EU:s framtid
Senast uppdaterad: 30 november 2022
Efter det brittiska beslutet om att lämna EU har EU-kommissionen inlett ett arbete med att forma unionens framtid till år 2025 – vad man vill att den ska vara och göra. Därför har kommissionen under våren 2017 lanserat sammanlagt sex underlag för diskussion i medlemsländerna, EU-parlamentet och bland invånarna.
Under sitt årliga linjetal i september ska EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker utveckla idéerna och vid EU-toppmötet i slutet av året ska stats- och regeringscheferna dra de första slutsatserna om vilken riktning unionen ska ta. Kommissionens tanke är sedan att de kommissionsordförandekandidater som ställer upp EU-valet 2019 ska inspireras av diskussionen och driva sina framtidsvisioner gentemot väljarna.
Bakgrund
Hur EU ska utformas och vad unionen ska göra eller inte göra har allitd varit föremål för diskussion. Vissa kräver djupare samarbete i en eller flera frågor medan andra vill att makt dras tillbaka från Bryssel till medlemsländerna. Men i och med finanskrisen, brexit och flyktingkrisen under 2015 som fått länder att vägra ta emot asylsökande har debatten fått nytt bränsle.
När det gäller valutasamarbetet menar många experter och politiker att det behövs ett närmare samarbete mellan euroländerna. I mitten av 2015 lade ledarna för de fem viktigaste EU-institutionerna fram en rapport om hur samarbetet kan fördjupas. I tre steg fram till 2025 vill de bland annat inrätta ett gemensamt finansdepartement för euroländerna.
Kalender
I oktober 2017 presenterade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk sitt förslag på hur arbetet ska läggas upp och vilka möten som ska äga rum i en ”ledaragenda”. Återkommande toppmöten med länder utanför EU är inte med.
2018
23 februari: Informellt toppmöte för att diskutera EU-parlamentets sammanställning efter brexit då 73 brittiska ledamöter lämnar. Stats- och regeringscheferna ska även överlägga huruvida man ska införa en gränsöverskridande valsedel inför EU-valet 2019 där man kan rösta på kandidater inte bara från sitt eget land. Vidare ska det så kallade toppkandidatsystemet diskuteras där partigrupperna nominerar en kandidat till ordförandeposten i EU-kommissionen och där den kandidat vars partigrupp får flest mandat i Europaparlamentet utses till ordförande.
22-23 mars: Formellt toppmötet med diskussioner om inre marknaden, handelsavtal och -skydd och klimat- och energifrågor. Även digitala frågor som upphovsrätt och beskattning av stora IT-företag som Facebook och Google ska behandlas liksom nödvändiga steg för att stärka EU:s konkurrenskraft inom forskning och innovation.
17 maj: Toppmöte för länderna på Västra Balkan med en möjlig överenskommelse om interna och externa migrationsfrågor.
28-29 juni: Formellt EU-toppmöte för ett beslut om EU-parlamentets sammansättning och en orienteringsdebatt om framtiden för fördjupat försvarssamarbete mellan medlemsländerna. Tusk vill även se konkreta beslut om framtiden för valutasamarbetet och en översyn hur arbetet med EU:s framtid går.
September: Informellt toppmöte i Wien med orienteringsdebatt om yttre gränskontroller, utbyte av säkerhetsinformation, operationella samarbeten, rättskipning på nätet och att förhindra radikalisering på nätet.
18-19 oktober: Formellt toppmöte med diskussion om inre säkerhet, migration och EU:s framtida handelspolitik.
13-14 december: Formellt toppmöte med diskussion om EU:s nästa långtidsbudget och en orienteringsdebatt om framtiden för den inre marknaden.
2019
21-22 mars: Formellt toppmöte med diskussion om ekonomi och handel med en översyn av arbetet med fördjupningen av valutaunionen.
9 maj: Informellt toppmöte i rumänska Sibiu med förberedelser om EU:s ”strategiska agenda” för åren 2019-2024.
20-21 juni: Formellt toppmöte med diskussion om nästa långtidsbudget som man måste enas om innan 2020. Fortsatta samtal om den strategiska agendan 2019-2024. Nya topposter som Tusks efterträdare och EU:s utrikeschef ska utses efter Europaparlamentsvalet.