Annons

AKTUELLT – Vad händer?

Vid det ovanligt långa EU-toppmötet, 17-21 juli 2020, enades medlemsländernas stats- och regeringschefer om två förslag: dels unionens nästa budget för 2021-2027 och dels om en ny fond för att hjälpa de mest drabbade medlemsländerna i coronakrisen.

Europaparlamentet, som också måste godkänna budgeten och krisfonden, är kritiskt till framför allt budgeten. Under hösten kommer rådet och Europaparlamentet att försöka nå en gemensam överenskommelse.

EU-ländernas förslag

EU-budgeten för 2021-2027 föreslås uppgå till sammanlagt 1 074,3 miljarder euro. Pengarna ska enligt stats- och regeringschefernas förslag fördelas på följande budgetposter:

Tabell 1. Utgiftsområden EU-budget 2021-2027 Summa (miljarder euro)
Sammanhållning, resiliens och värden 377,8
Jordbrukspolitik och miljö 356,4
Inre marknaden, innovation och digitalisering 132,8
Grannländer och omvärlden 98,4
Administration och förvaltning 73,1
Migration och gränsförvaltning 22,7
Säkerhet och försvar 13,2

Källa: Stats- och regeringschefernas förslag, juli 2020, s.67.

Utanför flerårsbudgeten ligger fyra utgiftsområden: reserver för katastrofbistånd, globaliseringsfonden, brexitjusteringsreserv och flexibilitetsmekanism. Dessa uppgår till drygt 20 miljarder euro för perioden 2021-2027.


Rabatter

Fem länder behåller enligt stats- och regeringschefernas förslag sina årliga rabatter på medlemsavgiften, rabatterna betals av övriga EU-länder. Sverige får sin högsta rabatt hittills:

Tabell 2. EU-land Årlig bruttominskning av BNI-avgiften (i miljoner euro)
Sverige 1 069 
Tyskland 3 671
Nederländerna 1 921 
Österrike 565
Danmark 377

KällaStats- och regeringschefernas förslag, juli 2020, punkt 152 s.65.

Extra bidrag för olika syften som ökad tillväxt, sysselsättning, glesbygd, fattiga regioner och extra jordbruksbidrag ges speciellt till 14 EU-länder, se tabell nedan.

Tabell 3.    Riktade EU-bidrag miljoner euro Extra jordbruksbidrag TOT
Frankrike - 1660 1660
Tjeckien 1550 - 1550
Tyskland 650 650 1330
Polen 600 - 600
Portugal 300 300 600
Finland 100 400 500
Italien - 500 500
Spanien - 500 500
Slovenien 350 50 400
Belgien 200 100 300
Grekland - 300 300
Irland - 300 300
Slovakien - 200 200
Cypern 200 50 250
Malta 150 50 200
Bulgarien 200 - 200
Kroatien - 100 100
Estland  50 - 50

KällaStats- och regeringschefernas förslag, juli 2020, punkt 66-67 s.34 samt punkt 94 s.45.

 

Egna medel

Nya EU-skatter, så kallade egna medel, ska tas fram och redan existerande ska reformeras. Från den första januari 2021 ska en skatt på oåtervunnen förpackningsplast på 0,8 euro/kg införas. Andra delfinansieringar av EU:s budget som ska utredas är en tull på importerade varor som tillverkas utanför EU med lägre klimat- och miljöstandarder än EU.

Vidare ska EU-kommissionen ta fram förslag på digitalskatt, en reformering av EU:s handel med utsläppsrätter och förslag på ytterligare egna medel som en skatt på finansiella transaktioner. Huruvida det blir några EU-skatter avgör medlemsländerna själva med vetorätt.

Coronafonden

Coronoafonden som kallas också för återhämtningsfonden heter formellt Next Generation EU. EU-kommissionen ska låna upp högst 750 miljarder euro på kapitalmarknaderna. Av dessa ska 390 miljarder euro distribueras enligt vissa villkor som direkta bidrag till drabbade medlemsländer och sektorer. Resterande 360 miljarder ska ges ut som lån.

De 390 miljarderna i bidrag ska betalas tillbaka gemensamt av EU-länderna mellan 2028 och 2058. Pengarna ska fördelas mellan olika budgetposter i coronafonden:

Tabell 4. Coronafondens utgiftsområden  Summa (miljarder euro)
Ekonomisk återhämtning och resiliens 672,5
React-EU 47,5
Fonden för en rättvis klimatomställning 10
Landsbygdsutveckling 7,5
InvestEU 5,6
Horisont Europa 5
RescEU 1,9

KällaStats- och regeringschefernas förslag, juli 2020.

Rättsstatsmekanism i budgeten 

En nyhet med flerårsbudgeten och coronafonden är att medlemsländerna med kvalificerad majoritet kan stoppa utbetalningar då de anser att ett EU-land bryter mot rättsstatens principer. Exakt utformning regelverket ska föreslås av EU-kommissionen.

En majoritet av partierna i Europaparlamentet vill se röstningsregler som ännu mer förenklar för medlemsländer att stoppa utbetalningar till EU-länder som inte respektera EU:s krav på rättsstatlighet.
KällaStats- och regeringschefernas förslag, juli 2020, not 23.


Granska projektplaner och ifrågasätta utbetalningar

En nyhet med coronafonden är att medlemsländerna med kvalificerad majoritet måste godkänna huruvida projektplanerna på kan nå de mål som fonden ska finansiera. Om ett eller flera medlemsländer undantagsvis anser att det senare vid utbetalning föreligger allvarliga avvikelser från målen kan frågan behandlas av EU-ländernas stats- och regeringschefer vid Europeiska rådet.  

KällaStats- och regeringschefernas förslag, juli 2020, not A 19.

Ingen översyn
Till skillnad från nuvarande flerårsbudget ska ingen halvtidsöversyn göras på flerårsbudgeten 2021-2027, 
KällaStats- och regeringschefernas förslag, juli 2020, punkt 6 sid 12.


Bakgrund

På grund av coronapandemin presenterade EU-kommissionen i slutet av maj 2020 ett uppdaterat förslag på unionens flerårsbudget för 2021-2027.

Här visas tidigare budgetförslag i 2018 års priser som andel av bruttonationalinkomsten för EU27 i miljarder euro:

Tabell 5. Tidigare förslag om EU-budgeten 2021-2027 Andel av EU-ländernas BNI i % Miljarder euro
EU-kommissionens ursprungliga förslag 2018, sid 25 1,11   1 135
Europaparlamentets motbud, punkt 4 1,30   1 324
Finlands kompromissbud i Europeiska rådet 2019, sid 2  1,07 1 087
Sveriges motbud 1,00 Uppgift finns ej
Ordförande Charles Michels kompromissförslag i februari 2020 1,074 1 096
EU-kommissionens nya förslag i maj 2020 (Uppges ej) 1 100

Källa: Klicka på förslagen ovan.

Efter att stats- och regeringscheferna väl blivit överens rullar frågan över till Europaparlamentet för godkännande, en process som sist det begav sig tog nio månader

 

PROBLEMET – Vad ska lösas?

EU-behöver en ny budget för åren 2021-2027. EU-länderna har de senaste åren beslutat att ge EU en rad nya uppgifter, till exempel när det gäller migration och gräns- och kustbevakning vilket ökar kostnaderna. Samtidigt uppstår ett budgethål på 12 miljarder euro, motsvarande 127 miljarder kronor, per år när Storbritannien lämnar EU.

 

FRÅGOR OCH SVAR OM EU-BUDGETEN
 

1. Vilka bestämmer över EU-budgeten?

Främst medlemsländerna men också Europaparlamentet.

EU har två budgetar - en övergripande flerårig och en årlig. EU-kommissionen lägger förslagen som medlemsländerna först tar ställning till och som sedan Europaparlament tar ställning till. 

Flerårsbudgeten

När det gäller flerårsbudgeten är det medlemsländerna som ska anta den med enhällighet efter att ha fått Europaparlamentets samtycke. Parlamentet har hittills alltid godkänt flerårsbudgeten.

Om inte flerårsbudgeten blir antagen av medlemsländerna före 31 december 2020 förlängs 2020-års budget med dess tak och bestämmelser till en ny flerårsbudget har godkänts.

Flerårsbudgeten ska enligt EU:s regler omfatta minst fem år och är för det mesta sju år.

Årlig budget

Den årliga budgeten beslutas av medlemsländerna och EU-parlamentet gemensamt. Men då flerårsbudgeten är styrande kan EU-parlamentet bara föreslå mindre ändringar.

EU-kommissionen lägger budgetförslagen. Vanligtvis vill medlemsländerna ha en mindre budget än den som EU-kommissionen lägger fram medan parlamentet vill ha en större.

Den slutgiltiga budgeten hamnar oftast på en summa nära medlemsländernas position. Inför slutförhandlingarna när 2018 års budget skulle antas ville medlemsländernas finansministrar ha en budget på 144,4 miljarder euro medan parlamentet krävde 146,7 miljarder. I slutändan landade 2018-års budget på 144,7 miljarder euro, blott 0,3 miljarder euro eller 0,2 procent högre än medlemsländernas bud.  

 

2. Vad tycker Sverige om förslaget till EU:s flerårsbudget?

Sverige stödjer stats- och regeringschefernas förslag.

Även om Sverige hade krävt en lägre flerårsbudget stödde regering och riksdag det kompromissförslag som länderna antog i juli 2020.

Till budgetförhandlingarna hade Sverige sex övergripande prioriteringar med krav på att EU:s budget skulle vara så återhållsam som möjligt högst en procent av EU-ländernas samlade BNI. 

Inför att Sverige skulle gå med i EU 1995 var inställningen från regeringens sida “att verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik” inom EU. Det är en uppfattning som olika svenska regeringar sedan dess upprepat.

 

3. Vad sade andra länder inför förhandlingarna om EU:s budget?             

Majoriteten ville inte minska budgeten.

Vissa rikare medlemsländer, som betalar in mer till budgeten än vad de får tillbaka i form av EU-stöd, har en restriktiv hållning och vill skära i utgifterna. Under förhandlingarna om nästa flerårsbudget för 2021-2027 var det dock bara Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike som uttryckligen sagt att de inte vill betala mer än idag.          

16 av EU:s fattigare länder krävde att unionens nästa flerårsbudget inte skulle krympas och att rikare länder som Sverige skulle bli av med sina medlemsrabatter. 
 

4. Hur ser Europaparlamentet på nästa flerårsbudget?

Parlamentet vill bland annat se en större budget än den som EU-länderna har föreslagit.

EU-parlamentet hotar att blockera medlemsländernas uppgörelse om unionens nya budget och coronafond om man inte får igenom sina krav. De flesta svenska EU-parlamentarikerna håller dock inte med.
 

5. Hur stor är EU:s nuvarande budget?

Drygt 145 miljarder euro år 2018

2018 uppgick EU:s årliga budget till ungefär 145 miljarder euro i betalningar, motsvarande drygt 1,5 biljoner kronor. (Se skillnad mellan betalningar och åtaganden i fråga 13). 

Den nuvarande flerårsbudgeten för 2014-2020 uppgår totalt till 1 087 miljarder euro, drygt elva biljoner kronor. Om medlemsländernas förslag går igenom blir nästa flerårsbudget på 1074 miljarder euro, 13 miljarder mindre än den nuvarande. En bidragande orsak till detta är att Storbritannien, en stor nettobetalare till EU-budgeten, lämnat unionen.

Den nuvarande flerårsbudgeten motsvarar drygt en procent av EU-ländernas BNI. Ser man till de tidigare flerårsbudgetarna har de uppgått till mellan 1,03 och 1,25 procent av BNI:

Tabell 6. EU:s flerårsbudgetar 1993-2020 Procent av EU:s BNI
2014-2020   1,03 
2007-2013   1,12  
2000-2006      1,09
1993-1999   1,25  

Källa: EU-kommissionen.
 

6. Vad används EU:s nuvarande budget till?

Till satsningar i EU-länderna.

Administrationen av själva EU-maskineriet tar cirka sju procent av dagens EU-budget. Resten av pengarna, 93 procent, går tillbaka som olika typer av stöd och projekt till medlemsländerna. Det kallas återflöde.

Generellt är det nationella eller regionala myndigheter som bestämmer vilka projekt som ska få EU-pengar baserat på de prioriteringar man gemensamt har kommit överens om inom EU.  

Största delen går till lantbruksstöd och regionalstöd vilket i dag utgör över 70 procent av den totala budgeten.

Lantbruksstöd omfattar jordbruk, fiske och miljöarbete. Det handlar till exempel om gårdsstöd där lantbrukare får stöd i förhållande till hur mycket mark de äger.

Regionalstöd syftar till att minska skillnader mellan fattiga och rika regioner. Det kan handla om investeringsstöd till företag i missgynnade områden, till exempel i Norrlands glesbygd.

Den tredje största budgetposten som tar nästan 14 procent syftar till att öka konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen via satsningar på forskning, utbildning och infrastruktur. En annan större post är kostnader för “globala Europa” som kan liknas vid EU:s utrikespolitik och bland annat omfattar humanitärt bistånd.    

Tabell 7. Budgetområde i EU-budgeten 2018, betalningar.                                            

Miljarder euro

Procent

Lantbruksstöd  

56,1

38,8

Regionalstöd

46,5

32,1

Konkurrenskraft, jobb och tillväxt

20,1

13,9

Globala Europa  

8,9

6,2

Administration

9,7

6,7

Säkerhet / medborgarskap

3,0

2,1

Annat

0,4

0,3

Totalt   

144,7

 100

Källa: EU-kommissionen, betalningar 2018, klicka på "payments".
 

7. Varför får vissa länder mer EU-stöd än andra?

För att de är fattigare och/eller har mer jordbruk.

EU har som mål att jämna ut ekonomiska skillnader mellan medlemsländerna. Det betyder att fattigare länder får mer EU-stöd än rikare länder.

En stor del av EU:s budget går till landsbygden i form av jordbruk- och regionalstöd.
 

8. Vilka betalar mest och minst till EU:s budget?

Rikare EU-länder betalar relativt mer än fattigare.

EU-målet om att jämna ut ekonomiska skillnader betyder att rikare medlemsländer betalar relativt mer i EU-avgift än fattigare.

Större länder som Tyskland, Frankrike och Italien betalar mest i faktiska tal medan mindre länder som Cypern och Malta betalar minst.

Per person är det medborgarna i Luxemburg som betalar mest innan EU-stöden är avräknade. Mellan 2010-2015 har de i snitt betalat 528 euro, motsvarande 5 550 kronor, per år. Danskarna har betalar näst mest. Därefter kommer svenskarna som har betalat 351 euro, ungefär 3 700 kronor, per person och år i snitt. 

 

9. Vilka EU-länder är nettobetalare och vilka är nettomottagare?

Rikare EU-länder är nettobetalare. Fattigare EU-länder är nettomottagare.

Länder som betalar in mer än de får tillbaka i EU-stöd kallas nettobetalare. De som får mer stöd än de betalar in kallas nettomottagare.

Mellan åren 2010-2015 har Tyskland varit den klart största nettobetalaren med en genomsnittlig årlig nettobetalning på 11,5 miljarder euro, motsvarande 118 miljarder kronor. Därefter kommer Storbritannien och Frankrike som har betalat i netto 6,8 respektive 6,2 miljarder euro i snitt. I kronor blir det 73 respektive 66 miljarder kronor.

Men om man slår ut nettobetalning på invånare blir svenskarna är de som har bidragit mest mellan 2010-2015. Svenskens nettobetalning uppgår till 183 euro, nästan 2 000 kronor. Det beror på att Sverige är ett av de rikaste länderna i EU sett till befolkningsmängden.

Under samma period har Polen varit den överlägset största nettomottagaren. Landet har fått mer än 11 miljarder euro, över 118 miljarder kronor, per år i snitt. Därefter har Grekland och Ungern varit de största mottagarna med årligt nettostöd på 4,8 respektive 4,3 miljarder euro per år. Det motsvarar 51 respektive 46 miljarder kronor.

Jämför man med EU-ländernas befolkningsstorlek har Litauen fått mest nettostöd, 437 euro, motsvarande nästan 4 700 kronor, per person och år. Ungrarna och grekerna har fått nästan lika mycket.


Jämför man EU-avgiften med medlemsländernas skatteintäkter hör dock Sverige till dem som betalar minst i EU.

 

10. Vilka länder tjänar på EU-medlemskapet?

Inför förslaget om nästa långtidsbudget har EU-kommissionen vid flera tillfällen påpekat att det är fel att se budgeten som ett nollsummespel mellan mottagare och betalare. Kommissionen menar att alla tjänar på EU-medlemskap. Rikare länder betalar visserligen mer till budgeten men de tjänar som regel mer på samarbetet och av att vara en del av EU:s inre marknad. Tyskland tjänar, enligt en undersökning också överlägset mest på den gemensamma marknaden följt av Frankrike och Storbritannien. I det resonemanget är det för Sveriges del är det inte EU-bidragen som är den ekonomiska poängen med medlemskapet utan den inre marknaden.

Svenska företag och medborgare har fritt tillträde till EU:s inre marknad. Värdet på det har beräknats av bland andra EU-kommissionen, det tyska forskningsinstitutet IFO och den tyska Bertelsmannsstiftelsen. Kommissionens sammanvägning av de tre beräkningarna anger att Sverige varje år tjänar 29 miljarder euro motsvarande närmare 315 miljarder kronor. Svenska företag kan också nyttja affärsmöjligheterna i ett 70-tal internationella handelsavtal som EU har tecknat.

 

Tabell 8. Beräkningar av Sveriges förtjänst av den inre marknaden

Euro

Kronor (kurs 10,7)

EU-kommissionen

45,7 miljarder

489 miljarder

IFO

25,0 miljarder

267,5 miljarder

Bertelsmanns

17,5 miljarder

187,3 miljarder

Genomsnitt av de tre beräkningarna

29,4 miljarder

314,6 miljarder

Källa: Europaportalen 5 november 2019.
 

11. Var kommer EU:s pengar ifrån?

Från medlemsländerna.

EU finansieras till 99 procent direkt eller indirekt av medlemsländerna. Resten kommer av EU-anställdas skatter och böter som regelbrytande företag och länder kan tvingas betala.

Större delen av EU:s pengar är direkta betalningar från medlemsländerna som beräknas på deras bruttonationalinkomst (BNI). Det betyder att rikare länder betalar mer än fattigare.  

EU får också en betydande del av intäkterna från de gemensamma tullar som medlemsländerna har gentemot länder utanför EU. Även en mindre del av medlemsländernas momsintäkter går till EU.

Dessa tre inkomstkällor, BNI-avgift, tull och moms, kallas EU:s egna medel. De egna medlen betalas in två gånger per månad. Inget medlemsland har någonsin vägrat betala.

 

Tabell 9. Finansiering av EU:s budget 2018                                                   Miljarder euro   
Miljarder kronor   
Procent   
BNI-avgift 102,7 975,7 71
Tull 22,8 216,6 16
Momsavgift 17,2 163,4 12
Övrigt (böter, skatter m.m.) 2,0 19,0 1
Totalt 144,7 1 374,7 100

Källa: Eur-lex, budget 2018.

Till skillnad från medlemsländernas budgetar kan EU:s budget varken gå plus eller minus. Skulle det under ett år komma in oväntade inkomster, till exempel i form av företagsböter, kan det betalas tillbaka till EU-länderna. Slutar året med överskott kan det också skjutas över till nästa budgetår. På samma sätt väntas medlemsländerna skjuta till pengar om det skulle saknas.

Historiskt har tullar och momsinbetalningar utgjort en betydligt större del av EU:s budget. Men sedan slutet på 90-talet har den andelen minskat medan medlemsländernas BNI-betalningar ökat avsevärt.
 

12. Vilka länder får rabatt på sin avgift?

Sverige och fyra andra EU-länder.

Fem medlemsländer har i dag rabatt på sin EU-avgift: Sverige, Danmark, Nederländerna, Tyskland och Österrike.

Det tidigare EU-landet Storbritannien var det första som 1984 fick rabatt på sin medlemsavgift sedan landet hotat med att inte betala delar av den. ”I want my money back”, sade den dåvarande premiärministern Margaret Thatcher.

Övriga EU-länder får sedan dess täcka upp för den brittiska rabatten. Hur mycket extra de betalar baseras på deras bruttonationalinkomst, BNI. Men Sverige och fyra andra länder ville på 00-talet inte längre betala sin del utan krävde rabatt på den brittiska rabatten.

Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike betalar därför i dag bara 25 procent av sin andel för att täcka den brittiska rabatten vilket betyder att de övriga kvarvarande länderna betalar mer.

Sverige och de andra rabattländerna också fått två andra avdrag: reducerade avgifter för BNI och momsskattebasen.  

Värdet på Sveriges medlemsrabatter uppgick 2017 till 6,1 miljarder kronor.
 

 

Tabell 10. Rabatter i flerårsbudgeten 2014-2020                                      Mindre andel av brittisk rabatt Minskad BNI-avgift           Lägre momsavgift*
Sverige 25 % 185 miljoner euro / år 0,15 %
Danmark Har ej den rabatten 130 miljoner euro / år  
Nederländerna 25 % 695 miljoner euro / år   0,15 %
Österrike 25 %   60 miljoner euro**  
Tyskland 25 %   Har ej den rabatten 0,15 %

*Den normala momsavgiften är 0,3 procent. ** Mellan 2014-2016. Källa: Eur-lex 2014.

 

13. Vad är skillnaden mellan betalningar och åtaganden?

Faktisk betalning är oftast mindre än åtaganden.

I EU:s budget skiljer man på åtagande och betalningar. Åtaganden är den totala kostnaden för EU:s ”rättsliga förpliktelser” under ett år. Det vill säga vad man lovat att finansiera. Det kan handla om stöd till projekt, bidrag eller kontrakt. Betalningar är som det låter: faktiska utbetalningar.

Åtaganden och betalningar är alltså inte desamma, i huvudsak för att många EU-projekt sträcker sig över flera år. Ska EU till exempel finansiera ett flerårigt brobygge för sammanlagt 100 miljoner euro blir det ett åtagande på hela summan ett budgetår medan de verkliga betalningarna delas upp på flera årsbudgetar.

Skillnaden mellan betalningarna och åtagandena kan också bero på att allt stöd i slutändan inte betalas ut. Mottagaren kanske inte behöver hela summan, kan inte få ihop nödvändig medfinansiering eller så kanske en mottagare i ett projekt går i konkurs under projektets gång.
 

14. Vem ansvarar för EU:s budget och vem granskar den?

EU-kommissionen ansvarar, EU-parlamentet och revisionsrätten granskar.

EU-kommissionen är ytterst ansvarig för EU:s gemensamma pengar även om de till största delen används i och av medlemsländerna. Utgifterna granskas i efterhand, dels av Europeiska revisionsrätten och dels av EU-parlamentet.

EU-parlamentet avgör om kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet, det vill säga parlamentet godkänner eller underkänner hanteringen av EU:s pengar. Det finns inga direkt rättsliga följder om kommissionen skulle nekas ansvarsfrihet - det som händer är att kommissionen då måste följa upp rekommendationerna från EU-parlamentet och på nytt begära ansvarsfrihet.

Däremot kan det i praktiken få stora politiska konsekvenser. Kommissionens hantering av EU:s medel godkänns i princip alltid men vid två tillfällen, 1984 och 1998, har parlamentet nekat kommissionen ansvarsfrihet. Första gången blev konsekvenserna begränsade då kommissionen var i slutet av sin mandatperiod men andra gången ledde det till att den sittande kommissionen under ledning av luxemburgaren Jacques Santer valde att avgå istället för att riskera ett misstroendevotum.   

Europaparlamentet har nämligen makten, enligt fördraget artikel 17 punkt 8, att genom en misstroendeomröstning avsätta hela EU-kommissionen, det har dock ännu inte inträffat.

Innan parlamentets ledamöter avgör frågan om ansvarsfrihet får de en rekommendation från medlemsländernas finansministrar. De har hittills alltid rekommenderat att bevilja ansvarsfrihet men några länder, däribland Sverige, brukade tidigare inte föreslå kommissionen ansvarsfrihet då andelen felaktiga utbetalningar ur budgeten låg och fortsatt ligger över gränsen på två procent som anses som godtagbar nivå. På senare år har Sverige nöjt sig med att markera genom att lägga ner sin röst.

Revisionsrätten har i sin tur alltid anmärkningar på att delar av budgeten har betalats ut på felaktiga grunder. De senaste åren har andelen felaktiga betalningar dock minskat och för 2018 års budget var andelen 2,6 felprocent, upp något från året innan.

Så här stor felandel har Europeiska revisionsrätten funnit i EU-budgetens betalningar sedan 2012:

Tabell 11. Andel felaktiga EU-betalningar per årsbudget

Uppskattad felprocent
2018 2,6
2017 2,4
2016 3,1
2015 3,8
2014 4,4
2013 4,5
2012 4,5

Källa: Europeiska revisionsrätten, Europaportalen 2019.

 

Felnivån är inte ett mått på bedrägeri utan det är ett uppskattat penningbelopp som inte borde ha betalats ut från EU-budgeten eftersom det inte skett i enlighet med gällande regler.


15. Finns det EU-pengar utanför budgeten?

Ja.

Det finns pengar i flera fonder utanför EU:s budget. De är delvis till för oförutsedda händelser som att ge stöd efter katastrofer eller konflikter. Tidigare har denna typ av pengar använts för konflikter i Syrien och Mali, efter jordbävning i Italien och flodvåg i Tyskland.

En stor del av EU:s bistånd är inte heller en del av budgeten då utvecklingsfonden EDF ligger utanför och finansieras genom direkta bidrag från medlemsländerna. Mellan åren 2014-2020 uppgår utvecklingsfonden till 30,5 miljarder euro, motsvarande 290 miljarder kronor.

EU-pengarna som inte formellt är en del av budgeten omfattas inte av budgetens tak.

 

Annons


Sidor


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER