Den svenska regeringens EU-politik framgår delvis i regeringesförklaringen. Sveriges EU-politik avgörs dock i riksdagens EU-nämnd. Närmast kommer regeringen, för första gången i en stor partiledardebatt, presentera sina EU-prioriteringar för riksdagen 13 november. 

När statsminister Stefan Löfven läste upp regeringsförklaringen i september 2019 kopplade han ihop EU-politik med säkerhetspolitik där hoten från Ryssland betonades.  

 

Även klimat- och miljöfrågor, en ny asylpolitik, kampen mot terrorism, fler jobb och nya nattåg till andra EU-länder nämndes i regeringsförklaringens EU-delar. 

I de pågående förhandlingarna om EU:s nästa flerårsbudget är Sveriges 
positioner: att utgifterna inte får överstiga en procent av EU:s bruttonationalinkomst, BNI och att den svenska avgiften ska hållas nere.

 

Trots att Sverige får stora rabatter på sin medlemsavgift betalar landet mest i avgift räknat per invånare i unionen när EU-bidragen är avräknade. Men jämfört med hur stora skatteintäkter den svenska staten får in blir EU-avgifterna relativt sett mindre än de flesta andra medlemsländer. 


Den ordinarie lagstiftningen i EU beslutas av både det folkvalda Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar i ministerrådet tillsammans. I riksdagsvalet 2018 valde svenska folket vilka partier som de kommande fyra åren ska styra svensk EU-politik i ministerrådet. Maktupplägget är att riksdagen bestämmer och regeringen förhandlar i EU.

I en stor kartläggning av Europaportalen framgår att  EU-ländernas regeringar oavsett politisk färg nästan alltid blir överens med varandra när det gäller nya lagar och avtal. Mellan juli 2014 och december 2018 hade EU-ländernas regeringar i ministerrådet röstat och antagit 330 rättsakter. I bara 15 procent av omröstningarna röstade ett eller flera medlemsländer nej. Av de 330 lagarna och avtalen röstade Sverige nej fem gånger bland annat i en fråga om handel med sälprodukter och skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i EU. I 98,5 av omröstningarna röstade Sverige ja. 

330 omröstningar i EU:s ministerråd juli 2014 - december 2018
Om nya EU-lagar och avtal JA NEJ AVSTÅR
Sveriges röster 325 5 0






I takt med att EU-toppmötena blir fler lägger statsministern allt mer av sin tid på EU-frågor jämfört med tidigare. Regeringskansliet vill inte uppge hur mycket av statsministerns tid som går till EU-frågor men de anger att "det går i vågor" och att "man med säkerhet [kan] säga att tiden som statsministrar lägger på EU-frågor ökar hela tiden". 

Grannländerna Finland, Estland och Tyskland är den svenska regeringens mesta bundsförvanter i EU om man ser till vilka stats- och regeringschefer som statsminister Stefan Löfven helst väljer att träffa enskilt, se Europaportalens sammanställning nedan.   

Sverige i topp
Sverige tillhör de rikare EU-länderna och är i regel i toppskiktet på jämförande studier eller statistik som rör jämställdhet mellan könentillväxt, budgetbalans, social rättvisa, sysselsättningsgrad och innovationsförmåga. Läs mer – klicka nedan.

Sämre går det när det gäller arbetslöshet. I augusti 2019 var Sverige en av de fem EU-länderna med högst arbetslöshet.

Stödjer EU
Svenskarnas syn på EU-medlemskapets vara eller icke vara tycks inte ha påverkats negativt under det senaste året tvärtom har EU-motståndet minskat och stödet har ökat. I maj 2019 uppmätte Statistiska centralbyrå, SCB, den högsta andelen EU-positiva svenskar någonsin på 61,9 procent.  

Kompakt euromotstånd
Men det svenska EU-stödet är inte oreserverat. Motståndet mot euron som svensk valuta är trots en viss försvagning fortsatt mycket stort. 66 procent av väljarna sade i SCB-mätningen i maj 2019 nej till euron.  

Riksdagen klagar mest
Ingen annan folkvald församling i medlemsländerna väljer i så stor utsträckning som den svenska riksdagen att komma med invändningar mot EU-förslag.

Sverige tillhör också en liten grupp länder som återkommande protesterar mot att EU:s budget har en för hög felprocent det vill säga allt i från att delar av budget inte blivit korrekt hanterad när det gäller formaliteter till rena bedrägerier.

Svenskarna syn på EU
När svenskarna i en opinionsundersökning från Eurobarometern i juni 2019 fick peka ut EU:s viktigaste frågor hamnade klimatet (48 %) i topp följt av migrationen (35 %) och miljön (26 %).

Svensk EU-kunskap växer
När Eurobarometern 2017 mätte medborgarnas EU-kunskaper genom att ställa tre enkla frågor om Europaparlamentet visade det sig att svenskar hade bäst koll. Annat var det 2016 då svenskar efter ett likande test hamnade på 19:de plats i kunskapsligan. Tidigare samma år kunde även en svensk statlig utredning visa att kunskapsbristerna i Sverige om EU var utspridda och “nästan pinsamt låg i vissa grupper” som universitetslärare i statsvetenskap.


Sidor


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER