Den svenska regeringens EU-politik framgår delvis i regeringesförklaringen. En skillnad mot den förra s-ledda regeringen är att arbetsmarknadsfrågor inte betonas lika tydligt. Regeringens specifika EU-prioriteringar för 2019 är ännu inte publicerade.

Den svenska regeringens EU-prioriteringar 2018 kretsade som tidigare kring jobb-, klimat- och migrationspolitik.

Nytt för 2018 var också den delen som handlade om EU:s nästa långtidsbudget där regeringen klargjorde sina positioner: att utgifterna inte får överstiga en procent av EU:s bruttonationalinkomst, BNI och att den svenska avgiften ska hållas nere.

Trots att Sverige får stora rabatter på sin medlemsavgift betalar landet mest i avgift räknat per invånare i unionen när EU-bidragen är avräknade. Men jämfört med hur stora skatteintäkter den svenska staten får in blir EU-avgifterna relativ sett mindre än de flesta andra medlemsländer. 

Den ordinarie lagstiftningen i EU beslutas av både det folkvalda Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar i ministerrådet tillsammans. I riksdagsvalet 2018 valde svenska folket vilka partier som de kommande fyra åren ska styra svensk EU-politik i ministerrådet. Maktupplägget är att riksdagen bestämmer och regeringen förhandlar i EU.

I en stor kartläggning av Europaportalen framgår att  EU-ländernas regeringar oavsett politisk färg nästan alltid blir överens med varandra när det gäller nya lagar och avtal. Mellan juli 2014 och december 2018 hade EU-ländernas regeringar i ministerrådet röstat och antagit 330 rättsakter. I bara 15 procent av omröstningarna röstade ett eller flera medlemsländer nej. Av de 330 lagarna och avtalen röstade Sverige nej fem gånger bland annat i en fråga om handel med sälprodukter och skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i EU. I 98,5 av omröstningarna röstade Sverige ja. 

330 omröstningar i EU:s ministerråd juli 2014 - december 2018
Om nya EU-lagar och avtal JA NEJ AVSTÅR
Sveriges röster 325 5 0






I takt med att EU-toppmötena blir fler lägger statsministern allt mer av sin tid på EU-frågor jämfört med tidigare. Regeringskansliet vill inte uppge hur mycket av statsministerns tid som går till EU-frågor men de anger att "det går i vågor" och att "man med säkerhet [kan] säga att tiden som statsministrar lägger på EU-frågor ökar hela tiden". 

Finland och Frankrike är den svenska regeringens mesta bundsförvanter i EU om man ser till vilka regeringschefer som statsminister Stefan Löfven helst väljer att träffa enskilt, se Europaportalens sammanställning nedan.   

Sverige i topp
Sverige tillhör de rikare EU-länderna och är i regel i toppskiktet på jämförande studier eller statistik som rör tillväxt, budgetbalans, social rättvisa, sysselsättningsgrad och innovationsförmåga. Läs mer – klicka nedan.

Fullt lika bra är det inte när det gäller arbetslöshet. Sverige ligger något bättre till en genomsnittet och har en bit kvar till toppen som landet med EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, vilket var den röd-gröna regeringens uttryckliga mål.

Stödjer EU
Svenskarnas syn på EU-medlemskapets vara eller icke vara tycks inte ha påverkats negativt under det senaste året tvärtom har EU-motståndet minskat och stödet har ökat. I november 2018 uppmätte Statistiska centralbyrå, SCB, den högsta andelen EU-positiva svenskar någonsin på 58,6 procent.  

Kompakt euromotstånd
Men det svenska EU-stödet är inte oreserverat. Motståndet mot euron som svensk valuta är trots en viss försvagning fortsatt mycket stort. 68 procent av väljarna säger nej till euron.  

Riksdagen klagar mest
Ingen annan folkvald församling i medlemsländerna väljer i så stor utsträckning som den svenska riksdagen att komma med invändningar mot EU-förslag.

Sverige tillhör också en lite grupp länder som återkommande protesterar mot att EU:s budget har en för hög felprocent det vill säga allt i från att delar av budget inte blivit korrekt hanterad när det gäller formaliteter till rena bedrägerier.

Svenskarna syn på EU
Till skillnad från invånarna i många andra medlemsländer anser inte svenskarna att ekonomisk tillväxt är det bästa med EU. I en stor opinionsundersökning som Europaparlamentet har gjort 2017 får EU:s invånare frågan på vilket sätt deras länder tjänat på medlemskapet i unionen. Den ekonomiska aspekten hamnar inte ens på topp tre för svenskarna. Istället är det det stärkta samarbetet mellan medlemsländerna som toppar, därefter fred och säkerhet och på tredje plats möjlighet till ny arbetstillfällen.

Svensk EU-kunskap växer
När Eurobarometern 2017 mätte medborgarnas EU-kunskaper genom att ställa tre enkla frågor om Europaparlamentet visade det sig att svenskar hade bäst koll. Annat var det 2016 då svenskar efter ett likande test hamnade på 19:de plats i kunskapsligan. Tidigare samma år kunde även en svensk statlig utredning visa att kunskapsbristerna i Sverige om EU var utspridda och “nästan pinsamt låg i vissa grupper” som universitetslärare i statsvetenskap.

Sidor


Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER