Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
Annons från EU-parlamentet
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 26 februari

Tillfällig tysk dom: AfD är inte extremistiskt

I väntan på slutlig dom i frågan förbjöd Kölns förvaltningsdomstol på torsdagen landets säkerhetstjänst Bfv att använda beteckningen högerextrem på det högerpopulistiska partiet AfD, rapporterar Reuters. Det var i maj 2025 som säkerhetstjänst klassificerade AfD som "extremist", vilket gjorde det möjligt för dem att öka övervakningen av landets största oppositionsparti. 

Hundratals nya ryska drönare mot Ukraina

Ryssland har under natten mot torsdagen avfyrat 420 drönare och 39 robotar mot Ukraina, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar TT/GP. De omfattande ryska attackerna har riktats mot flera platser i Ukraina. 

EU-domstolen: Fel av Ungern att stoppa radiostation

Det var fel av Ungern att 2021 inte ge fortsatt frekvens till oppositionella radiokanalen Klubradio, fastslår EU:s domstol på torsdagen. De fel som radiokanalen beslås med var allt för små i sammanhanget för att vägra den fortsatt sändningstillstånd. Därför bryter ungerska beslutet och den lag  beslutet vilar på  mot proportionalitetsprincipen i EU-fördraget.

Nytt antiterrorförslag: “vi måste intensifiera våra insatser”

På torsdagen presenterade EU-kommissionen planer mot terrorism och vapensmuggling. De föreslår bland annat att starta ett program för att förebygga radikalisering, att investera 30 miljoner euro i ökad säkerhet på offentliga platser och förstärka Europols analysförmåga. EU-kommissionen föreslog också EU-gemensamma straff för vapensmuggling och 3D-utskrivning av vapen samt ökade samarbeten mellan medlemsländer.

– Européernas säkerhet är vår högsta prioritet. I takt med att terroristgrupper i allt högre grad försöker radikalisera yngre människor och utnyttja internet måste vi intensifiera våra insatser, sade inrikeskommissionär Magnus Brunner i ett uttalande.

Näringsministern: Köpa europeisk löser inte konkurrenskraftsproblemet

På torsdagen samlas europeiska ministrar i Bryssel för att diskutera konkurrenskraft, konsumentskydd och den inre marknadens utveckling. Inför mötet sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) att ett förväntat förslag om att gynna europeisk produktion vid offentlig upphandling och som en förutsättning för EU-stöd enbart skulle ge en liten effekt och inte lösa problemet med svag konkurrenskraft. Hon tycker istället att de stora problemen för EU:s konkurrenskraft är regelbördan och låg elproduktion, där det sistnämnda kan hindra EU:s AI-framsteg. 

– Att trycka för [köp europeiskt] kommer bara att underlätta vissa symtom, men inte bota [dålig konkurrenskraft] som vi ser, och det är vad vi försöker driva, sade hon. 

EU söker politisk lösning på Ungerns veto

EU-ledare försöker övertala Ungern att släppa sitt veto mot ett stödlån på 90 miljarder euro till Ukraina, rapporterar Politico. Istället för juridiska hot övervägs en politisk lösning där premiärminister Viktor Orbán erbjuds en symbolisk seger. Det kan handla om ett löfte att reparera oljeledningen Druzjba vilket var Orbáns uttalade krav när han i förra veckan blockerade stödet. Enligt diplomater finns inte tid för en juridisk process då Ukraina riskerar akut pengabrist redan i april.

Zelenskyj: Druzjba-reparationer dröjer

Reparationerna av den strategiska oljeledningen Drusjba kommer att ta tid, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i onsdags. Enligt Reuters lägger Ukraina skulden på ryska attacker, medan Ungern anklagar Ukraina för en politisk ”oljeblockad”. Ledningen, som förser Ungern och Slovakien med rysk olja, har varit ur drift sedan slutet av januari. EU-kommissionen har uppmanat Ukraina att påskynda arbetet, men enligt Zelenskyj omöjliggör fortsatta ryska angrepp snabba reparationer.

EU-kommissionen avböjer medborgarförslag om aborter

På torsdagen svarade EU-kommissionen på medborgarinitiativet “My Voice, My Choice” om att ge medlemsländer ekonomiskt stöd för att utföra säkra aborter för EU-invånare som inte har tillgång till det. EU-kommissionen avser inte att gå vidare med förslaget, på grund av att möjligheter till stöd för medlemsländer som så önskar redan finns. 

Ukraina möter Trump-sändebud om Rysslandssamtal

Ukrainska representanter träffar på torsdagen sändebud för USA:s president Donald Trump i Genève för att förbereda nya fredssamtal med Ryssland, uppger AP. Mötet, som president Zelenskyj bekräftade på onsdagen, ska avhandla en återuppbyggnadsplan och en möjlig fångutväxling. Samtalen förbereder ett trepartsmöte med ryska representanter som väntas nästa vecka.

Neutrala Irland närmar sig Nato

Alliansfria Irland söker samarbete med den brittiskledda militära snabbinsatsstyrkan JEF för att skydda undervattenskablar från ryskt spionage. Beskedet gavs i onsdags i landets nya maritima säkerhetsstrategi, skriver Financial Times. Irland, som kritiserats för sitt svaga försvar, vill delta i aktiviteter med alliansen men utan att söka fullt medlemskap. Irland förhandlar även med Frankrike om stärkt samarbete.

Merz kräver nya handelsregler av Kina

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har under ett möte med Kinas president Xi Jinping i Peking krävt en omstart för handelsrelationerna. Enligt Financial Times tog Merz på onsdagen upp oron för Kinas industrisubventioner, överkapacitet och Tysklands rekordstora handelsunderskott. Han uppmanade Peking att stärka sin valuta och säkerställa rättvis konkurrens för att undvika att kraven på europeiska skyddstullar växer sig starkare.

Island bekräftar: Folkomröstning om EU-medlemskap på gång

Island kommer att hålla en folkomröstning om att återuppta medlemskapsförhandlingar med EU. Det bekräftade statsminister Kristrún Frostadóttir på torsdagen under ett besök i Polen, uppger Yle. Enligt statsministern ska förberedelserna för omröstningen inledas under de kommande månaderna. Diskussionen om ett isländskt EU-medlemskap har tagit fart mot bakgrund av Ukrainakriget och stigande levnadskostnader. Island avbröt sina senaste medlemskapsförhandlingar med unionen år 2015.

EU vill utvidga fri roaming till västra Balkan

EU-kommissionen föreslog på onsdagen förhandlingar för att inkludera sex länder på västra Balkan i EU:s fria roamingzon. Målet är att EU-resenärer och medborgare från regionen ska kunna ringa och surfa till inrikestaxa. Förslaget är en del av regionens gradvisa integration i EU:s inre marknad. Innan förhandlingar kan starta måste ministerrådet ge sitt godkännande. De länder som berörs är Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien.

Timmermans: Klimatstopp kan göra EU till vasallstat

En inbromsad klimatomställning riskerar att göra EU-länderna till vasallstater under USA och Kina. Det sade Frans Timmermans, arkitekten bakom EU:s gröna giv, under ett besök i Sverige i en intervju med Dagens Nyheter. Han menar att beroendet av importerad energi som gas och batterier hotar unionens suveränitet. Varningen kommer efter att EU tidigare i år backade på flera klimatmål när 2040-målet slogs fast.

Wagner värvar sabotörer i Europa via Telegram

Wagnergruppen rekryterar öppet sabotörer i Europa via meddelandetjänsten Telegram, rapporterar Yle. Personer erbjuds betalning i kryptovaluta för att utföra bland annat mordbränder. Syftet är att sprida rädsla och underminera stödet till Ukraina, enligt en journalistgranskning. Experter uppger att Wagner, som nu styrs av ryska säkerhetstjänsten, agerar som en mellanhand för att ge Ryssland möjlighet till förnekelse.

Rapport: Kryphål för rysk fisk till EU

EU-länder importerar årligen rysk fisk för över 13 miljarder kronor, varav en stor del kommer via Kina. Det framgår av en ny rapport som presenterades för EU-parlamentets fiskeutskott i onsdags, skriver TT/GP. Importen gäller främst torsk och pollock. EU-parlamentariker Isabella Lövin (MP) kallar handeln djupt skamlig och kräver att Sveriges regering trycker på för ett totalförbud för att "pressa Putins krigsekonomi".

Notiser 25 februari

Opinionsmätning: Orbáns stöd faller sönder inför det ungerska valet

Det ungerska oppositionspartiet konservativa Tisza, under ledning av Peter Magyar, utökade sin ledning till 20 procentenheter bland bestämda väljare, upp från 12 procentenheter i mitten av januari, enligt en ny undersökning på onsdagen, rapporterar Bloomberg. Partiet leder över Orbáns regeringsparti med 55 procent mot 35 procent bland dem som säger att de säkert kommer att rösta i parlamentsvalet den 12 april.

Skillnaden, den största som hittills uppmätts bland oberoende opinionsundersökare, skulle kunna ge oppositionen en supermajoritet i parlamentet, sade Magyar i ett Facebook-inlägg.

USA-sanktioner mot domare – “djupt oroande”

Under onsdagens utfrågning av Internationella brottmålsdomstolen i EU-parlamentets utrikesutskott pratade domaren Salvatore Aitala om de sanktioner som USA införde mot vissa av rättens domare och åklagare i fjol. Enligt honom har det inneburit att domarna listas med bland annat terrorister. Sedan sanktionerna infördes har flera domare upplevt restriktioner, däribland förlorad tillgång till kreditkort och resetjänster, även i Europa. Utskottets vice ordförande socialdemokraten Hana Jalloul Muro kallade detta “djupt oroande” och fick medhåll från flera ledamöter. 

– Det är oacceptabelt att de sattes på USA:s sanktionslista, och det är oacceptabelt att vi som EU inte kan skydda dem från skadorna orsakade av sanktionerna, sade den tyska miljöpartistiska utskottsmedlemmen Hannah Neumann. 

EU-länder nobbar tidsplan för Ukrainas medlemskap

Även Ukrainavänliga länder säger nej till att sätta datum för Ukrainas EU-inträde, enligt Ekot. Beskedet publicerades i går onsdag. Ukraina vill ha en tydlig tidsplan, helst redan nästa år.

– Att utlova årtal, det har vi lärt oss, det är alltid ganska vanskligt, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) till Ekot.

USA varnar Ukraina för attacker mot USA-intressen

USA har formellt varnat Ukraina för att attackera mål i Ryssland som kan skada amerikanska ekonomiska intressen, enligt Financial Times. Varningen kom efter en ukrainsk attack i november mot hamnen i Novorossijsk som skadade en terminal delägd av amerikanska bolag. Det uppgav Ukrainas ambassadör i Washington, Olha Stefanisjyna, vid en pressträff i tisdags.

– Vi har fått höra att vi bör avstå från att attackera amerikanska intressen, sade ambassadören.

Rapport: Europa rustar upp när USA bromsar

Europas försvarsutgifter ökar kraftigt medan USA:s minskar i reala termer, vilket skapar en tydlig transatlantisk förskjutning. Det visar en ny rapport från tankesmedjan International Institute for Strategic Studies (IISS) som publicerades på tisdagen, rapporterar Financial Times. Medan USA drog ned sina utgifter med 7,1 procent i reala termer 2025 står Europa nu för 21 procent av de globala försvarsutgifterna, upp från 17 procent 2022. Utvecklingen följer på amerikanska krav om att europeiska allierade måste ta ett större ansvar för kontinentens säkerhet.

EU:s handelsunderskott med USA sticker ut

Överlag har EU ett handelsöverskott av tjänster med omvärlden enligt Eurostat. Det betyder att EU-länderna under 2024 sålde mer tjänster än vad de köpte från länder utanför EU – 1568 miljarder euro mot 1374 miljarder euro. Med tre större handelspartner hade EU dock ett handelsunderskott av tjänster och störst var underskottet mot USA, som låg på -139 miljarder euro. Det kan jämföras med underskottet mot två andra större handelspartners som, Singapore - 9 miljarder och Indien - 8 miljarder euro.

Nytt EU-center ska skydda demokratin

EU lanserar ett nytt centrum för att stärka demokratisk motståndskraft mot desinformation och utländsk inblandning. Arbetet med centret, ett frivilligt nav för samarbete mellan medlemsländerna, inleds efter ett beslut av EU-länderna på tisdagen. Syftet är att dela expertis och utveckla gemensamma svar på hot. 
– I en värld där information alltmer används som vapen för att undergräva våra demokratier vidtar vi åtgärder, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Initiativet är en del av det så kallade europeiska demokratiförsvaret.

Merz i Kina för att pressa Xi om handel

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har rest till Kina för att på onsdagen träffa president Xi Jinping, skriver Financial Times. På agendan står Kinas subventioner och orättvisa handelspraxis som pressar tysk industri. Besöket sker mot bakgrund av ett rekordstort tyskt handelsunderskott med Kina och oro för avindustrialisering. Merz, som reser med 30 företagsledare, söker ett "rättvist partnerskap" men har tidigare varnat för att Kina systematiskt utnyttjar sitt inflytande.

Slovakiska protester mot Ficos Ukrainapolitik

Tusentals personer demonstrerade i Bratislava på tisdagen i protest mot premiärminister Robert Fico och till stöd för Ukraina, rapporterar DPA. Demonstrationen hölls på fyraårsdagen av Rysslands invasion. Missnöjet riktas mot Ficos aviserade stopp för nödleveranser av el till grannlandet. Demonstranterna, som bar slovakiska, ukrainska och EU-flaggor, krävde premiärministerns avgång.

Tyskland backar om klimatkrav för uppvärmning

Tysklands regeringskoalition slopar kravet att nya värmesystem måste drivas med 65 procent förnybar energi, vilket åter gör det tillåtet att installera nya olje- och gaspannor. Det rapporterar tyska nyhetsbyrån DPA. Principöverenskommelsen mellan CDU/CSU och SPD nåddes på tisdagen. Oppositionen och miljögrupper kritiserar beslutet och varnar för att det äventyrar klimatmålen samt riskerar att drabba hyresgäster ekonomiskt. Regeringssidan framhåller att fastighetsägare återfår sin valfrihet. Den nya lagen planeras träda i kraft den första juli.

Anklagelser om svågerpolitik mot tyska AfD

Tysklands högerpopulistiska parti AfD, som byggt sitt varumärke på att kritisera etablissemanget, anklagas nu för systematisk svågerpolitik, skriver Politico. Företrädare ska ha anställt släktingar till partikollegor, ett agerande som är lagligt men skadar partiets trovärdighet inför Tysklands "supervalår". Partiledare Alice Weidel avfärdade i tisdags anklagelserna som överdrivna, medan medledaren Tino Chrupalla medgett att bruket lämnar en dålig eftersmak. AfD har hittills inte tappat i opinionen.

Notiser 24 februari

Rekordmånga migranter döda på Medelhavet

Minst 606 migranter har omkommit eller saknas på Medelhavet hittills i år, den högsta siffran för perioden sedan mätningarna inleddes 2014. Det uppger FN:s migrationsmyndighet IOM, enligt TT/GP. Statistiken presenterades på måndagen och följdes av rapporter om att minst 30 personer saknas sedan en båt kapsejsade utanför Kreta i lördags. En betydande andel av de ofta undermåliga farkosterna avseglar från Libyen med EU-landet Grekland som mål.

EU-toppen till Orbán: Respektera Ukraina-lånet

Europeiska rådets ordförande António Costa uppmanar Ungerns Viktor Orbán att stå fast vid EU-ländernas gemensamma beslut om ett lån till Ukraina på 90 miljarder euro. I ett brev skickat på måndagen, som Reuters har tagit del av, varnar Costa för att bryta den enighet som nåddes i december. Bakgrunden är att Ungern hotar med ett veto tills rysk olja åter flödar via Druzjba-ledningen. 
"Ingen medlemsstat får underminera trovärdigheten i beslut som fattats kollektivt", skriver Costa.

EU-länder hotar stämma kommissionen för maktobalans

EU-länder hotar att dra kommissionen inför EU-domstolen på grund av ett nytt avtal som anses ge EU-parlamentet otillbörlig makt, skriver Politico. Enligt länderna rubbar avtalet den institutionella balansen som fastslås i EU:s grundfördrag. Ett formellt protestbrev från ministerrådet ska godkännas på onsdag. Kritiken rör bland annat parlamentets ökade inflytande över internationella avtal och lagstiftningsinitiativ. Parlamentets förhandlare avfärdar kritiken och menar att ändringarna stärker demokratin och transparensen inom unionen.

Nordiska cancerfonder kräver EU-regler för vitt snus

De nordiska cancerfonderna, däribland svenska Cancerfonden, uppmanar EU-kommissionen att skärpa reglerna för nya nikotinprodukter som vitt snus. Det skriver TT/GP. I ett brev till ordförande Ursula von der Leyen kräver de en översyn av tobaksdirektivet med förbud mot smaker och reklam. Fonderna menar att den ökade nikotinanvändningen bland unga i Norden bör tjäna som en skarp varning för hela EU och att industrin aggressivt riktar in sig på unga.

Protester mot AfD-topp i Tyskland

Tusentals personer demonstrerade på måndagen i Düsseldorf mot AfD-ledaren Björn Höcke, som tillhör partiets radikala falang. Enligt tyska nyhetsbyrån DPA möttes Höckes turné i västra Tyskland av stora protester även i söndags i Dortmund. Höcke, som är dömd för att ha använt en nazistisk slogan, turnerar inför en avgörande partikongress. Hela partiet utreds av landets säkerhetstjänst för extremism.

Notiser 23 februari

Uppgift: Ukraina har återtagit 400 kvadratkilometer från rysk ockupation

Överbefälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor, Oleksandr Syrskyi, sade på måndagen att hans styrkor hade "återställt kontrollen" över 400 kvadratkilometer territorium längs en sträcka av den södra frontlinjen. Reuters kunde inte omedelbart bekräfta påståendet, och det kom inget omedelbart svar från Moskva. Om det stämmer skulle det vara den första stora ukrainska vinsten sedan december och en av de största på många månader.

Ukrainas återuppbyggnad kräver 588 miljarder dollar

Världsbanken beräknar att Ukraina hittills behöver 588 miljarder dollar för en återuppbyggnad i massförstörelsen efter det ryska invasionskriget, rapporterar TT/GP.

Oklarheter kring Trumps nya tullar

Efter att USA:s högsta domstol på fredagen underkänt de nya tullar som införts med stöd av en nödlag från 1977 presenterade president Donald Trump nya tioprocentiga tullar under 150 dagar med stöd av annan lagstiftning. Senare på lördagen höjde han dessa till 15 procent, samma nivå som de flesta EU-varor har idag. Både EU-kommissionen och den svenska handelsmyndigheten Kommerskollegium efterlyser mer klarhet kring den nya amerikanska tullpolitiken.

På tisdagen ska EU-parlamentet rösta om att ta bort tullar på bland annat amerikanska industriprodukter. Men handelsutskottets ordförande Bernd Lange vill skjuta upp ratificeringen av tullavtalet i väntan på mer information om den nya politiken, något som enligt Politico diskuteras under ett extrainsatt möte på måndagen.

Ett viktigt syfte med tullarna, att få ner USA:s stora handelsunderskott med omvärlden, infriades inte under 2025 då underskottet var närmast lika stort som under 2024, innan tullarna infördes.

Ryssland dödade minst elva personer i terrorattack

Åtminstone elva personer dödades och 38 skadades efter en omfattande rysk drönar- och robotattack mot Ukraina på söndagen, skriver Yle. Enligt Ukrainas flygvapen anföll Ryssland med nästan 300 drönare och 50 robotar, varav en majoritet sköts ned. Attacken träffade bland annat ett bostadsområde i Kievs utkanter. Grannlandet Polens flygvapen meddelade att man skickat upp stridsflyg för att skydda landets luftrum under attackvågen.

Sverige vill se färre och bättre EU-lagar

Regeringen har lämnat förslag till EU-kommissionen för att minska regelbördan för företag och stärka konkurrenskraften. I ett informellt inspel kräver Sverige att nya EU-lagar bara tas fram vid tydliga behov och alltid föregås av en grundlig konsekvensutredning. Utspelen kommer inför att kommissionen under våren ska se över sina lagstiftningsverktyg. Sverige vill också ge kommissionens kontrollorgan ett stärkt mandat med tydligare näringslivsperspektiv.

Lagarde avfärdar rykten om tidig avgång

ECB-chefen Christine Lagarde avser att fullfölja sitt mandat till oktober 2027. Uttalandet, som gjordes i en intervju med The Wall Street Journal, dämpar spekulationer om en förtida avgång, rapporterar Reuters. Ryktena har gällt att en tidig sorti skulle låta Frankrikes president Macron påverka valet av efterträdare före det franska valet nästa år. Frågan har väckt debatt om centralbankens politiska oberoende.

Island överväger snabb EU-omröstning

Islands regering överväger en folkomröstning om att återuppta EU-förhandlingarna redan i augusti. Det rapporterar Politico. Fisket är den traditionellt svåraste frågan, men förhandlingarna kan underlättas av att Storbritannien lämnat EU. Island har redan klarat elva av 33 förhandlingskapitel och bedöms kunna bli medlem snabbare än andra kandidatländer.

Tyska CDU vill förbjuda cannabis igen

Tysklands kristdemokratiska parti CDU vill riva upp landets snart två år gamla lag som delvis legaliserat cannabis. Det beslutade partiet vid en kongress i Stuttgart i lördags, skriver nyhetsbyrån DPA. CDU anser att legaliseringen har lett till ökade sociala, hälsomässiga och säkerhetspolitiska problem. Hälsominister Nina Warken, som leder partiets kvinnoförbund, sade att man sett oroande trender. Lagen, som tillåter innehav och odling för vuxna med vissa restriktioner, trädde i kraft den 1 april 2024 och drevs igenom av den föregående regeringen.

Notiser 21 februari

Delar av Trumptullarna olagliga – ny tillfällig tull införs

USA:s högsta domstol beslutade på fredagen att de tullar som president Donald Trump infört med åberopande av en nödlag från 1977 är olagliga och upphör omedelbart att gälla, rapporterar Bloomberg. Domstolen gav lägre domstolar uppdraget att avgöra om cirka 170 miljarder dollar i olagliga tullar ska betalas tillbaka till amerikanska importörer, en process som kan dra ut på tiden. De 170 miljarderna mer än hälften av de totala intäkter som Trumps tullar har genererat medan de övriga tullarna, som grundar sig på andra lagar än 1977-års nödlag, blir kvar. Hur detta slår mot EU i detalj är ännu oklart.

Som en reaktion på domstolsutslaget beslutade presidenten att från och med 24 februari införa en 150-dagars tull på tio procent mot alla länder med undantag för vissa kategorier varor. Den tull kan sedan kongressen förlänga, rapporterar Reuters

Ett viktigt syfte med tullarna, att få ner USA:s stora handelunderskott med omvärlden, infriades inte under 2025 då underskottet var närmast lika stort som under 2024, innan tullarna infördes. 

Notiser 20 februari

Spanien ett paradis för låga elpriser – med baksida

Samtidigt som det rörliga elpriset skenar i Sverige rapporterar Euractiv att det sjunker i Spanien. Orsaken anges som en kombination av rekordhög vindkraftsproduktion och svårigheten att exportera bort överskottet.

För med iberiska halvöns begränsade sammankoppling med Frankrike och den övriga EU-marknaden hålls det mesta av överskottet kvar i Spanien med sjunkande priser som följd. Men den relativa isoleringen har också ett pris som när ett omfattande strömavbrott i april förra året lamslog stora delar av Spanien och Portugal under 16 timmar. Det ledde till att Portugal och Spanien bad EU att skyndsamt färdigställa ytterligare en gränsöverskridande elförbindelse för att förstärka elförsörjning vid eventuella framtida avbrott.

USA skapar bråk och kontroverser i EU-länder

President Trumps USA-ambassadörer ställer till bråk och kontroverser i MAGA-stil runt om i EU:s huvudstäder, rapporterar Euractiv och redogör för olika händelser i Danmark, Belgien, Polen, Luxemburg, Malta och Frankrike. Enligt tidningen är detta en verksamhet som sträcker sig långt utanför traditionell diplomati. Senast i veckan lade sig USA:s utrikesminister Marco Rubio i den pågående ungerska valrörelsen på plats i Budapest med ensidigt stöd och hyllning till högerpopulisten Viktor Orbán.

Chefen för Human Rights Watch, Philippe Bolopion, säger till Politico på fredagen apropå amerikanskt agerande, att EU också måste börja nätverka med likasinnade i världen och då försvara mänskliga rättigheter, exempelvis aktivt skydda Internationella brottsmålsdomstolen i Haag mot USA:s sanktioner.

Sverige i upprop mot nya EU-jobb

Sverige och åtta andra EU-länder kräver att kommissionen skrotar planer på att anställa 2 500 nya tjänstemän, skriver Politico på fredagen. I ett brev menar länderna att förslaget underminerar trovärdigheten när medlemsstaterna själva tvingas till åtstramningar. Anställningarna, en del av förhandlingarna om nästa långtidsbudget (2028–2034), beräknas kosta 1,4 miljarder euro. De övriga länderna bakom kravet är Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna, Österrike, Tjeckien, Estland och Lettland.

von der Leyen till Grönland

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen planerar att besöka Grönland i mars, rapporterar DPA. Beskedet kom på torsdagen. Resan sker efter ökade geopolitiska spänningar i Arktis där USA:s president Trump i januari hotade att annektera ön. Nato har sedan dess ökat sin militära närvaro i regionen medan samtal pågår mellan Danmark, USA och Grönland om öns framtid.

Naturskyddsföreningen: Lodjursjakten bryter mot EU-lag

Naturskyddsföreningen överklagade på fredagen årets licensjakt på 153 lodjur och menar att den strider mot EU-rätten, TT/GP. Föreningen hävdar att de skador på tamdjur som jakten ska förebygga är för små för att juridiskt motivera jakt på en art som är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Jakten omfattar över tio procent av den svenska stammen som klassas som sårbar.

Tullpolitiken till trots – närmast oförändrat amerikanskt handelsunderskott

Med hjälp av höga tullar under 2025 mot omvärlden skulle USA minska sitt beroende av utländska varor och minska sitt stora handelsunderskott. Trots den nya politiken visar data på en mycket liten minskning av handelsunderskottet från 903,5 miljarder dollar 2024 till 901,5 miljarder dollar 2025, motsvarande 0,2 procent, rapporterar Bloomberg. Handelsunderskottet 2025 var det tredje högsta sedan 1960-talet och senast underskottet sjönk markant var 2023 och 2009.

Studie: Kött får 580 gånger mer i EU-stöd än baljväxter

Forskare och läkare uppmanar oss att äta mindre kött – både för miljön och hälsans skull. Trots det får kött 580 gånger mer i EU-stöd än baljväxter, enligt en studie, rapporterar GP.

S bröt mot sin grupp i EU om ”säkra länder”

Svenska Socialdemokraterna röstade i förra veckan ja till att införa en EU-lista över så kallade säkra länder för återvändande av migranter, uppger Sveriges Radio. Det gick emot den socialdemokratiska partigruppens linje.

Det är första gången EU-parlamentet röstar för en sådan lista. De svenska S-ledamöterna röstade med högerpartierna. Totalt röstade 25 socialdemokrater i parlamentet ja, medan 89 följde gruppens linje och röstade nej.

Livet under rysk ockupation präglas av fruktan och förfall

Civila i Rysslands ockuperade delar av Ukraina lever under svåra förhållanden med systematisk jakt på oliktänkande, kollapsad infrastruktur och påtvingad russifiering. Det rapporterar nyhetsbyrån AP baserat på vittnesmål från aktivister och flyktingar. Misstänkta ukrainska sympatisörer grips, torteras och dödas. Ryska pass har blivit ett krav för att få tillgång till grundläggande service som sjukvård, samtidigt som städer brottas med akut brist på vatten, värme och el. Moskva uppmuntrar samtidigt ryssar att flytta till regionerna.

Kampen om ECB:s toppost igång – Spanien först ut

Spelet om vem som ska efterträda Christine Lagarde som chef för Europeiska centralbanken (ECB) har börjat. Spanien var i onsdags först att officiellt anmäla intresse för posten, skriver Financial Times. Draget kommer efter uppgifter om att Lagarde kan avgå i förtid, långt innan hennes mandat löper ut 2027. Spaniens tidigare centralbankschef Pablo Hernández de Cos och Nederländernas Klaas Knot pekas ut som starka kandidater till att ta över en av EU:s mäktigaste poster. ECB uppger att Lagarde inte har fattat något beslut om sin avgång.

Qatargate-utredningen fortsätter efter bakslag för misstänkta

En belgisk domstol har avslagit ett försök från de misstänkta i Qatargate-skandalen om mutor till EU-politiker och EU-tjänstamän att stoppa korruptionsutredningen som pågått sedan december 2022. Beslutet, som kom i onsdags, innebär att utredningen kan fortsätta, rapporterar Euractiv. Försvaret hade hävdat att utredningen var juridiskt bristfällig, men domstolen avfärdade samtliga invändningar. Bland de misstänkta finns EU-parlamentets tidigare vice talman Eva Kaili, som anklagas för korruption och penningtvätt. Hon nekar till brott.

Notiser 19 februari

Nytt stort svenskt militärt stöd till Ukraina – drönare och granater

Den svenska regeringen presenterade på torsdagen ett av det hittills största militära stödpaketen till Ukrainas försvar, till ett värde av nästan 13 miljarder kronor.  Här ingår bland annat mobilt luftförsvar som med kanoner och robotar ska skydda mot svärmar av ryska drönare och robotar samt helikoptrar. Även ett stort samarbetsprojekt med Ukraina kring långräckviddiga drönare ingår samt mer artillerigranater och ammunition. Det sammanlagda svenska militära stödet till Ukraina uppgår nu till 103 miljarder kronor.

Merz tveksam till tysk-franskt stridsflygsprojekt

Tyskland behöver inte samma typ av stridsflygplan som Frankrike, säger Tysklands förbundskansler, rapporterar TT/GP.  Det är den hittills tydligaste signalen om tveksamhet kring det gemensamma utvecklingsprojektet.

Källor till Reuters uppger att Tyskland överväger att köpa fler amerikanska F-35-plan.

Rumänsk domstol begränsade pensionsförmåner för domare

Rumäniens högsta domstol godkände på onsdagen ett lagförslag som höjer pensionåldern för domare och åklagare från 50 år till 65 år, i linje med övriga yrkesgrupper i samhället, rapporterar Reuters. Den nya lagen, som framlagts av landets pro-EU-regering, begränsar också domarpensionerna till 70 procent av den slutliga bruttolönen. Domstolsutslaget betecknas som en stor seger för premiärminister Ilie Bolojans reformkampanj.

Slovakien hotar att stänga av el till Ukraina

Slovakiens premiärminister Robert Fico hotar med att stoppa nödleveranser av el till Ukraina om inte grannlandet återöppnar en oljeledning från Ryssland, rapporterar TT/GP.

Notiser 18 februari

Ukraina efter samtalen med Ryssland: Svåra förhandlingar med vissa framsteg

Ukrainas chefsförhandlare Rustem Umjerov talar om framsteg efter att samtalen i Genève avslutats på onsdagen. Han avslöjar dock inga detaljer.

– Vi fokuserar på att arbeta igenom de viktigaste reglerna som krävs för att slutföra processen. Detta är ett komplext arbete som kräver samordning mellan alla parter och tillräckligt med tid, säger han till reportrar, uppger AFP,  återger SVT.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj pekade också på vissa framsteg men sade även att förhandlingarna varit svåra.

– Vi kan se att framsteg har gjorts, men för närvarande skiljer sig ståndpunkterna åt eftersom förhandlingarna var svåra, sade Zelenskij till reportrar i en WhatsApp-chatt strax efter att samtalen avslutats, uppger Reusters.

Rysk strategi att döda och skada fler civila i Ukraina

Antalet civila offer i Ukraina ökade markant under 2025, enligt en ny FN-rapport uppger SVT. Ökningen beror på en ändrad rysk strategi med fler långdistansattacker mot städer och infrastruktur. Att medvetet skada och döda civila eller förstöra civil egendom är ett brott mot krigets lagar. Målet är att pressa Ukraina till eftergifter i fredsförhandlingar, då Ryssland inte nått några större framgångar vid fronten. Experter bedömer dock att strategin istället tenderar att stärka motståndsviljan hos civilbefolkningen. 

2025 dödade Ryssland 2514 civila ukrainare och skadade 12 142 personer, det är 31 procent fler civila offer jämfört med 2024 och 70 procent högre än 2023 enligt FN-rapporten.

Lagarde väntas avgå från ECB i förtid

Christine Lagarde väntas lämna posten som chef för Europeiska centralbanken (ECB) före mandatperiodens slut i oktober 2027, rapporterar Financial Times. Enligt en källa med insyn är skälet att ge Frankrikes president Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz möjlighet att utse en efterträdare före det franska presidentvalet nästa år. Manövern ses som ett sätt att undvika att ett eventuellt nytt franskt ytterhögerstyre får inflytande över den viktiga tillsättningen. Tidpunkten för en eventuell avgång är dock fortfarande oklar.

Kinesiska bilar förbjuds i polska armén – oro för digitalt spioneri

Den polska generalstaben meddelade på tisdagen att de förbjuder kinesisktillverkade bilar från komma in på arméns anläggningar på grund av oro för att bilarnas digitala system ger möjligheten till "okontrollerad datainsamling", rapporterar Bloomberg.

EU importerar mindre gas från fler länder

Samtidigt som importen av gas minskat med 13 procent de senaste fem åren har leverantörerna blivit fler, uppger ECFR. Det betyder att EU idag inte är lika beroende av ett fåtal länder som 2021 då Ryssland dominerade. I slutet av 2025 importerade EU gas från bland andra: Norge 31 procent av gasimporten, USA 27 %, Ryssland 13 %, Algeriet 12 %, Azerbadjan 4 %, Storbritannien 3 % och övriga länder 10 %. Under nästa år ska all gas från Ryssland ersättas med andra leverantörer. 

Om det amerikanska handelsavtalet med EU förverkligas fullt ut, med nya långsiktiga LNG-kontrakt, beräknas EU:s beroende av den dyrare amerikansk gasen öka till cirka 40 procent 2030.

EU:s östgräns fokus för ny investeringsmodell

Efter att den 350 mil långa EU-gränsen mot Ryssland och Belarus mer eller mindre stängts efter Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina har gränsregionernas ekonomi försämrats. Även regionerna som gränsar till det krigshärjade Ukraina har drabbats. EU-kommissionen föreslog därför på onsdagen en serie åtgärder för att lyfta gränsområdena med en ny investeringsmodell i centrum. Med hjälp av Europeiska investeringsbanken, internationella investerare och nationella utvecklingsbanker ska kapital lockas och förmedlas genom ett nytt institut kallat EastInvest. Den 26 februari ska EastInvest bildas vid ett högnivåmöte mellan berörda medlemsstater.

Försvarschefer uppmanar till upprustning

Storbritanniens och Tysklands högsta militära chefer varnar för Ryssland och vädjar om folkligt stöd för en europeisk upprustning. I en debattartikel publicerad i söndags skriver de att Moskvas avsikter sträcker sig bortom Ukraina, skriver Expressen. Appellen kommer efter säkerhetskonferensen i München, men möter ett svagt folkligt stöd för de nödvändiga kostnaderna. I både Tyskland och Storbritannien stöttar endast runt 25 procent av befolkningen skattehöjningar eller nedskärningar för att finansiera försvaret.

Italiens folkomröstning om rättsväsendet

Italiens premiärminister Giorgia Meloni riskerar sin politiska auktoritet i en folkomröstning om en rättsreform den 22–23 mars, skriver Politico. Förslaget, som ska separera domares och åklagares karriärer, har väckt stark kritik. Motståndare menar att det är ett försök att underminera rättsväsendets oberoende och öka den politiska kontrollen. En förlust skulle skada Melonis bild av att vara oövervinnlig, medan opinionsläget inför omröstningen beskrivs som mycket jämnt.

Dödsmisshandel spär på politisk kris i Frankrike

Nio personer har gripits efter att en 23-årig högeraktivist misshandlades till döds i Lyon förra veckan. Händelsen, som utreds som mord, ökar de politiska spänningarna inför landets kommunalval, skriver SVT Nyheter. Flera gripna har kopplingar till en förbjuden vänsterradikal grupp som grundades av en parlamentsledamot för yttervänsterpartiet LFI. Frankrikes regering anklagar nu LFI för att ha uppmuntrat till ett våldsklimat, något partiledningen förnekar. Nationalförsamlingen höll under tisdagen en tyst minut för offret.

Spanien granskar techjättar för AI-övergreppsmaterial

Spaniens regering har beordrat åklagare att utreda X, Meta och TikTok för misstänkt spridning av AI-genererat sexuellt övergreppsmaterial mot barn. Beskedet kom från premiärminister Pedro Sanchez på tisdagen, skriver Reuters.

AfD-politiker bötfälls för nazisthälsning

En tysk domstol har bötfällt AfD-politikern Wilko Möller för en nazistliknande hälsning på en valaffisch, rapporterar DPA. Möller, ledamot i Brandenburgs delstatsparlament, dömdes på tisdagen till 11 600 euro i böter. Affischen från valet 2024 ansågs visa en gest liknande den i Tyskland förbjudna nazisthälsningen. Säkerhetstjänsten i Brandenburg klassar AfD som en bekräftat högerextrem organisation. Domen kan överklagas.

Notiser 17 februari

EU:s handelsöverskott minskar – underskottet till Kina ökar kraftigt

EU:s handelsöverskott med resten av världen minskar, i samband med att importerna ökar mer än exporterna, enligt statistik som Eurostat publicerat. Förra året låg överskottet på cirka 134 miljarder euro, vilket är en minskning med sju miljarder euro från 2024.

Handelsunderskottet till Kina har ökat till 359 miljarder euro, vilket är en ökning med 15 procent från 2024. Det betyder att kinesiska tillverkare säljer betydligt fler varor i EU än vad EU-länderna lyckas sälja till Kina.

Frankrikes rådgivande organ uppskattar att en fjärdedel av Frankrikes och en tredjedel av Tysklands exporter är “direkt hotade” av kinesisk konkurrens, skriver Politico. Det rådgivande organet har rekommenderat att EU ska svara med tullar och en svagare euro, som skulle ge exportörerna ett uppsving.

EU-kommissionen utreder Shein – sålt olagliga varor

EU-kommissionen har startat en utredning mot den kinesiska klädjätten Shein på grund av misstanke om att de har brutit mot EU:s internetregler DSA. Deras app misstänks vara för beroendeframkallande, bristande transparens för sina personanpassade flöden, och att de har sålt olagliga varor, däribland barnliknande sexdockor och vapen. 

Trump fortsätter pressa Ukraina till snabba förhandlingar

USA:s president Donald Trump sätter förnyad press på Ukraina inför veckans fredssamtal, rapporterar TT/GP. Bland annat uppmanar han landet på måndagen till ”snabba” förhandlingar. Beskedet är en upprepning från i fredags då Trump sade: – Ryssland vill göra en överenskommelse, och Zelenskyj måste sätta fart. 

Slovakisk mediegrupp tar över EUobserver

Den Brysselbaserade engelskspråkiga nyhetssajten EUobserver meddelade på tisdagen att de tagits över av den journalistägda slovakiska mediekoncernen Denník N. Övertagandet presenteras som ett försök att stärka “långsiktiga hållbarhet, motståndskraft och tillväxtkapacitet”. EUobserver behåller, enligt egen uppgift, sitt redaktionella oberoende inom den nya koncernen. EUobserver startades år 2000 på danskt initiativ.

Tysklands befolkning krymper mer än väntat

Tysklands befolkning väntas minska med nästan fem procent till 2050, en betydligt kraftigare nedgång än tidigare beräknat. Det visar en ny prognos från den tyska tankesmedjan Ifo som presenterades på tisdagen, skriver Financial Times. Nedjusteringen beror på lägre förväntad migration och födelsetal. Minskningen till cirka 79 miljoner invånare väntas sätta hård press på landets ekonomi, särskilt pensionssystemet och sjukvården. Den demografiska nedgången kommer slå hårdast mot östra Tyskland.

Ukraina vinner tillbaka mark efter Starlink-stopp

Ukraina har mellan onsdag och söndag återtagit över 200 kvadratkilometer från ryska styrkor, rapporterar AFP/Ekot.

Framgången kopplas till att Starlink begränsat ryska truppers olagliga användning av nätverket. Det är den största ukrainska framryckningen under en så kort period sedan motoffensiven inleddes sommaren 2023.

Zelenskyj varnar för massiv rysk attack

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnade på tisdagen för en nära förestående "massiv" rysk attack, baserat på landets egna underrättelser. Enligt Göteborgs-Posten har militären inlett skyddsåtgärder. Överstelöjtnant Johan Huovinen vid Försvarshögskolan säger till DN underrättelserna som trovärdiga och kopplar en möjlig attack till den stundande årsdagen för invasionen.

Nya samtal om Ukraina med markfrågan i fokus

Ryssland och Ukraina inleder på tisdagen en ny runda USA-medlade fredssamtal i Genève. Knäckfrågan är territorium, där Ryssland kräver kontroll över hela Donetsk-regionen, skriver Reuters. Förväntningarna på ett genombrott är låga inför fyraårsdagen av invasionen.

Svensk företagsoro när EU vill gå mot en cirkulär ekonomi

EU:s ekonomi ska bli mer cirkulär med bland annat mer återvinning och i år väntas EU-kommissionen lägga fram ytterligare förslag om hur det ska gå till. Draget välkomnas av det svenska näringslivet, men samtidigt växer oron för ökad detaljstyrning och ny betungande regelbörda, rapporterar SN. Företagen ser hellre att branscher ges större frihet att nå vissa uppsatta politiska mål än att tvingas följa vad som beskrivs som detaljbestämmelser “nästan på skruv- och mutternivå”.

EU planerar ursprungskrav för elbilsstöd

Elbilar måste ha minst 70 procent av sina komponenter tillverkade i EU för att få del av statliga stödprogram. Det framgår av ett nytt lagförslag från EU-kommissionen som Financial Times har sett. Syftet är att skydda europeisk industri från kinesisk konkurrens. Förslaget, som väntas den 25 februari, har skapat splittring inom bilindustrin. Procentsatsen är dock preliminär och kan komma att ändras.

Sex EU-länder vill snabba på kapitalmarknadsunion

Sex tunga EU-länder, de så kallade E6, vill se ett snabbare tempo i arbetet med att integrera unionens kapitalmarknader, rapporterar tyska nyhetsbyrån DPA. Efter ett möte i Bryssel på måndagen sade Tysklands finansminister Lars Klingbeil att den nuvarande takten inte motsvarar de utmaningar EU står inför. Gruppen, som även inkluderar Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen och Spanien, anser att en harmonisering av regler är nödvändig för att stärka Europas suveränitet. Ansträngningar att ena de splittrade nationella marknaderna har hittills haft begränsad framgång. Från svensk sida välkomnas ländernas initiativ.

– I grunden är det bra, speciellt när det handlar om att få till en bättre kapitalmarknad och ett mer välfungerande EU. Det är inte ett problem, utan det är ett steg i rätt riktning, sade finansminister Elisabeth Svantesson på tisdagen och tillade att hon inte var säker på om initiativet faktiskt kommer att leda till någon förändring.

"Bombhot" i Ungern del av Orbáns valkampanj

Inför valet den 12 april ska bombhot ha skickats till ungerska skolor. Regeringsvänlig media hävdar att hoten var på ukrainska, rapporterar Financial Times. Säkerhetsexperter misstänker dock en ”false flag”-operation för att stärka premiärminister Viktor Orbáns kampanj, som bygger på anti-ukrainsk retorik. Två rektorer uppger att hoten i själva verket var skrivna på ungerska. Orbáns parti Fidesz utmanas av Péter Magyars nya oppositionsparti Tisza som leder i mätningarna. Under Viktor Orbáns tid premiärminister – totalt 20 år – har landet blivit allt mer Rysslandsorienterat, mindre demokratiskt och mer korrupt enligt många internationella mätningar.

Notiser 16 februari

Kallas: Inget datum för ukrainskt EU-medlemskap i sikte

EU:s medlemsländer är inte redo att ge Ukraina ett datum för ett framtida medlemskap, sade unionens utrikesrepresentant Kaja Kallas på söndagen, rapporterar Reuters.

Beskedet är en motgång för Ukraina som har krävt ett datum som en del av säkerhetsgarantier i ett fredsavtal. Enligt diplomater har 2027 nämnts som ett möjligt anslutningsår. Flera EU-länder anser dock att processen måste vara strikt meritbaserad och att Ukraina har mycket arbete kvar.

Orbáns utmanare: Ungerns plats är i EU

Péter Magyar, som utmanar Viktor Orbán om makten i Ungern, har inlett sin valrörelse med ett starkt EU-vänligt budskap, rapporterar TT/GP
– Ungerns plats är i Europa, sade Magyar vid sitt partis valkickoff i Budapest i söndags. Budskapet står i bjärt kontrast till Orbáns Bryssel-kritiska linje. Magyars parti Tisza, som enligt källan har medvind i opinionen, utlovar även stopp för korruption inför parlamentsvalet den 12 april.

Tyskland lovar mer pengar till försvarsteknik efter kritik

Tysklands försvarsledning lovar att styra om mer pengar till innovation och ny teknik efter skarp kritik mot hur landets enorma försvarsbudget spenderas. Löftet gavs av försvarsminister Boris Pistorius under helgens säkerhetskonferens i München, rapporterar Financial Times. Kritiker menar att en för stor del av de hundratals miljarder euro som anslagits efter 2022 går till traditionella system som stridsvagnar. Man förbereder sig för "det gamla kriget, inte det nya", enligt kritiker som pekar på lärdomar om drönare och AI från Ukraina.

Grönlandsdiskussion om EU tar fart efter Trumphot

Debatten om öns återanslutning till EU har intensifierats i dag måndag, enligt Sveriges Radio. Opinionsmätningar visar majoritet för medlemskap och att 65 procent vill fördjupa samarbetet.

Polens president vill utreda kärnvapenförsvar

Polens president Karol Nawrocki anser att landet bör inleda arbetet med ett kärnvapenförsvar med anledning av hotet från Ryssland. Det sade han i en tv-intervju på söndagen, rapporterar Politico. Utspelet är en del av en växande debatt i flera EU-länder om kärnvapenavskräckning, driven av oro för Ryssland och minskad tillit till USA. På frågan om en rysk reaktion var Nawrocki avfärdande: 
– Ryssland kan reagera aggressivt på vad som helst.

Stora demonstrationer i Tjeckien till stöd för presidenten

I söndags samlades människor i över 400 tjeckiska städer till stöd för president Petr Pavel, rapporterar tjeckisk public service-radio. Demonstrationerna är en reaktion på en maktkamp där Pavel vägrat utse en minister från det högerextrema regeringspartiet Motoristé och anklagat dess ordförande, utrikesminister Petr Macinka, för utpressningsförsök. 
– Vi står helt bakom presidenten och vill uppmärksamma hur arrogant den nya regeringen är, sade en av arrangörerna från rörelsen Milion chvilek.

Slovakien och USA i kärnkraftsavtal mot Ryssland

Slovakien och USA ska samarbeta inom civil kärnkraft för att minska landets beroende av rysk energi, rapporterar DPA. Beskedet kom efter ett möte på söndagen mellan premiärminister Robert Fico och USA:s utrikesminister Marco Rubio. Ett kontrakt med amerikanska Westinghouse om en femte slovakisk kärnreaktor förväntas bli klart nästa år. Under mötet bekräftade Slovakien också sitt åtagande att stärka Nato militärt, bland annat genom köp av amerikanska F-16-stridsflygplan.

EU dämpar kritik mot Orbán inför valet

EU-kommissionen tonar ner kritiken mot Ungerns Viktor Orbán och kan betala ut 2,4 miljarder euro inför valet den 12 april, skriver Financial Times. Syftet är att undvika anklagelser om valpåverkan i ett läge där Orbáns parti Fidesz ligger efter i opinionen. Enligt källor har även oppositionen uppmanat EU till återhållsamhet. Orbán framställer i sin kampanj motståndaren Péter Magyar som en "marionett för Bryssel". Enligt en talesperson för kommissionen fortsätter dock granskningen av rättsstatligheten i Ungern som vanligt.

Wagner-nätverk bakom sabotage i Europa

Den ryska Wagnergruppens nätverk används för att rekrytera personer för sabotageattacker i Europa, rapporterar Financial Times. Enligt västerländska underrättelsekällor anlitar Rysslands militära underrättelsetjänst (GRU) tidigare Wagner-rekryterare för att värva sårbara européer för pengar. Syftet är att försvaga stödet till Ukraina. Ett exempel är en anlagd brand i London 2024. Genom att använda ombud kan Ryssland förneka inblandning men attackerna har hittills ofta kunnat avvärjas.

Studie: Krisen ändrade inte EU:s omställningstakt

EU:s gröna omställning varken accelererade eller saktade in under energikrisen 2022, trots att offentliga subventioner till fossila bränslen fördubblades. Det visar en ny studie från forskningsprogrammet Mistra Electrification, skriver TT/GP. Gasanvändningen nådde en topp för att sedan minska och solkraften fortsatte växa snabbt, medan utbyggnaden av vindkraft på land stannade av.

EU:s befolkning blir allt äldre

Medianåldern i EU har nått 44,9 år. Det är en ökning med 2,1 år på tio år, enligt nya siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat som publicerades i fredags.

Statistiken visar att åldrandet gått snabbast i Slovakien och på Cypern. Störst är skillnaden mellan EU:s yngsta befolkning i Irland (39,6 år) och den äldsta i Italien (49,1 år). Den utrikesfödda befolkningen i unionen är i snitt 2,1 år yngre än den inrikesfödda.

Notiser 13 februari

Sverige ansluter sig till två av fyra Natoprojekt

Under torsdagens Natomöte mellan försvarsministrarna i Bryssel undertecknades fyra avtal för att säkerställa att alliansen har tillräckliga militära resurser inom vissa områden. Femton länder, däribland Sverige, Finland och Danmark, har åtagit sig att samarbeta och utforska hur de kan förbättra Natos flygoperationer. Sverige har även anslutit sig till ett projekt för gemensam upphandling av luftburen ammunition. De andra två Natoprojekten, där Sverige inte ingår, handlar om försvar mot ballistiska missiler och viss utveckling av drönare.

Nya ryska terrorattacker mot civila i Ukraina – fredssamtal osäkra

Ryssland genomförde under natten till torsdagen omfattande missil- och drönarattacker mot flera ukrainska städer. Samtidigt är framtiden för de USA-ledda fredssamtalen osäker, rapporterar AP. Enligt president Zelenskyj tvekar Moskva inför en ny samtalsrunda. Attackerna drabbade civil infrastruktur i bland annat Kiev och Odesa, medan Ukraina uppger att man slagit mot ryska oljeraffinaderier och militärlager med drönare.

Sverige del i nytt Natostöd till Ukraina

Sverige är ett av de Natoländer som utlovat hundratals miljoner dollar till ett nytt initiativ för att förse Ukraina med amerikanska vapen. Det uppgav Natos generalsekreterare Mark Rutte på torsdagen, skriver Reuters. Pengarna går till en prioriterad lista över Ukrainas försvarsbehov. Även Storbritannien, Island, Norge och Litauen har utlovat bidrag till satsningen. Fler löften väntas inom kort.

Regionala alternativ till amerikansk it-dominans tar form

De amerikanska techjättarna håller Europas data i ett järngrepp, och en rad svenska och europeiska företag bryter sig nu loss och hittar egna lösningar, rapporterar SN. I Kista byggs nu ett stort datacentern för att skapa ett oberoende och i Danmark och den tyska delstaten Schleswig Holstein bygger de digital suveränitet.

Google varnar EU för digital protektionism

Googles juridiska chef Kent Walker varnar för att EU:s strävan efter ”digital suveränitet” riskerar att skada blockets egen konkurrenskraft. I en intervju med Financial Times kallade han på torsdagen strategin för en ”konkurrensmässig paradox”. EU:s ambitioner, som debatterades på ett toppmöte samma dag, drivs av en vilja att minska beroendet av amerikansk teknik. 
– Att resa murar [...] vore kontraproduktivt, sade Walker.

Portugal vill ha föräldrakontroll för sociala medier

Portugals parlament har i en första omröstning godkänt ett lagförslag som kräver föräldrars samtycke för att barn mellan 13 och 16 år ska få använda sociala medier. Beslutet togs på torsdagen, rapporterar Reuters. Syftet är att skydda barn och ge föräldrar mer kontroll. Teknikföretag som ignorerar lagen riskerar böter på upp till två procent av sin globala omsättning. Förslaget kan fortfarande ändras före ett slutgiltigt godkännande.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret