Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till Artiklar i ämnet
Fördjupning:

Sverige i EU

Senast uppdaterad: 3 juni 2024

Sveriges riksdag beslutar om EU-politiken.

Sveriges EU-politik avgörs i riksdagens EU-nämnd och  den svenska regeringen för Sveriges talan i EU. Även Europaparlamentariker representerar svenska folket i en maktdelning mellan Europaparlamentet och regeringarna i rådet.

EU:s betydelse för Sverige

I regeringsförklaringen 12 oktober 2023 upprepade statsminister Ulf Kristersson (M) tidigare statsministrars uttalanden om EU:s viktiga roll för svensk utrikespolitik och ekonomi.

– Europeiska unionen är inte bara Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform utan också en värdegemenskap. EU har avgörande betydelse för vår ekonomi och vår konkurrenskraft, för klimatarbetet och för vår förmåga att på ett globalt plan värna Sveriges nationella intressen, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i riksdagen.

Det kan jämföras med förra regeringen under Magdalena Andersson (S) som 2021 var inne på samma linje med orden “EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena” och “Det handlar om jobben, eftersom EU är vår viktigaste marknad”. 

Sammantaget, visar Europaportalens undersökningar, tycks syftet med det svenska EU-medlemskapet koka ner till att stärka landets ekonomi och utrikes- och säkerhetspolitik. 

Två andra utmärkande drag i svensk EU-politik är den relativt höga graden av enighet i riksdagen, se nedan,  och att Sverige oavsett regering nästan alltid stödjer de nya EU-lagar som stiftas, se nedan.

Stor enighet i svensk EU-politik
Den ordinarie lagstiftningen i EU beslutas av det folkvalda Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar i ministerrådet tillsammans. I riksdagsvalet 2022 valde svenska folket vilka partier som de kommande fyra åren ska styra svensk EU-politik i ministerrådet. Ordningen är att riksdagens EU-nämnd bestämmer EU-politiken och regeringen förhandlar.

I en stor kartläggning av Europaportalen visar att det råder en relativt stor politisk enighet  i EU-frågor hos en majoritet av riksdagspartierna i Sverige. Under regeringen Kristerssons första år var sex partier S, M,C,KD,MP och L helt överens i 72 procent av samtliga 286 EU-frågor, stora som små. För första gången var Sverigedemokraterna det partiet utanför regeringen som minst gick emot riksdagens EU-politik, vilket är en tydlig förändring mot SD:s tidigare hållning.
 

Den höga graden av enighet står i kontrast till mediabilden som ibland rapporterar om stora konflikter och oenighet i EU-politiken. Därmed inte sagt att det inte bråkas i svensk EU-politik, se här

Sverige röstar nästan alltid ja till EU-lagar
Mellan 2014 och  2023 antog EU-ländernas regeringar i ministerrådet 734 lagar. EU-ländernas regeringar, var oavsett politisk färg, nästan alltid överens om nya EU-lagar. Sverige röstade nej 14 gånger – knappt 2 procent av lagarna. I nästan 98 procent av omröstningarna röstade Sverige, efter beslut i riksdagens EU-nämnd, ja. Läs mer om undersökningen.   

 

 

Sverige ofta bland de främsta
Sverige tillhör de rikare EU-länderna och är i regel bland de främsta länderna i jämförande studier eller statistik som rör demokrati, pressfrihet, lite korruption, rättsstatlighet, jämställdhet mellan könenbudgetbalans, EU:s social resultattavla, sysselsättningsgrad, klimatmål, forskning och utveckling och innovationsförmåga. Läs mer – se nedan.

Sämre går det när det gäller arbetslöshet. I 2022 var Sverige en av de fyra EU-länderna med högst arbetslöshet. 

Sveriges EU-avgift 
Det är inte ovanligt i svensk politik att peka ut Sveriges EU-avgift som för stor. Sverige ska vara snålast i EU sade dåvarande finansministern 2017 inför budgetförhandlingarna. Sveriges nettoavgift till EU låg på  0,4 procent av landets BNP i genomsnitt per år mellan 2000-2022. Nettoavgiften är en del Sveriges offentliga utgifter som totalt uppgick till över 47 procent av BNP 2022.  Sverige hamnar på fjärde plats över de länder som betalade relativt mest till EU när EU-bidragen var avräknade.    

Stödjer EU
Svenskarnas positiva syn på EU-medlemskapet har legat historiskt högt de senaste åren och i maj 2023 var drygt 60 procent positiva och 14 procent negativa, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.  Enligt SOM-Institutets undersökning stödde 62 procent av svenskarna EU-medlemskapet hösten 2023 medan 26 procent hade ingen bestämd åsikt och 12 procent av befolkningen var i huvudsak emot det svenska medlemskapet.

Euromotståndet minskar
Motståndet mot euron som svensk valuta är fortsatt stort även om det minskat markant sedan 2012 då över 82 procent sade nej. 51 procent av väljarna sade i SCB-mätningen i maj 2023 nej till euron. Enligt SOM-Institutets undersökning ansåg 43 procent av svenskarna hösten 2023 att införa euron i Sverige vore ett dåligt förslag. 30 procent tyckte att det var ett bra förslag medan 27 procent av svenskarna var neutrala.  

En annan sida
Samtidigt som svenskarna är positiva till EU som sådant, finns också en annan sida av Sverige. Olika svenska regeringar har som få i unionen kritiserat fel i EU-budgeten och sedan budgeten 2010 har Sverige vägrat att föreslå Europaparlamentet att ge ansvarsfrihet för kommissionen.   

Riksdagen klagar mest
Ingen annan folkvald församling i medlemsländerna väljer i så stor utsträckning som den svenska riksdagen att komma med invändningar mot att vissa nya förslag från kommissionen inte är EU:s sak att besluta om.

Svenskarna syn på EU
Svenskarnas syn på EU har blivit stadigt mer uppskattande och de anser att EU-medlemskapet haft en positiv påverkan på Sverige. Trots det man vill inte se steg mot ett större EU-samarbete. – Det är någon slags status quo som svenskarna vill ha, säger en av forskarna bakom 2021 års SOM-rapport.

Mer fakta

Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret

Mer fakta

Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret