ha en positiv inställning till att Ukraina blir medlem i EU. 10 procent har en negativ inställning.

Enligt analysplattformen EUMatrix indikerar nuvarande röstningstrender att andelen kvinnor i EU-parlamentet efter juni månads val blir 39 procent. Det skulle i sådana fall bli första gången som andelen kvinnor i EU-parlamentet minskar sedan 1979. I dag är andelen 40 procent.

Vid lördagens Eurovision i Malmö, som vanns av Schweiz och sågs av 160 miljoner människor, var bara nationella flaggor samt regnbågsflaggan tillåtna i lokalen, inte EU-flaggor, rapporterar Politico. Det har irriterat EU-kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas som varnar för att flaggbeslutet bara hjälpte "Europas fiender" och han sade att han vill ha en förklaring från arrangörerna i EBU:s ledning på måndagen. 

– Jag ska prata med dem. Jag kommer inte att låta det här passera obemärkt, sade han.   

Vänsterpartiet släpper sitt krav på att Sverige ska lämna EU. Det beslutade kongressen på lördagen efter en intensiv debatt, rapporterar DN. Utträdet ska nu ses som en sista utväg, beroende på den politiska utvecklingen.

I Katalonien kommer de styrande separatistpartierna att förlora majoritet i det regionala parlamentet för första gången på tio år. Det visar preliminära röstsiffror, rapporterar nyhetsbyrån AFP/Ekot. Dotterpartiet till de spanska Socialdemokraterna har fått flest röster.

När konservativa Gordana Siljanovska-Davkova svors in som ny nordmakedonsk president i går söndag kallade hon istället landet Makedonien, något som nu kritiseras av EU där namnbytet varit ett krav, ursprungligen från Grekland,  för att kunna gå vidare i medlemskapsprocessen.

"EU beklagar att Nordmakedoniens nya president, president Siljanovska-Davkova, inte använde landets konstitutionella namn under edsavläggelseceremonin [på söndagen]. EU erinrar om vikten av att fullt ut respektera befintliga, rättsligt bindande avtal, inbegripet Prespaavtalet med Grekland", skriver EU:s utrikestjänst.

Preliminära resultat från söndagens presidentval i Litauen visar att det blir en andra omgång om två veckor mellan nuvarande president Gitanas Nausėda och sittande premiärminister Ingrida Šimonytė, uppger TT/GP. Nauseda hade, när 1 889 av 1 895 distrikt räknats, fått 44,2 procent av rösterna medan Šimonytė fått 19,7 procent, enligt landets valmyndighet. Nausėda verkar därmed inte nå upp till de 50 procent av rösterna som krävs för en vinst i första omgången.

Ryska styrkor inledde en stridsvagnsoffensiv mot Ukrainas nordöstra Charkiv-region tidigt på fredagen och ryckte fram en kilometer för att skapa en buffertzon. Det öppnar därmed en ny front, rapporterar Reuters som hänvisar til ukrainaska militära källor. ”Under natten har det varit kraftiga explosioner”, berättar Lubna El-Shanti, SR- korrespondent i Ukraina.

Kinas ledare Xi Jinping uppmanar Ungern att spela en större roll i EU efter ett möte med premiärminister Viktor Orbán i Budapest, skriver TT/GP. Xi mottogs med högsta hedersbetygelser när han anlände från Serbien under sin rundresa i Europa. Samtidigt som den kinesiska diktatorn hyllar Ungern och Viktor Orbán i ett öppet brev , ingår Kina och Ungern 16 nya samarbetsavtal som omfattar allt från bilar till kärnkraft och en kinesisk investering på 16 miljarder euro, rapporterar Politico.

Sverige har bjudits in i ett europeiskt hamnsamarbete med sex andra länder. Ett syfte är att motverka narkotikasmuggling, rapporterar SvD/TT.

– Länderna har under en längre tid bildat en sorts inre cirkel i arbetet mot den organiserade brottsligheten, säger Gunnar Strömmer (M), justitieminister.

Högernationalistiska Alternativ för Tysklands popularitet håller i sig – trots spionskandaler, skriver TT/SvD. Partiets budskap om fred i Europa och att få ordning på tysk ekonomi går hem hos unga väljare.

Den senaste mordkomplotten mot president Volodymyr Zelenskyj som avstyrdes innehöll två ukrainska överstar.

– Det är oroväckande att ryssarna kan komma så nära presidenten, säger militärexperten Joakim Paasikivi till SvD.

Enligt EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn kommer Moldavien troligen att inleda förhandlingar om EU-medlemskap inom den närmaste tiden, rapporterar Bloomberg. Hahn framhöll att Moldavien har gjort betydande reformframsteg och nu uppfyller kraven för att inleda anslutningsprocessen.

De fyra EU-länderna Irland, Spanien, Malta och Slovenien närmar sig ett beslut om att inom kort erkänna Palestina som stat, uppger TT/GP. Sveriges erkännande av Palestina som självständigt land gjordes 2014, och är hittills den enda sådana markeringen som gjorts av ett EU-land. Ett antal östliga EU-länder har också erkänt Palestina, men det gjordes i ett samlat östblocksinitiativ på 1980-talet, långt innan de blev EU-medlemmar.

I EU-kandidatlandet Nordmakedonien vann på onsdagen högeroppositionen president- och parlamentsvalen vilket riskerar att försvåra medlemskapssamtalen med EU, rapporterar FT.

Kroatiens premiärmininister Andrej Plenković meddelade på torsdagen att han samlat tillräckligt stöd för att bilda en ny regeringen efter förra månadens parlamentsval. Bland dem finns det högernationalistiska partiet DP som bland annat anklagats förförnekande av krigsbrott och användning av sånger från nazitiden, skriver Politico.

Politico rapporterar att Sveriges biståndsminister Johan Forssell (M) flög till Georgien på tisdagen i ett sista försök att få regeringen att dra tillbaka den så kallade “agentlagen”, även benämnd som den ryska lagen. 

“Sverige är den tredje största bilaterala givaren till Georgien", påpekade Forssell, vilket gör det till en av de största givarna för de icke-statliga organisationer, media och kampanjgrupper som lagstiftningen riktar sig mot. Han påpekade att Sverige inte har några baktankar med stödet.

"Vi är en mycket vänlig nation," sade Forssell. "Vi har inte varit i krig på över 200 år. Vi stöder inte Georgien för att vi vill ta över Georgien."

Regeringen beslutade på onsdagen att förlänga den “tillfälliga gränskontrollen” vid Sveriges gränser från och med den 12 maj till och med den 11 november 2024. Motivet är det samma sedan 2018 att regeringen bedömer att det finns “ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten”. Sverige införde ursprungligen gränskontroller under tio dagar i november 2015 för att hantera det stora inflödet av migranter. Kontrollerna har därefter förlängts medan motivet har ändrats.

Vid en valdebatt med Europaparlamentspartiernas kandidater i  Stockholms kulturhus på tisdagen dominerade frågor som Europaparlamentet inte beslutar om, har litet inflytande i eller har redan behandlat. Debatten började med om Sverige ska lämna EU eller inte – en riksdagsfråga.  Sedan gick man över till flyktingfrågan där parlamentet precis antagit flera nya lagar, som ska börja gälla inom två år och där nya parlamentsbeslut inte är sannolika inom mandatperioden. 

Det tredje ämnet var frågan om EU skulle agera för att Ukraina så fort som möjligt kan bli EU-medlem. Denna fråga ägs dock i allt väsentligt av Ukrainas reformförmåga och ytterst av EU-länderna som med vetorätt bestämmer takten. Sedan utvecklade sig debatten till frågan om Rysslands krig mot Ukraina och om lämpligheten av eventuella fredsförhandlingar, även det utanför Europaparlamentets kontroll. Därefter blev det dags för eurofrågan och om Sverige ska byta valuta – en riksdagsfråga. 

Den sista frågan handlade om EU borde ta i med hårdhandskarna mot EU-länder som inte respekterar rättsstatens principer. Det är en aktuell fråga där Europaparlamentet har ett visst politiskt inflytande, så detta blev valdebattens mest relevanta ämne.

I en färsk undersökningen från Demoskop framgår att väljarnas viktigaste frågor i EU-valet är och hur stor andel av de tillfrågade som angav det: Lag och ordning, 38 procent av svenskarna, invandring, 34 procent och klimat och miljö 31 procent, rapporterar SvD. 

Ukraina säger sig ha avslöjat ett nätverk som planerade att lönnmörda president Volodymyr Zelenskyj och flera andra högt uppsatta ukrainare, rapporterar TT/GP. Två  ukrainska överstar har gripits.

S, C, MP och V vill att EU ska kunna utesluta medlemsländer som inte lever upp till demokratiska principer, rapporterar Ekot. Det skulle kunna ske genom att EU antar en uteslutningsmekanism för att reglera frågan. Det kräver dock att alla EU-länder stödjer förslaget.  SD, M och L går emot förslaget medan KD  lämnar frågan öppen.

Inför att Rysslands diktator Vladimir Putin på tisdag högtidligen ska låta sig installeras som Rysslands president för ytterligare sex år vid makten avrådde EU:s utrikeschef Josep Borrell på tisdagen medlemsländerna från att skicka sina representanter till ceremonin.  Med hänvisning till att Putin är efterlyst av Internationella brottsdomstolen för misstänkt krigsbrott, Rysslands invasion av Ukraina och att presidentvalet inte var fritt och rättvist, menade Borell att beslutet var enkelt.

– Mitt råd till medlemsländerna är att inte delta [vid ceremonin] och jag hoppas att de flesta följer det. Men medlemsstaterna är helt suveräna att bestämma om det ska gå eller inte, sade Josep Borrell på väg in till ett rådsmöte i Bryssel.

Tillsammans med Berlin och Wien sticker Stockholmsregionen ut för sin relativt låga andel personbilar, 395 bilar på 1000 invånare 2021. För hela Sverige och EU var andelen 477 bilar respektive 560 bilar per 1000 invånare. Alla svenska regioner låg under EU-snittet. Det meddelande Eurostat på måndagen. Det kan jämföras med den norditalienska regionen Valle d’Aosta som toppar med 2300 bilar per 1000 invånare och den grekiska regionen Peloponnisos som har minst andel: 203 av 1000. 

Samtidigt meddelades att Stockholmsregionen hade den tredje högsta andelen elbilar i EU, knappt sju procent. Av de tio regionerna med högst andel elbilar låg fyra i Sverige och fyra i Nederländerna.  Något EU-genomsnitt för andel elbilar återgavs ej men de flesta regionen hade en mycket lite andel: 0-2 procent. 

När de tre fackliga organisationer LO, TCO och Saco utfrågades inför EU-valet på tisdagen framkom vilka frågor som de vill lyfta i valet. LO betonade åtgärder mot osund konkurrens och arbetslivskriminalitet, TCO lade vikten på att försvara demokratin i EU och Saco pekade på den gröna omställningen som central valfråga.

Aktionsgruppen “Ryssland ut ur Ukraina" utnämndes av svenska Europarörelsen på tisdagen till Årets Europé vid en ceremoni i Stockholms kulturhus. Motiveringen löd bland annat, för “ett enastående engagemang och beslutsamhet genom att regelbundet och målmedvetet demonstrera mot Rysslands invasion av Ukraina”.  Gruppen kräver att Sverige går i spetsen för att skapa en stor internationell Ukrainafond, att Sverige satsar minst en procent av sitt BNP i stöd till Ukraina och att Sverige försöker stoppa den ryska skuggflottan som fraktar rysk olja i Östersjön.

Med det nyligen träffade migrationsavtalet mellan Italien och Albanien som förebild vill Danmark, Österrike och Tjeckien i ett brev till EU-kommissionen att EU också låter migranters asylansökningar behandlas utanför unionen, rapporterar Euractiv med hänvisningar till den tjeckiska tidningen Hospodářské noviny. En majoritet av EU-länderna ska enligt uppgift stödja ett sådant upplägg. Enligt migrationsexperten Vít Novotný är detta i dagsläget inte möjligt enligt EU:s nya migrationspakt som säger att asylansökningar till EU avgörs i EU. Han tillägger dock:

– Förändringen är tänkbar, dörren är där, men den juridiska vägen till den är lång, sade Vít Novotný.

Europeiska underrättelsetjänster varnar för ryska attentat på europeisk mark, rapporterar Financial Times. Det kan bland annat handla om bombattentat, mordbränder eller sabotage mot infrastruktur. Bland annat lyfter tidningen utredningen kring den dubbla urspårningen på Malmbanan nyligen. Statsminister Ulf Kristersson bekräftar delar av Financial Times rapportering för Ekot.

2014 slöts ”Decemberöverenskommelsen” för att stänga ute SD från svensk politik. På lördagen var Magdalena Andersson i Tyskland och skrev under en ny överenskommelse mellan socialdemokratiska och socialistiska partier i EU. – Vi vill inte se några europeiska Tidö-avtal, säger Magdalena Andersson till Bulletin.

En upprustad höghastighetsjärnväg mellan huvudstäderna i Ungern och Serbien, investeringar i koppargruva och ny batterifabrik är de senaste exemplen på hur statliga kinesiska pengar vinner politiskt inflytande i de två länderna, skriver Bloomberg. Som ett tecken på ett allt närmare samarbete tas Kinas diktator Xi Jinping i veckan emot på statsbesök i Serbien och Ungern. Tidigare i år framkom också att Ungern och Kina inleder ett så kallat fördjupat säkerhetssamarbete. 

Tiotusentals människor samlades på söndagen i ungerska Debrecen – ett fäste för det ledande partiet Fidesz – för att lyssna på Orbánkritikern Péter Magyar som på kort tid har gjort sig ett namn, skriver TT/GP.

EU kommer att lägga straffsanktioner mot flera ryska medier och ryskvänliga nyhetstjänster, enligt EU-kommissionär Věra Jourová, skriver TT/Aftonbladet. Den omdiskuterade sajten Voice of Europe finns bland de som pekas ut för att gå i Rysslands president Vladimir Putins ledband.

Runtom Europa stålsätter man sig för rysk desinformation inför EU-valet i juni. En trolig påverkanskampanj med pro-ryska nyhetssajter har nyligen rullats ut i hela Europa – även Sverige, skriver DN.

Störningar av satellitnavigeringen har blivit allt vanligare i Östersjöområdet de senaste två åren. Ryssland pekas ut som ansvarigt.

”Det här innebär en potentiell säkerhetsrisk för flygplan”, uppger EU:s flygsäkerhetsmyndighet Easa, enligt TT/SvD.

En 17-årig man har erkänt för polisen i tyska Dresden att han var inblandad i attacken mot en tysk socialdemokratisk EU-parlamentariker i fredags, uppger Ekot. Samtidigt har det rapporterats om fler angrepp i den tyska EU-valrörelsen under helgen, bland annat attackerades en lokalpolitiker för partiet AfD i staden Nordhorn i västra Tyskland på lördagen.

Sen 2007, när Rumänien gick med i EU, har över 15 000 läkare och runt 50 000 sjuksköterskor lämnat landet för att jobba – framför allt i andra EU-länder, som Tyskland, Frankrike och Sverige, rapporterar Ekot.

I ett uttalande på torsdagen fördömde Nato vad de kallar fientliga statsaktiviteter i Tjeckien, Estland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen och Storbritannien. Detta är, enligt Nato, en del av en intensifierad kampanj av aktiviteter som Ryssland genomför och rör desinformation, sabotage, våldshandlingar, cyber- och elektroniska störningar. 

“Vi fördömer Rysslands beteende och vi uppmanar Ryssland att upprätthålla sina internationella åtaganden såsom de allierade gör”, heter det i uttalandet.

Den tyska regeringen varnar för "konsekvenser" efter en serie riktade IT-attacker som drabbat tyska hemsidor däribland politiska partiers, rapporterar Reuters. Utrikesminister Annalena Baerbock säger att man med säkerhet kan koppla attackerna till Ryssland.

Norska säkerhetspolisen, PST, har upptäckt rysk underrättelseverksamhet i Vestland och flera agenter har avslöjats, rapporterar NRK/Ekot. Enligt säkerhetspolisen kan Rysslands syfte bland annat vara att förbereda sabotage, men även att skada bilden av Norge för landets allierade.

Ännu en ukrainsk militär varnar för att Ryssland vinner mark i östra Ukraina samtidigt som ryssarna bygger upp sina styrkor i Donetskområdet där, skriver TT/SvD.

Regeringen arbetar med ett nytt förslag för att för att uppemot 33 000 ukrainska flyktingar inte ska behöva leva på 71 kronor om dagen.

– Vi kommer att reda ut alla frågetecken, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M), enligt TT/SvD.

84 år kan en spanjor förvänta sig att leva i genomsnitt vilket är den högsta åldern i EU 2023, det visar preliminära siffror från Eurostat på fredagen. Svenskarna kommer på den delad fjärde plats med en förväntad livslängd vid födseln på 83,4 år. Kortast förväntad livslängd har bulgarer med 75,8 år. Uppdelat på kön antas de mest långlivade kvinnorna finnas i Spanien: 86,7 år. Det står i kontrast till männen i Lettland som förväntas leva kortast: 70,8 år. För svenska kvinnor och män är den förväntade livslängden 85,0 år respektive 81,7 år.

Med 8,3 procents arbetslöshet ligger Sverige i mars fast som EU-landet med tredje högsta andelen arbetslösa efter Spanien och Grekland, meddelade Eurostat på fredagen. Det kan jämföras med EU-snittet på sex procent i mars vilket är en minskning med en 0,1 procentenheter från februari och oförändrat jämfört med mars förra året.

Centerpartiet går till val på att ”hålla gränsen” mot Ryssland och främlingsfientlighet. Vad gäller migrationen står partiet fast vid att fler behöver komma till Europa.

– Vi har ett ansvar att hjälpa asylinvandrare och människor på flykt från krig och konflikt, säger C-toppen Emma Wiesner till Aftonbladet.

Det ryska energibolaget Gazprom gjorde förra året sin största förlust på 25 år, det rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg/Ekot. Förlusten under hela året hamnade på motsvarande 73 miljarder kronor. Orsaken till resultatet är att priset på bränsle sjunkit och minskade leveranser till Europa på grund av sanktionerna efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Turkiet har tagit beslut om att stoppa handel med Israel. Det skriver Israels utrikesminister Israel Katz på X, enligt Ekot. Handelsstoppet gäller både import och export.

Serbiens parlament har valt en ny regering, bestående av flera proryska politiker, skriver TT/GP. Bland de mer kontroversiella medlemmarna finns bland annat två nu omvalda ministrar, som sedan tidigare belagts med amerikanska sanktioner.

Europaparlamentariker Johan Nissinen, som SD petat ner till “icke valbar plats” på valsedeln, lämnar Sverigedemokraterna och går med i den så kallade Folklistan, rapporterar Expressen. Han blir den tredje svenska Europaparlamentariker som lämnar sitt parti sedan förra EU-valet 2019.  Tidigare i år lämnade Sara Skyttedal KD efter petning och bildade Folklistan och Peter Lundgren lämnade Sverigedemokraterna 2022 efter fällande tingsrättsdom om sexuellt ofredande.  EU-politiker Charlie Weimers, tidigare KD, är nu ensam kvar för Sverigedemokraterna i Europaparlamentet.

Enligt ukrainska myndigheter har de hittills med säkerthet identifierat 19 546 ukrainska barn som olagligt deporterade av den ryska ockupationsmakten till Ryssland. Men mörkertalet över hur många som deporterats är sannolikt högre. Endast 388 identifierade barn har fått återvända till Ukraina. 

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag utfärdade i mars 2023 en arresteringsorder mot den ryske ledaren Vladimir Putin misstänkt för den olagliga deportationen av barn från Ukraina till Ryssland vilket enligt domstolen är ett krigsbrott. 123 länder har godkänt Romstadgan vilket innebär att dessa har skyldighet att gripa och överlämna Putin till domstolen i Haag om han sätter sin fot i något av länderna.

USA hävdar att Ryssland har använt kemiska vapen i kriget mot Ukraina, rapporterar Ekot. Enligt det amerikanska utrikesdepartementet har Ryssland använt stridsgasen klorpikrin mot ukrainska styrkor, och har därmed brutit mot kemvapenkonventionen, som merparten av FN:s medlemsländer ratificerat – däribland Ryssland. Ukrainska soldater har i månader larmat om ryska kemiska vapen.

I höstas inledde EU-kommissionen en granskning av huruvida kinesiska elbilsföretag får statliga stöd vilket skulle ge dem en orättvis fördel i konkurrensen med europeiska företag. EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis säger enligt Politico att tullar mot kinesiska elbilar kan komma att införas "innan sommaruppehållet".

Socialdemokraterna vill att länder som inte sköter sig ska kunna uteslutas ur EU. – Som en yttersta konsekvens ska det finnas regler för att göra det möjligt, sade S-ledaren Magdalena Andersson, enligt SVT. En sådan regel skulle kräva att EU-fördraget skrivs om.

LO vill se ett gemensamt näringsförbud i EU för att hindra kriminiella att flytta runt och starta upp nya företag i andra medlemsländer. – Det här berör alla branscher, inte bara byggbranschen, sade LO:s ordförande Susanna Gideonsson, enligt TT/Di.

Klimat och miljö toppar listan över de viktigaste frågorna för väljarna inför EU-valet. Det visar en ny mätning som Indikator opinion gjort för Ekot. Det försämrade säkerhetsläget bidrar till att frågan om försvar och utrikespolitik ligger näst högst, en fråga som annars inte brukar rankas så högt.

Ukrainska styrkor utförde på onsdagen en drönarbombning mot en stort ryskt oljeraffinaderi nära gränsen till Ukraina. Detta ledde till en omfattande brand på anläggningen vilket Ryssland bekräftat påverkar produktionen, rapporterar Bloomberg. Attacken är ett exempel på Ukrainas förmåga att nå in i Ryssland.

Efter flera månader av debatter, kritik och omskrivningar kommer nu flera förändringar i Ukrainas mobiliseringslagar träda i kraft under maj månad, rapporterar SVT. Bland annat är alla män i stridsför ålder är skyldiga att uppdatera myndigheterna med information om sig själva och straffen för att undvika sin mobilisering skärps. Även åldersgränsen för mobilisering har sänkts från 27 till 25 år. Därmed kan alla ukrainska medborgare som är mellan 25 och 60 år kallas till militärtjänst.

USA inför nya sanktioner mot uppemot 300 personer och organisationer i Ryssland, Kina och andra länder som anklagas för att stödja Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, rapporterar AFP/Ekot. Tanken med sanktionerna är att de ska begränsa Rysslands militära och industriella kapacitet, uppger USA:s finansdepartement.

Polisen grep över 200 demonstranter i Turkiets största stad Istanbul på första maj efter att dessa trotsat ett förbud att tåga till Taksimtorget i staden, uppger Yle.