2024 års viktigaste händelser – Krig, högersvängar och Nato

Europaportalens årsrevy över händelser i Europapolitiken inleds med en sammanfattning av de händelser som vi tror är betydelsefulla. Därefter följer en genomgång av de viktigaste politiska och ekonomiska händelserna i  månad för månad.

Det ryska invasionskriget fortsatte

Den helt dominerande händelsen i Europa 2024 var Rysslands olagliga annekteringskrig i Ukraina som under året markerade 1000 dagar sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022. Kriget gav under året mindre territoriella framgångar för Ryssland i Ukraina till en hög kostnad och stort mänskligt lidande och död. Samtidigt angrep och tog Ukraina ryska landområden som de till hälften fortfarande höll vid årets slut.

Allt mer övergick de internationella diskussionerna om konflikten från kriget till freden. 

Väljarna gick till höger i EU och USA

Efter EU-valet ökade stödet i Europaparlamentet för partierna till höger om den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppen där moderater och kristdemokrater ingår. Tillsammans fick ECR, PfE, ESN och den grupplösa ytterhögern 198 platser, motsvarande 28 procent, upp från tidigare 20 procent. 

Den så kallade breda mitten i EU-parlamentet: kristdemokrater, socialdemokrater och liberaler, fick 401 platser, motsvarade 56 procent, ned från 62 procent. 

De gröna minskade medan vänstern ökade, tillsammans fick de 14 procent.

Det amerikanska presidentvalet gav en högerpopulistisk president. USA är EU-ländernas och Ukrainas främsta säkerhetspolitiska partner och en viktig ekonomisk partner för EU. Året präglades av olika diskussioner om hur dessa relationer skulle komma att påverkas när Donald Trump tillträder i   januari 2025. 

Inflation och räntor sjönk

Ekonomin i EU präglades av sjunkande räntor och sjunkande inflation men också av låg tillväxt, låg arbetslöshet och växande sysselsättningsgrad.

Två stora rapporter, Lettarapporten i april och Mario Draghis rapport i september, om EU-ländernas ekonomier och den inre marknadens status, gavs stor uppmärksamhet i EU men inget beslutades. Flera konkreta förslag väntas under 2025.

Klimatet – larmrapporterna fortsatte att komma

Månad för månad rapporterades vara den varmaste eller näst varmaste hittills och året blev som helhet det varmaste på jorden, enligt EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus.  

Svenska händelser – Nato, Ukraina och ingen tillväxt

Det nyvunna natomedlemskapet i mars och stödet till Ukraina var det som dominerade svensk Europapolitik under 2024. Den svenska politiska enigheten i det mesta som rörde Ukraina var påfallande. Sverige och Finland fördjupade sitt samarbete.

Det svenska EU-valet blev en röstmässig framgång för S, V och MP medan övriga backade. 

Jämfört med andra EU-länder hade Sverige en liten eller ingen tillväxt. Under andra och tredje kvartalet befann sig Sverige i lågkonjunktur utan tillväxt. Arbetslösheten var i oktober den delat tredje högsta i EU. Samtidigt var andelen sysselsatta bland de högsta i EU. 

Flera gånger under året upprepade regeringen att Sverige skulle klara sitt EU-mål att till 2030 halvera växthusgasutsläppen. Detta bekräftades dock inte av andra källor som EU:s miljöbyrån. Tvärtom visade deras prognoser att Sverige inte når målet.

Nästan alla nyckelposter för svensk Europapolitik utom statsministerposten fick nya namn 2024, samtliga moderater: EU-nämndens ordförande Erik Ottoson (M), EU-kommissionär Jessika Roswall (M), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och EU-minister Jessica Rosencrantz (M).   

Årets EU-vinnare

Bönderna, fick efter omfattande protester och trafikblockeringar i centrala citykärnor i olika EU-länder,  igenom flera ändringar av EU-regler som minskade utgifterna och ökade inkomstmöjligheterna.

Årets EU-förlorade 

Techbolagen, utdömdes mångmiljardböter för EU-brott mot bland annat konkurrens- skattelagstiftningen. Nya EU-utredningar om misstänkta regelbrott inleddes.

Årets EU-bråkstake

Ungern lyckades utan större konkurrens att ställa till mest politiskt bråk i EU.   

Årets EU-avvikare

På ett år gick Georgien från att vara ett lovande och nyutnämnt kandidatland för EU-medlemskap till att föras upp på EU:s sanktionslista.

DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA  2024

Här följer en genomgång av de viktigaste politiska och ekonomiska händelserna och besluten i Europa under 2024.

Januari

Året inleddes med beskedet att svensk trupp ska delta i försvaret av Lettland inom ramen för Sveriges Natosamarbete. 

Något Natomedlemskap var dock ännu inte i sikte och utrikesminister Tobias Billström (M) lovade att inte längre uttala sig om den exakta tidpunkten för medlemskap, något han gjort många gånger det senaste året. Det hindrade inte den amerikanska utrikesministern, liberalen Antony Blinken, att säga att Turkiet kan godkänna Sveriges ansökan inom veckor, vilket också blev fallet. Då återstod Ungern som sista Natoland att ta ställning till den svenska ansökan.

Tysklands regeringschef, socialdemokraten Olaf Scholz, kritiserade EU-allierade för "otillräckligt" militärt stöd till Ukraina och krävde att senast till det extra EU-toppmötet i februari få se en komplett lista över det militära stöd som EU-länderna planerar att ge i år.

Rysslands månadsintäkter från sin oljeexport rapporterades vara större nu än före den fullskaliga invasionen av Ukraina och de efterföljande sanktionerna.

Fruktan för Donald Trumps eventuella comeback som USA:s president fick chefen för Europeiska Centralbanken, konservativa Christine Lagarde, att se flera möjliga hot mot EU.

– Se bara på handelstullarna, se bara på hans [bristande] engagemang angående Nato, se bara på hans [negativa] attityd angående kampen mot klimatförändringarna, sade Christine Lagarde.

En undersökning om hur det var att bo i 86 europeiska städer visade att stockholmarna var bland de nöjdaste i Europa, värst var det att bo i den syditalienska staden Palermo.

Årets första prognos inför Europaparlamentsvalet i juni visade att de tre stora mittenpartierna i EU-parlamentet tillsammans backade till fördel för partierna på yttersta högerkanten. Mittenpartierna beräknades dock alltjämt få en majoritet av ledamöterna. Det blev sedan också valresultatet.

Som en del av en utomparlamentarisk bonderörelse i flera EU-länder, utom Sverige, i protest mot sju olika missförhållanden, mest höga kostnader, lamslogs centrala Berlin en januaridag av långa rader av traktorer och långtradare när runt 10 000 bönder samlades i protest. Det rapporteras också att högerextrema partier i flera länder infiltrerat protesterna. 

Några veckor senare drog EU-kommissionen tillbaka förslaget om att halvera mängden bekämpningsmedel i jordbruket till år 2030 samt lovade att utreda ökat EU-stöd till bönder. Ytterligare några veckor därefter beslutade EU-länderna att begränsa importen av ukrainska fjäderfän, ägg, socker och vete till glädje för vissa bönder men till nackdel för Ukraina som förlorade miljarder i intäkter och konsumenter som fick dyrare livsmedel. Som ett svar på vinterns bondeprotester beslutade EU i mars att snabbehandla vissa regelförändringar, bland annat att gårdar under 10 hektar ska undantas från kontroller och böter. Samtidigt som jordbruksministrarna tog besluten i Bryssel genomfördes våldsamma bondeprotester där belgisk polis svarade med tårgas och vattenkanoner. 

EU-parlamentet krävde vapenvila på Gazaremsan och fördömde Hamas terroristattacker och Israels gensvar som oproportionellt. Senare anslöt sig även EU-länderna till kravet på en omedelbar humanitär paus i Gaza som leder till en hållbar vapenvila.

EU-parlamentet begärde att medlemsländerna skulle utreda om Ungern brutit mot unionens regler och grundläggande värderingar till den grad att landets rösträtt i EU borde dras in. Alla svenska partier stödde kravet utom SD.

Kriget och klimatet bjöd på dystra nyheter för januari. Över 330 ryska robotar och 600 drönare attackerade ukrainska städer. Nya värmerekord noterades i bland annat Spanien och det skotska höglandet. Januari var också den varmaste januarimånad som uppmätts globalt.

Månaden avslutades med en varning till Sverige från korruptionsgranskaren Transparency International om att landet måste agera och vända den negativa trenden av ökad korruption från 2015 och framåt. Allt är dock relativt och Sverige bedöms alltjämt vara bland de minst korrupta EU-länderna.

Februari

Ungerns premiärminister, högerpopulisten och Rysslandsvänliga Viktor Orbán, backade från sitt veto mot en ny EU-fond till Ukraina på 50 miljarder euro för att stärka landets krigshärjade ekonomi. Fotbollssnack och påtryckningar från den italienska premiärministern, högerpopulisten Giorgia Meloni, förklarades som orsak till Orbáns svängning.

EU-parlamentet och rådet nådde en överenskommelse om de första EU-reglerna mot våld och trakasserier mot kvinnor.

Lastbilstillverkaren Scania i Södertälje fick en jättebot på 10 miljarder kronor av EU-domstolen för olaglig kartellverksamhet. Företaget hävdade dock sin oskuld och menade att domen var "fel".

Det slovakiska parlamentet, med en vänster-högerpopulistisk majoritet, godkände regeringens omdiskuterade förslag att lägga ner Slovakiens särskilda åklagarkammare och sänka straffen för bland annat korruptionsbrott. Slovakien tillhör de EU-länder som har störst problem med korruption. Landets författningsdomstol upphävde senare delar av  parlamentets beslut, bland annat de kraftigt sänkta straffen för korruptionsbrott och skärpte även preskriptionstiden för våldtäkt.

EU-kommissionen startade ännu en formell process mot Ungern. Denna gång på grund av landets nya så kallade suveränitetslag. Lagen bryter mot flera grundläggande regler för demokrati och rättsstat påpekade både EU-kommissionen och Europarådet för mänskliga rättigheter.

Danmarks försvarsminister, liberalen Troels Lund Poulsen, varnade för att Ryssland kan komma att angripa Nato inom tre till fem år. Samtidigt på ett valmöte i USA sade presidentkandidaten, högerpopulisten Donald Trump, att [Ryssland] kunde “göra vad fan de vill” med Natoländer som inte nådde försvarsalliansens mål om försvarsutgifter på minst två procent av BNP. Enligt Nato väntas 23 av 32 klara utgiftsmålet 2024 vilket skulle vara ett betydande lyft jämfört med året innan. Två EU-länder låg i Natotopp: Polen och Estland, före USA.  

En sammanställning av opinionsundersökningar i EU visade att 13 populistpartier som Fidesz i Ungern, Nationell samling i Frankrike eller Lag och rättvisa i Polen var största parti i sina respektive länder. 

Sara Skyttedal lämnade Kristdemokraterna och blev politisk vilde i EU-parlamentet. Hon allierade sig senare med den socialdemokratiska debattören Jan Emanuel och bildade partiet Folklistan vilka också fick sällskap av EU-parlamentariker Johan Nissinen (SD) som blev den tredje svenska politiska vilden i EU-parlamentet under mandatperioden. Folklistan floppade senare i EU-valet och lades ner. 

EU-kommissionens prognos för 2024 gav Sverige den lägsta tillväxten av alla EU-länder: 0,2 procent. Efter sommaren konstaterades att Sverige tillsammans med Ungern och Lettland gått in i lågkonjunktur efter två kvartal med minskad bruttonationalprodukt, BNP.

Den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj dog i en straffkoloni under oklara omständigheter. Han var den senaste i raden av Putins kritiker som plötsligt dör. Som en reaktion införde EU sanktioner mot rysk fångvård. När Navalnyjs mamma Ljudmila Navalnaja begärde en granskning av dödsorsaken fick hon det morbida svaret, av en så kallad domstol, att bara den döde Aleksej Navalnyj själv kunde begära en sådan utredning.

Den svenska regeringen presenterade det hittills största svenska stödpaket till Ukraina värt över sju miljarder kronor. Här ingick bland annat artilleriammunition, stridsbåtar och undervattensdrönare.

Den polska mittenregeringen lade fram en plan för hur rättsstaten ska återupprättas i landet och hur de ska kunna lämna EU:s så kallade artikel-7-förfarande som utlösts av EU-kommissionen efter att den förra högerpopulistiska regeringen åsidosatte unionens grundläggande värden. Några månader senare föreslog EU-kommissionen att artikel-7-förfarandet skulle dras tillbaka.  

Med siffrorna 188 mot 6 i parlamentet godkände Ungern, efter ett regeringschefsmöte mellan Ulf Kristersson och Viktor Orbán i Budapest, den svenska medlemsansökan. Beslutet hade föregåtts av långdraget maktspel från Ungerns sida där ett förväntat beslut upprepat flyttades framåt i tiden. Den 7 mars blev Sverige formellt Natos 32:a medlemsland.

I ett rakt tal i EU-parlamentet om det försämrade säkerhetsläget i Europa manade EU-kommissionens ordförande, kristdemokraten Ursula von der Leyen, till ett uppvaknande ur illusionerna om sakernas tillstånd. Det ryska hotet är även riktat mot EU och därför behövs en ny politik, menade von der Leyen och föreslog en gemensam försvarsstrategi.

Den franska presidenten, liberalen Emmanuel Macron, överraskade med att avslöja att europeiska länder fört diskussioner om att sätta in soldater i Ukraina. Han sade samtidigt att EU måste ta ett "strategiskt språng" i att göra stödet till Ukraina mindre beroende av USA. Soldatfrågan plockades upp av Centerpartiets toppkandidat i EU-valet, Emma Wiesner som ett ”logiskt nästa steg”. Under senhösten återkom truppfrågan i ett möte mellan Frankrike och Storbritannien. 

Trots att den stora majoriteten i Sverigedemokraternas partigrupp ECR stödde ökat EU-skydd för granskande journalister lade ledamöterna Weimers (SD) och Nissinen (SD) ner sina röster. Lagen ska skydda mot gränsöverskridande rättegångsmissbruk som syftar till att tysta journalister, aktivister och akademiker.

EU:s mål att nya bilar senast 2035 inte ska släppa ut farliga klimatgaser kommer inte att nås om inget drastiskt görs, meddelade EU:s revisorer. Bilarna släpper ut lika mycket i dag som de gjorde för tolv år sedan, uppgav revisorerna.

Mars

EU-kommissionen utdömde, efter klagomål från Spotify, böter till techjätten Apple på 1,8 miljarder euro, motsvarande över 20 miljarder kronor, för att de hade missbrukat sin dominerande ställning på marknaden. 

Ingen av de 21 svenska EU-parlamentarikerna hamnade på topp 100 när granskaren EU Matrix rankade de mest inflytelserika parlamentarikerna.  

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) sade till journalister att Sverige kan nå sina EU-klimatmål 2030. Hon berömde Sverigedemokraterna för att vara konstruktiva i Tidöpartiernas klimatdiskussioner, trots att SD samtidigt driver en motsatt politik inför EU-valet.

En genomgång av närmare 2000 omröstningar visade att Sverigedemokraterna, som enda svenska parti, inte följde sin partigrupp. Istället hade SD de senaste fem åren röstat mer som Europaparlamentets yttersta höger tillsammans med Alternativ för Tyskland och franska Nationell samling.

EU-länderna kunde efter mycket kompromissande enas om vilka plattformsarbetare som ska anses som anställda med tillhörande rättigheter, en fråga som berör miljoner personer som i dag arbetar för företag som Uber och Deliveroo. De nya reglerna välkomnades av både den svenska regeringen och Europafacket. 

Europaparlamentet röstade med stor majoritet för en pressfrihetslag som ska skydda mediernas oberoende och säkra mångfald i medielandskapet. Alla svenska partier röstade ja, utom KD som inte var på plats och SD som lade ned sina röster.

Europaportalens genomgång inför EU-valet visade att de åtta svenska partierna som satt i Europaparlamentet ställde upp 353 kandidater. Dessa var i genomsnitt 44 år gamla, något fler män än kvinnor och Stockholm var den vanligaste folkbokföringsorten bland kandidaterna. Även 102 andra svenska partibildningar ställde upp i EU-valet vars listor innehöll en mindre andel kvinnor, 10 år äldre kandidater och en större andel stockholmare än hos de åtta stora partierna. 

EU slöt ett avtal med Egypten för att minska inflödet av migranter till EU-länderna och för att samtidigt stärka banden till den nordafrikanska diktaturen. Uppgörelsen innehöll även förmånliga lån till landet.

Sverige ville på EU:s vårtoppmöte se en mer offensiv hållning till de frysta ryska ekonomiska tillgångarna på 200 miljarder euro. Istället för att bara använda avkastningen på tre miljarder per år borde hela kapitalet ges för att stötta Ukraina menade regeringen.

En sammanställning visade att det hade skett en ekonomisk utjämning mellan de fattigare länderna i öst som gick med i EU under 00-talet och de länder i västra Europa som då var EU-medlemmar.

Mars blev globalt sett den varmaste uppmätta marsmånaden någonsin, enligt EU:s jordobservationsprogram Copernicus. Detta var den tionde månaden i rad som var den varmaste som uppmätts för respektive månad på året.

April

Från och med den första april blev det tillåtet att i begränsad omfattning odla och inneha cannabis i Tyskland. 

Finland beslutade av säkerhetsskäl att på obestämd tid hålla gränsen mot Ryssland stängd. En gräns som i praktiken varit stängd i ett halvår mot vad man beskrev som ett ryskt hybridhot med hjälp av organiserade flyktingresor över gränsen. Några månader senare röstade en majoritet på fem sjättedelar i riksdagen för en undantagslag som gav Finland möjlighet att under ett år göra undantag mot grundlagen och direktavvisa asylsökande människor vid den ryska gränsen. 

Minst 400 tyska poliser var föremål för utredningar i landet om högerextremism eller konspirationsteoretiska uppfattningar. Senare på hösten slog polisen till mot gruppen "Sachsiska separatisterna"  misstänkta för att ha planerat att störta den tyska staten. I slutet av 2022 gjorde tusentals tyska poliser ett omfattande tillslag mot en liknande rörelse som planerat en statskupp.

Georgien som för några månader sedan fått den efterlängtade statusen som EU-kandidat varnades av EU-kommissionen för att efter rysk förebild införa en så kallad agentlag i syftet att förhindra utländska ekonomiska bidrag till det georgiska civilsamhället, inte minst från Sverige. En vecka tidigare föreslog den georgiska regeringen grundlagsändringar för att begränsa hbtqi-rättigheterna.

De franska högernationalisterna Nationell Samling låg bra till i opinionsundersökningar före valet och blev sedan största partiet i franska EU-valet. Som bonus gav presidenten Emmanuel Macron, genom att överraskande utlysa ett nyval, Nationell Samling möjligheten att också bli störst i nationella parlamentet.  

Schweiz fällades av en internationell domstol för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att motverka klimatförändringar. Efter några lagändringar senare sade sig Schweiz ha gjort nog för klimatet och ifrågasatte domstolens rätt att döma dem – trots att det är domstolens uppgift. Minst 15 andra länder har hittills dömts av nationella domstolar för klimatrelaterade frågor.

En sammanställning av omröstningar visade att alla svenska partier, med ett tydligt undantag för Sverigedemokraterna, som regel stödde EU-parlamentets kritik mot brister i medlemsländers demokrati och rättsstatlighet. 

Den franska regeringen lovade att följa EU:s krav på max 3 procent i budgetunderskott senast 2027 men under hösten flyttades budgetmålet till 2029.

Efter flera jämna omröstningar godkände EU-parlamentet EU:s nya asyl- och migrationsregler. Av de svenska ledamöterna stödde M, S, C, KD och L uppgörelsen. MP, SD och V röstade av motsatta skäl mot de flesta delarna. De antagna förslagen var en kompromiss baserad på kommissionär Ylva Johanssons (S) förslag från 2020 som i sin tur kommit till för att lösa upp de politiska låsningarna från 2016. Syftet med de nya reglerna var bland annat att skynda på asylprocessen och snabbare utvisa dem som fått avslag. Efter EU-valet kom krav på skärpningar av apriluppgörelsen.

En mer kvalificerad svensk för ett toppjobb i EU-kommissionen, Anna Stellinger, ansvarig för internationella frågor på Svenskt Näringsliv, ratades av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som i stället gav jobbet till en mindre kvalificerad tysk partivän, Markus Pieper. När Europaparlamentet kritiserade beslutet och krävde att processen skulle göras om fick det inte stöd av moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater. Till sammanhanget hör att den svenska regeringen året innan presenterade en handlingsplan för att komma tillrätta med att Sverige har relativt få anställda i EU-institutionerna. Pieper lämnade sedermera sitt uppdrag efter kritiken.

Det rapporterades att det ryska flygvapnet allt oftare använde glidbomber som slog hårt mot ukrainska styrkor, pulveriserade byggnader och gav Ryssland en fördel på slagfältet. Den ukrainska presidenten Volodomyr Zelenskyj vädjade till väst att få luftvärnssystemet Patriot, en begäran som skulle upprepas under året.

Intresset för att anordna skolval var betydligt lägre än vid riksdagsvalet, och bara drygt 420 skolor i hela Sverige hade anmält att de ville hålla EU-val.

Europaportalens undersökning kring de svenska Europaparlamentarikernas respektive riksdagsledamöternas ersättningar för uppdrag som folkvald visade på stora skillnader. I exemplet fick riksdagsledamoten ut ungefär 51 000 kronor netto i inkomst per månad medan EU-parlamentarikern fick mer än det dubbla. Därutöver betalade Europaparlamentet varje ledamot 57000 kronor per månad i skattefri schablonersättning för tänkta kontorsutgifter utan krav på redovisning av kvitton. 

När vänstergruppen i parlamentet senare under hösten föreslog att “sänka ledamöternas grundmånadslöner med 50 procent” avslogs det med rösterna 526 mot 79. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna röstade för, övriga svenska partier röstade nej. Hade förändringen gått igenom skulle Europaparlamentarikernas ersättningar fortsatt vara betydligt högre än vad svenska riksdagsledamöter kan räkna med.

Låt EU:s inre marknad växa och släpp fram större och starkare företag som kan konkurrera globalt och skapa tillväxt. Det var några av förslagen i en stor rapport från Enrico Letta, en socialdemokratisk tidigare italiensk premiärminister, som presenterades på månadens EU-toppmöte. Inför Europaparlamentet varnade han senare att EU riskerade bli en koloni till USA eller Kina om inget gjordes.

Eurostat meddelade att Sveriges offentliga skuld minskat markant mellan 2020 och 2023, från 40,2 procent av BNP till 31,2 procent av BNP.

EU, som värms upp snabbare än någon annan region på planeten, fortsatte att slå temperaturrekord, visade nya vetenskapliga rön. En bieffekt av extremvädret, som kraftigare vindar och större vattenflöden, var att det gynnade produktionen av vind- och vattenkraft.

Med ovanligt starkt stöd – 604 för och 2 mot – antog Europaparlamentet  nya regler för att effektivisera överföringen av brottsutredningar mellan EU:s medlemsländer.

Den franske presidenten Emmanuel Macron varnade för EU:s död om det inte skedde ett paradigmskifte med massiva investeringar i försvar, klimatomställning och teknologi. Han pekade också ut vad han ansåg vara de viktigaste besluten de senaste sju åren.

Andelen sysselsatta personer på arbetsmarknaden slog nya rekord både i Sverige och EU, meddelade Eurostat.  

Genom ett brådskande förfarande bekräftade Europaparlamentet nya regler för EU:s småbönder som rätten att slippa kontroll och eventuella böter huruvida de följer “normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden”. EU-länderna gavs också “mer spelrum” att tolka reglerna eller att helt bortse från reglerna “om det finns problem med att tillämpa dem”.

En självkritisk Natochef, socialdemokraten Jens Stoltenberg, varnade för att försenade vapenleveranser till Ukraina från Natoländer “har fått allvarliga följder på slagfältet”. Han upprepade också tidigare uttalanden om att Ukraina en dag kommer att gå med i Nato. 

Maj

En rapport från organisationen Reportrar utan gränser visade på fortsatta försämringar för pressfriheten i Europa. Bara 8 av 47 europeiska länder, däribland fyra nordiska länder, ansågs ha en “bra situation” för pressfriheten.

Med en månad kvar till EU-valet kom SVT med opinionsmätningar som gav S och SD nya rekordnivåer. Det skulle dock inte visa sig bli så. Något som skulle komma som överraskning för Sverigedemokraterna vilka backade och fick se sig slagna av Miljöpartiet, ett parti som gick betydligt bättre än vad SVT:s sondering indikerat.

Europaportalens sammanställning över de svenska EU-parlamentarikernas aktiviteter visade att Liberalerna för tredje mandatperioden i rad hade den mest aktiva ledamoten. Karin Karlsbro (L) kom före Malin Björk (V) och Evin Incir (S) på delad andraplats. I botten, som minst aktiv för andra mandatperioden på rad, återfanns den tidigare SD-ledamoten och numera politiska vilden Peter Lundgren.

Kinas diktator Xi Jinping besökte Ungern under pompa och ståt och lovade landet investeringar på 16 miljarder euro. Han uppmanade samtidigt sin samarbetspartner, premiärministern Viktor Orbán, att spela en större roll i EU.  

Rapporter i mitten av maj från fronten i östra Ukraina tydde på att landet var alltmer pressat av ryska framgångar. Över 7 000 civila uppgavs ha flytt undan stridigheterna.

Slovakiens premiärminister, vänsterpopulisten Robert Fico, fick kämpa för sitt liv efter att han blivit skjuten på gatan av en ensam gärningsman. Flera europeiska ledare fördömde dådet. Några dagar senare meddelades att Robert Fico hade klarat sig.

Andelen svenska hbtqi-personer som upplevde diskriminering och våld hade minskat betydligt sedan 2019. Sverige var i topp bland EU-länderna med minst andel upplevd diskriminering och våld. Samtidigt visade en undersökning från hbtqi-organisationen ILGA-Europe att Sverige föll i rankingen till plats 12 som det mest hbtqi-vänliga landet i Europa.

Trots att mandatperioden för Ukrainas president, liberalpopulisten Volodymyr Zelenskyj, gick ut den 20 maj blev det inget val i landet. Orsaken var att Ukrainas vallagar förbjöd val i krigstid, varför presidenten får sitta kvar tills valet kan arrangeras.

Frågor kring SD:s trollfabrik, efter avslöjande i TV4, dominerade riksdagens EU-valsdebatt. Samtidigt framgick tydligt vad som var den viktigaste frågan för både Sverige och EU: stödet till Ukraina. Tidigare samma dag hade regeringen offentliggjort att Sverige skulle bistå Ukraina med ett militärt stöd för 75 miljarder kronor under åren 2024-2026. 

SD:s trollfabrik togs upp två dagar senare, av den luxemburgska socialdemokratiska EU-toppkandidaten Nicolas Schmit, som varnande exempel i en stor EU-valsdebatt i Bryssel.

Polen och Grekland uppmanade i ett brev EU-kommissionen att upprätta ett luftförsvarssystem som täckte hela unionen. Ett halvår senare erbjöd sig Tyskland att skicka luftvärnssystemet Patriot till Polen.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson uppmanade till en diskussion om för- och nackdelar med en svensk euro. Dock betonades att partiet inte hade några “planer på att riva upp något”. Även Centerpartiet och Liberalerna ville lyfta frågan. För första gången på 14 år hade nej-sidan i euro-opinionen inte längre majoritet och ja-sidan växte. En undersökning från Eurobarometern gav ja-sidan 55 procent.

Svenskspråkiga Yle i Finland gjorde en käck minutvideo om fem konkreta beslut som EU-parlamentet hade tagit under innevarande mandatperiod. 

I en stor genomgång i Europaportalen av de Europeiska partiernas valprogram framgick både tydliga likheter och skillnader i frågor som: ekonomisk politik, säkerhet och försvar,  klimat, miljö och energi, och arbetsmarknad- och socialpolitik.

Juni

Belgien, som snart skulle överlämna EU:s ordförandeskap till Ungern, föreslog genom sin utrikesminister, liberalen Hadja Lahbib, att EU skulle beröva Ungern sin vetorätt i unionen eftersom landets regering allvarligt hotade rättsstatens principer.

I en intervju med SvD kommenterade SD-ledaren Jimmie Åkesson Europaportalens undersökning av EU-beslut i riksdagen som visade att partiets tidigare EU-motstånd nästan var helt borta. Förändringen var taktisk och kopplad till Tidösamarbetet, där man ger och tar, förklarade Åkesson. I samma intervju öppnade Åkesson för höjd svensk EU-avgift om mer pengar gick till Ukraina.

Medan SD hade lagt ner EU-motståndet i riksdagen fanns det i högsta grad kvar i Europaparlamentet där de mellan 2019-2024 stödde mindre än hälften av de lagar som lades fram. Som regel röstade SD nej till samma lag i Strasbourg som de hade röstat ja till i riksdagen.

För första gången på fem år sänkte Europeiska Centralbanken räntan för 20 EU-länder, ett tecken på att inflationsbekämpningen hade nått sin gräns och att bättre tider väntade.

EU-valdagen inföll den 9 juni och gav blandat resultat. S, V, MP gick fram medan övriga backade jämfört med EU-valet 2019. Valdeltagandet sjönk något. Ingen kampanj lyckades kryssa upp en kandidat till valbar plats. Jämfört med riksdagsvalet 2022 fanns bara en vinnare: Miljöpartiet som fick betydligt fler röster i EU-valet än i riksdagsvalet. Tre partier i synnerhet förlorade stort i EU-valet jämfört med riksdagsvalet: S, SD och M. Av Sveriges 21 valda Europaparlamentariker var sex helt nya.

Europaparlamentariker Jonas Sjöstedt (V) tog över tronen från tidigare och numer avlidna Europaparlamentarikern Marit Paulsen (L) som Sveriges genom tiderna mest personkryssade EU-politiker.

Europaparlamentet fick, genom omgrupperingar och nytillskott, två nya partigrupper till höger om konservativa och kristdemokratiska EPP. Sammanlagt blev det 198 mandat till höger om EPP, motsvarande 28 procent av Europaparlamentarikerna. I det avgående parlamentet var motsvarande andel 20 procent. 

Europaportalens analys av alla länders val och fördelningen av mandat visade, jämfört med tidigare EU-val, att årets val relativt väl återspeglade folkviljan på EU-nivå. 

Direkt på valdagen kallade Frankrikes president Emmanuel Macron till nationellt nyval när han såg att hans liberala parti förlorade stort i EU-valet. Att det sannolikt skulle gynna hans politiska motståndare, som låg mycket bra till i opinionen, verkar inte ha varit ett hinder. 

En annan fransk politiker som gjorde det oväntade var ledaren för högerpartiet Republikanerna, Éric Ciotti, som slängde ut personalen och låste in sig på partihögkvarteret i Paris. Han hade på egen hand gjort upp med högerextrema Nationell samling om en valallians. Men det ville inte partiet som istället, i en annan lokal, beslutade att utesluta partiledaren.

Enligt ukrainska forskningsuppgifter var 90 procent av de utländska företagen i Ryssland, där många inte omfattas av formella västsanktioner, fortfarande kvar och betalade motsvarande 37 miljarder kronor till den ryska staten 2022. 

En undersökning visade att medborgarnas förtroende för att domstolarna var oberoende var betydligt större i de nordiska länderna än i öst- och sydeuropeiska EU-länder.

En annan undersökning visade att andelen sysslolösa mellan 15-29 år på tio år minskat med en tredjedel i EU. Störst andel sysslolösa hade Rumänien nästan 20 procent medan Nederländerna och Sverige hade den lägsta andelen: 5-6 procent. 

EU:s omstridda naturrestaureringslag, som ska säkra en miljömässig återställning av 20 procent land- och havsarealer i EU, fick nödvändig majoritet sedan Österrikes miljöminister, miljöpartisten Leonore Gewessler, samvetsträngd och oväntat drog tillbaka landets nej vid ett möte i ministerrådet. Några dagar senare stämde hennes kristdemokratiska regeringspartner ÖVP miljöministern för tjänstefel, ett brott som kan ge upp till tio års fängelse. Miljöministern menade dock att hon agerat inom lagens ramar. 

Svenska elever hade den sämsta disciplinen i Europa, uppgavs i en rapport från OECD.

EU antog årets andra sanktionspaket mot Ryssland vilket blev det fjortonde i ordningen kopplat till landets aggressionskrig mot Ukraina. Ett av syftena denna gång var att begränsa rysk flytande naturgas.

Det slovakiska parlamentet antog en regeringsplan att byta ut landets public service eftersom att “medierna är partiska” och "i konflikt med den slovakiska regeringen". Kritiker till beslutet, däribland EU, sade att det kommer att leda till att regeringen tar full kontroll över kanalerna.

Ryske generalstabschefen Valerij Gerasimov och tidigare försvarsministern Sergej Sjojgu efterlystes av Internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten. Sedan tidigare var landets diktator Vladimir Putin och den så kallade barnrättighetskommissionären Maria Lvova-Belova efterlysta för krigsbrott mot barn.

Aldrig tidigare hade så många i EU ett jobb som under andra kvartalet. Med en sysselsättningsgrad på knappt 76 procent närmade sig EU alltmer sitt mål på minst 78 procents sysselsättning till 2030. Samtidigt visade en undersökning att 80 procent av arbetsgivarna i EU hade mer eller mindre problem med att hitta rätt arbetskraft. 

Juli

Ungern, EU:s bråkstake och provokatör, tog över rollen som ministerrådets ordförandeland fram till årsskiftet. Och stökigt blev det med oönskade diktatorsbesök, hybridhot mot Bryssel och flera fall av domstolstrots och ignorering av misstänkt valfusk i Georgien. 

Inför den andra och avgörande valomgången till det franska parlamentet spådde opinionsundersökningar att högerextrema Nationell samling skulle få mellan 230 och 310 av de 577 platserna. Prognoserna visade sig felaktiga. Nationell samling blev största parti med runt 30 procent av rösterna men enligt valsystemet fick de nöja sig med 143 mandat, en tredjeplats. Störst i parlamentet blev den så kallade Nya folkfronten – en allians med kommunister, socialdemokrater och gröna med 182 platser före presidentens liberala mittenallians med 168 mandat. Senare fick valets två förlorare liberaler och konservativa bilda regering.

Med Vänsterpartiets EU-parlamentariker Hanna Gedin som ny vice ordförande i sin partigrupp, GUE/NGL, fick Sverige sin femte viceordförande i Europaparlamentets stora partigrupper. De övriga var Tomas Tobé (M) i EPP, Heléne Fritzon (S) i S&D, Alice Bah Kuhnke (MP), i Gröna/EFA, och Charlie Weimers (SD) i ECR.

I ett försök att öka landets produktivitet införde den grekiska regeringen möjligheten för företag att återinföra sexdagars arbetsvecka. Barbariskt, sade facken.

Nordamerikanska Kanada anslöt sig till EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa och får delta på samma villkor som EU-länderna. Horisont Europa, med en budget på 94 miljarder euro, fokuserar på globala utmaningar som klimat, energi, digital ekonomi och hälsa.

EU-kommissionen införde nya tullar på kinesiska elbilar som man efter utredning funnit hade fått alltför stora kinesiska statsstöd och därmed kunnat dumpa sina priser i EU vilket pressat europeiska biltillverkare. Medlemsländerna godkände tullbeslutet. Efter att ha toppat på 11 procent av nyregistrerade elbilar i EU före tullbeslutet föll andelen nyregistrerade bilar från Kina till 8 procent.

I Storbritannien skrällde proeuropeiska socialdemokrater och liberaler med stora framgångar i parlamentsvalet samtidigt som det konservativa Torypartiet gjorde ett katastrofval. Socialdemokratiska Labour som blev störst med 34 procent av rösterna fick på grund av valsystemet egen majoritet med 412 platser av de 650 platserna i underhuset. Därmed inleddes ett nytt kapitel i det forna medlemslandets relationer till EU.

Trots löften om motsatsen reste Ungerns proryska premiärminister Viktor Orbán till Moskva för att träffa landets diktator. Något som vållade ilska i EU. Några dagar senare var det dags för Kinas diktator att få besök av Viktor Orbán för att ha "djupgående kommunikation om frågor av ömsesidigt intresse". Orbáns egenmäktiga beteende fick EU-rådets rättstjänst att utreda händelserna och slutsatsen blev att det var ett brott mot EU:s fördrag. En omedelbar reaktion från flera medlemsländer, däribland Sverige, blev att bojkotta ordförandeskapets informella möten i Budapest i några månader.

Efter veckor av mediaspekulationer meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) att regeringen beslutat att utse EU-minister Jessika Roswall (M) till Sveriges kandidat som ny EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S). Ursula von der Leyen föreslog henne sedan till posten som miljökommissionär. Under de efterföljande parlamentsförhören kritiserades Roswall för otydlighet och fick inget omedelbart godkännande. I en radiointervju en månad senare försökte hon släta över kritiken med att felaktigt upprepa att hon visst blev “godkänd direkt”. 

Länge var Sverige topprankat som EU:s mest innovativa land men fick se sig omsprunget av Danmark 2021. Den svenska andraplatsen bekräftades på nytt av EU-kommissionens årliga sammanställning.

Den allmänna åklagarmyndigheten i Paris inledde en utredning av extremhögerpolitikern Marine Le Pens presidentkampanj 2022 efter misstankar om olaglig finansiering. Senare ställdes hon, i ett annat fall, inför rätta misstänkt för att ha förskingrat EU-stöd från Europaparlamentet på motsvarade 36 miljoner kronor. I straffskalan angavs upp till 10 års fängelse, böter på 1 miljon euro och fem års förbud att inneha valda ämbeten som exempelvis president. Dom väntas i början av 2025.

Det svenska valsystemet beskrivs vanligtvis som robust, men SVT:s granskning av rösträkningen i EU-valet avslöjade sprickor i systemet. I nästan hälften av de granskade valdistrikten, 196 av 410, gick inte siffrorna ihop. Den vanligaste avvikelsen var fler röster än valkuvert.

– Att det blir vissa mindre fel får man räkna med, men att det var så här mycket förvånar mig, sade statsvetaren John Högström. Valmyndigheten undersökte felen och konstaterade senare att “antalet fel är begränsat men att varje enskilt fel är allvarligt”. 

En av Sveriges EU-avvikelser, att inte delta i samarbetet om EU-åklagare mot korruption och ekonomiska brott, fick sitt slut efter en åtta år lång resa. Det började med inrikesminister Anders Ygemans (S) “nej tack, för dyrt, kan själv” till statsminister Stefan Löfven (S) omsvängning att organiserad ekonomisk brottslighet ”gör en oerhörd skada på vår ekonomi” och till Tomas Tobé (M) och Johan Forsell (M): EU har stora problem med organiserad gränsöverskridande brottslighet. Därefter tog det ytterligare fem år tills riksdagen 2024 fick möjlighet att ge sitt godkännande och EU-kommissionen som därefter gav grönt ljus. I början av 2025 ska samarbetet vara operationellt. 

Europaparlamentet omvalde, med större majoritet än sist, den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen som EU-kommissionens ordförande i ytterligare fem år. I gengäld fick parlamentet en lång lista på utlovade reformer.  Dagen innan fick hennes partifrände, maltesiskan Roberta Metsola, uppdraget som parlamentets talman i 2,5 år. 

Även de svenska Europaparlamentarikerna fick sina utskottsuppdrag, se hela listan. Var fjärde svensk ledamot fick uppdraget som vice utskottsordförande, däremot inget ordförandeskap vilket tidigare år ofta varit fallet tidigare. I efterhand kom det fram att ett internt bråk i liberala parlamentsgruppen RE mellan Centerpartiet och Liberalerna angående liberalernas SD-samarbete i Sverige var orsaken. Bråket fick L att lämna sitt delegationsamarbete med C inom RE, vilket minskade delegationens storlek tillräckligt för att Sverige gick miste om ordförandeposten i biståndsutskottet som skulle ha gått till Centerpartiet.

För femte året i rad presenterade EU-kommissionen sin rättsstatsrapport. Ungern som hade flest rekommendationer var också det enda landet som helt struntade i dem. Sverige fick fyra rekommendationer om förbättring och hade levererat helt på en och delvis på två. I ett fall, om nämndemännens oberoende, hade Sverige “inte gjort några framsteg”.

Från Storbritannien kom rapporter som visade en betydande ökning av våld mot kvinnor. Enligt biträdande polischef Maggie Blyth, som lett undersökningen, var det nu fråga om en ”nationell nödsituation”.

Den första överföringen till Ukraina på 1,5 miljard euro, baserad på räntan av beslagtagna ryska banktillgångar i EU, genomfördes. Därmed fick Ryssland ofrivilligt börja betala något för de enorma skador man åsamkat landet. Senare på hösten godkändes ytterligare 35 miljarder euro som skulle betalas av Ryssland på samma sätt.

Augusti

Ungerns beslut att utan vidare säkerhetskontroller ge medborgare från Ryssland och Belarus arbetsvisum och därmed tillgång till inte bara Ungern utan hela Schengenområdet väckte kritik. EU-kommissionen krävde förklaringar. Från Europaparlamentet menade 67 politiker att det i slutändan kunde bli aktuellt att införa gränskontroller mot Ungern om landet behöll de nya reglerna. I sitt svar tonade dock Ungern ner riskerna och kritiken rann ut i sanden.

Sverige stängde, som enda nordiskt land, sin ambassad i Libanon och överlät på andra EU-länder att ta emot de svenska medborgare som eventuellt var i behov av konsulär hjälp.

I en överraskade ukrainsk blixtoffensiv rullade delar av landets elitstyrkor in i Ryssland och tog kontrollen över 28 orter och 1 000 kvadratkilometer av ryskt territorium. Ryska myndigheter inledde stora befolkningsevakueringar i regionerna Kursk och Belgorod. Syftet sade president Volodymyr Zelenskyj var att skapa en buffertzon inne i Ryssland. Ännu i december höll Ukraina hälften av erövringarna i Ryssland. 

Som av en händelse började Rysslandsallierade Belarus diktator att mullra mot Ukraina och sade sig ha utplacerat nästan en tredjedel av landets väpnade styrkor till gränsen mot Ukraina. Ukraina uppmanade Belarus att backa bort från gränsen.

Mer än tusen personer greps efter veckolånga kravaller i Storbritannien där morden på tre unga flickor felaktigt skylldes på en islamistisk migrant baserat på desinformation online. 

Det oligarkledda georgiska regeringspartiet gick till val på att bland annat förbjuda landets största oppositionsparti och i Putinstil även försvåra för hbtqi-personer. Efter valet skulle de “pausa” sitt löfte om ett närmande till EU.

Efter ett vansinnesdåd där en asylsökande syrisk man dödade tre personer i Tyskland lovade förbundskansler, socialdemokraten Olaf Scholz, att strama åt asylreglerna. Senare infördes även gränskontroller, något som Sverige haft i nio år, med skillnaden att de tyska var av stickprovskaraktär och inte synbara vid gränserna. 

Robotar och drönare störtade ner över stora delar av Ukraina i vad som beskrivs som ett av Rysslands mest omfattande angrepp hittills. Men mycket mer skulle komma under hösten.

Något överraskande föreslog den svenska regeringen att reduktionsplikten i fordonsbränslen, som den sänkte kraftigt vid årets början, nästa år skulle höjas något igen för att Sverige skulle nå sitt klimatmål till 2030. Med hänvisning till egna beräkningar, som inte hade bekräftats av utomstående part, skulle Sverige nå sitt ESR-mål lovade finansministern. Men hon fick tummen ner av bland annat sin egen klimatutredare John Hassler.

Sverige nådde inte längre som tidigare upp till medaljplats när det gäller bästa välfärden i EU, men skillnaden till trean var hårfin, visade Europaportalens sammanställning.

September

Ungern fortsatte att visa sitt förakt mot spelreglerna i EU. I juni dömde EU-domstolen Ungern att betala en bot på 200 miljoner euro för sin vägran att följa EU:s asylrätt – nu vägrade landet även att betala sina böter. I stället gick man till attack och hotade att "erbjuda illegala migranter” som kommit till Ungern, en gratis och enkel bussresa till Bryssel. När sista tidsfristen senare gick ut meddelade kommissionen att bötesbeloppen skulle dras av Ungerns EU-bidrag. Några veckor senare upprepade premiärministern Viktor Orbán, migranthotet i vad som mer började likna ett hybridhot mot EU-huvudstaden. Några bussade migranter från Ungern syntes dock inte till i Bryssel under återstoden av året. 

Över 50 personer dödades och 200 personer skadades i Poltava i vad som bedöms vara en av de blodigaste ryska terrorattackerna mot Ukraina. Enligt en expert var detta ett tecken på att Ukraina ännu inte fått tillräckligt många Patriot-luftvärnssystem för att skydda sig.

EU:s tidigare brexitförhandlare, konservative Michel Barnier, från Republikanska partiet utsågs till Frankrikes nya premiärminister. Hans höger-mitten regering saknade dock egen majoritet i parlamentet och avsattes tre månader senare av en ohelig allians från yttersta högern och vänstern.   

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) lämnade plötsligt alla sina politiska uppdrag utan vidare förklaring eller uppenbara motiv. På X där beskedet lämnades skrev han att “Det har inte varit ett enkelt beslut men något som jag har tänkt på och processat under en tid.”

Årets stora utredning efter Lettarapporten om vad som bör göras för att stärka EU-ländernas konkurrenskraft överlämnades av EU-veteranen Mario Draghi. Enligt Draghi skulle det krävas investeringar på upp till 800 miljarder euro per år, nya pengar till EU:s budget och 170 konkreta reformer. Rapporten möttes inte oväntat av blandade reaktioner från olika politiska läger och intresseorganisationer. Att finansiera satsningar med ökad gemensam skuld vore oklokt, sade statsminister Ulf Kristersson.

Ett politiskt enigt Sverige offentliggjorde sitt 17:de militära stödpaket till Ukraina värt närmare 5 miljarder kronor. Sverige hade totalt bidragit med 48 miljarder kronor i militärt stöd sedan februari 2022. Det placerade landet på sjätte plats över de EU-länder som gav mest till Ukraina räknat på givarlandets andel av BNP.

En till synes överraskad EU-kommission fick rätt i EU-domstolen som dömde techjättarna Apple och Google till sammanlagt över 15 miljarder euro i böter för olika brott mot EU-regler.

– I dag är en stor seger för europeiska medborgare och skatterättvisa, sade EU:s konkurrenskommissionär, liberalen Margrethe Vestager. Några dagar senare i ett annat rättsfall ogiltighetsförklarade EU-domstolen en EU-bot på 1,5 miljarder euro mot Google för att kommissionen begått felaktigheter i sin utredning i fallet.

Medan så kallad allvarlig materiell fattigdom minskat i EU sedan 2015, hade den under samma tid mer än fördubblats i Sverige, visade en EU-sammanställning.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade att de färdigställt sin "segerplan" för att uppnå fred i landet. Planen kom sedan att presenteras för EU och USA:s president Joe Biden.

Sverige och Finland höll ett gemensamt regeringsmöte och undertecknade en bred samarbetsförklaring och lovade att bli mer samspelta i EU. Strax efter fick Bryssel del av det svensk-finska kravet: Inga fler EU-bidrag utan rättsstatlighet.

Regeringen upprepade sitt tidigare påstående om att Sverige kommer att nå sitt utsläppsmål för 2030, något man var ensam om att tro. Däremot sade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) att det rådde stora osäkerheter om det andra stora EU-målet att öka marken och skogens förmåga att binda växthusgaser.

Ukraina rapporterades framgångsrikt ha sprängt ett stort ryskt vapenlager väster om Moskva med hjälp av drönare. Explosionerna var så stora att de registrerades av jordbävningssensorer. 

Det noterades att allt fler svenska företag hade ansökt om undantag mot sanktionerna riktade mot Ryssland.

EU-länderna och EU-kommissionen ville plocka bort ett automatiskt stopp för fiske som skyddade hotade fiskbestånd. Men det gillades inte av EU-parlamentet som med minsta möjliga majoritet stoppade förslaget.

Inför månadens konkurrenskraftsmöte i Bryssel hade 20 länder, däribland Sverige, undertecknat ett krav på en särskild färdplan för att avreglera tjänstemarknaden med konkreta åtgärder för att göra den inre marknaden mer tillgänglig. Sju länder med Frankrike och Italien i spetsen stödde inte initiativet. 

En majoritet i riksdagens justitieutskott gav sitt stöd för en EU-förordning om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn på internet – av kritiker kallad Chat Control 2.0. S, M, L och KD röstade ja medan V, SD, C och MP invände. Men frågan saknade politiskt flyt och vid slutet av året befarande den svenska justitieministern Gunnar Strömmer (M) att den skulle rinna ut i sanden.

För 33:e natten i rad kom det rapporter från Ukraina om ryska luftangrepp. Den sista dagen i september använde Ryssland robotar och drönare mot elva ukrainska regioner.

Högerextrema, proryska och EU-kritiska FPÖ blev med 29 procent det största partiet i Österrikes parlamentsval. Men ingen i parlamentet ville samarbeta med dem. I stället öppnade konservativa ÖVP med att förhandla med socialdemokratiska SPÖ och liberala Neos om att försöka bilda landets första trepartiregering sedan 1945.

FPÖ:s valframgångar väckte oro i Italien. – Varje nynazistisk återkomst måste avvisas, sade Italiens vice premiärminister och utrikesminister, den konservative Antonio Tajani.  

Inflationen i euroområdet minskade i september till 1,8 procent. Det var första gången på tre år som den understeg Europeiska centralbankens mål på 2 procent. Detta gav i sin tur positiva besked från, ECB, om att fortsätta sänka räntan för unionens 20 euroländer, vilket också skedde i oktober och i december. Därmed genomfördes fyra räntesänkningar 2024 varpå den viktigaste inlåningsräntan gick från 4,00 till 3,00 procent.

Den ökningen av företagskonkurser i EU som inleddes första kvartalet 2022 och som med undantag för ett kvartal fortsatt sedan dess, nådde under tredje kvartalet en ny högsta notering sedan 2016.

Oktober

En  EU-undersökning visade att antisemitismen i Europa hade nått oroväckande nivåer. Efter Hamas attack den 7 oktober 2023 och Israels efterföljande krigföring i Gaza hade situationen förvärrats. Hela 96 procent av de nästan 8 000 tillfrågade judarna uppgav att de utsatts för antisemitism i någon form. I en genomgång från kommissionen framgick att nästan alla länder numera hade handlingsplaner för att motverka antisemitism.

Ukrainska styrkor tvingades lämna staden Vuhledar belägen på en taktiskt betydelsefull kulle i östra Ukraina efter två och ett halvt års försvar mot ryska angrepp.

EU-domstolen slog fast att handelsavtalet mellan EU och Marocko från 2019 om fiske och jordbruk i det av Marocko ockuperade Västsahara är ogiltigt. Domstolen menade att avtalen bröt mot folkrätten eftersom Västsaharas folk inte hade tillfrågats om avtalen i tillräcklig omfattning.  

Nästa år 2025 väntas förhandlingarna om EU:s viktiga flerårsbudget börja. Men redan i oktober framkom EU-kommissionens planer genom ett läckt dokument. Bland annat skärpta krav på medlemsländerna för att få del av EU:s stöd och om att omprioritera från jordbruksstöd till nya fokusområden som försvar och industripolitik.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Ungerns premiärminister Viktor Orbán möttes i en sällsynt debatt i Europaparlamentet. Viktor Orbáns Ukrainapolitik kritiserades hårt av Ursula von der Leyen och flertalet av Europaparlamentarikerna i debatten.

Som sista EU-land fick Sverige ihop en slutlig ansökan till EU:s stora coronafond om att få tillgång till det största EU-bidraget för svensk del någonsin: 39 miljarder kronor.  

Apropå EU-pengar kom EU:s revisionsrätt med en mycket nedslående rapport som visade på den största andelen felutbetalningar av EU-medel sedan dagens sätt att mäta infördes 2012. För 2023 års budget var den så kallade felandelen bland stödutbetalningarna 5,6 procent – långt över acceptansnivån på 2 procent. De flesta felen runt EU-bidragen återfanns i medlemsländerna. 

Slovakiens premiärminister, vänsterpopulisten Robert Fico, gjorde flera aggressiva utfall mot landets tidningar och journalister och ville se åtgärder eftersom medier gör "vad de vill." Kritikerna anklagade honom för att försöka censurera media. 

Enligt statsminister Ulf Kristersson fanns på oktobertoppmötet i Bryssel en bred samstämmighet bland EU-ländernas ledare om att ytterligare minska invandring och bli bättre på att avvisa dem som inte har rätt att stanna. – Det är en rätt rejäl skillnad hur diskussionen låter just nu mot hur det lät för två år sedan, sade statsminister Ulf Kristersson.

Med knapp majoritet – 50,4 procent mot 49,6 – vann ja-sidan i Moldavien i en folkomröstning om att införa positiva EU-skrivningar i landets författning. Senare vann den sittande pro-europeiska presidenten Maia Sandu mot utmanare i presidentvalet Alexandr Stoianoglo, som stöddes av det proryska socialistpartiet, med röstsiffrorna 55 mot 45 procent. Både omröstningarna präglades av anklagelser om rysk inblandning och röstfusk.

Europaparlamentariker Charlie Weimers (SD) ansåg att Sverige borde samarbeta med USA och Israel för att likvidera den svenska gängledaren Rawa Majid. Utomrättsliga avrättningar och dödsstraff är dock förbjudet i EU enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

I en opinionsundersökning uttryckte hälften av  fransmännen (51 %) att "endast stark makt" kan garantera ordning och säkerhet i republiken. Likaså ansåg 23 procent, nästan en av fyra, att demokrati inte var det bästa existerande politiska systemet.  

I Ukraina rådde det stor brist på soldater, inte minst i Donetskregionen där ryska styrkor avancerade. Trots en ny mobiliseringslag och rekryteringsinsatser, kvarstod bristen på folk. Samtidigt visade en FN-rapport att landets befolkning minskat med tio miljoner människor sedan 2022.

Sverige anslöt sig till ett projekt för att ta fram europeiska medeldistansrobotar, med en räckvidd på 100-200 mil. Förutom Sverige ingick även Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Polen och Italien i robotprojektet.

Diktaturen Nordkorea gav sig in på Rysslands sida i kriget mot Ukraina med egna soldater. Kriget blev därmed en än tydligare global kamp mellan diktatur och demokrati. Senare kom rapporter att flera hundra nordkoreanska soldater ska ha dödats i strider för den ryska sidan i Kursk. 

I mer än hälften av de europeiska länderna rapporterades att graden av rättsstatlighet minskat under det senaste året. Dock inte i Sverige. I Polen, med sitt nya styre, sågs den största förbättringen under det senaste året. Ungern låg kvar i EU-botten.

För första gången visade en opinionsundersökning att det största ungerska oppositionspartiet, konservativa Tisza under EU-parlamentariker Péter Magyar, fått större stöd än regeringskoalitionen Fidesz/KDNP: 42 mot 40 procent. Ledningen låg dock inom felmarginalen.

Det pro-ryska regeringspartiet Georgisk dröm rapporterades som vinnare i Georgiens parlamentsval. Valobservatörer noterade dock om omfattande oegentligheter och president Salomé Zurabisjvili uppmanande till protester mot valresultatet. Sverige ingick i en grupp av 13 EU-länder som krävde en opartisk undersökning kring de klagomål som framkommit. 

Ungerns premiärminister Viktor Orbán gjorde en blixtvisit i Georgien och gratulerade den sittande regeringen till valsegern. Hans påstående att valet varit fritt och demokratisk kritiserades direkt av flera EU-ledare, däribland Sveriges Ulf Kristersson (M), som markerade att Orbán inte talade för EU utan “möjligen för Ryssland”.

Ett pressat Volkswagen meddelade att de för första gången i företagets 87-åriga historia var tvungna att stänga minst tre fabriker i Tyskland och säga upp tusentals anställda. Dessutom planerades lönesänkningar med tio procent för övriga anställda. Thomas Schäfer, chef på Volkswagen, menade att vissa tyska fabriker var dubbelt så dyra att driva som konkurrenternas. Facket svarade med ett kompromissförslag: besparingar värda 1,5 miljarder euro. Därefter inleddes en serie strejker. En uppgörelse gav sedan ett sparpaket värt motsvarande drygt 40 miljarder kronor och att 30 000 jobb successivt skulle bort.

Ombyggnaden av Slussen fick ytterligare tre miljarder kronor i lån förutom de tidigare fyra miljarder kronor i lån av EU:s investeringsbank EIB. En glad tidigare svensk finansminister (S) och numera viceordförande för EIB, Thomas Östros, var tacksam för att kunna bidra inte bara till Stockholms infrastruktur utan även för att främja klimatvänliga lösningar.

Ännu återstod en vecka till det amerikanska presidentvalet när en grupp anonyma diplomater till Politico sade sig se möjligheten att EU skulle kunna skärpa till sig efter en eventuell Trumpseger och “höja sina försvarsutgifter, stärka sin inre marknad och förtydliga sin Kinapolitik”. Donald Trump vann och EU tog sig en första funderare på vad detta kunde innebära. Danmarks statsminister, socialdemokraten Mette Frederiksen, kallade diskussionen för fruktsam och sade att det finns en vilja bland ledarna att stärka EU.

EU:s miljöbyrå meddelade att växthusgaser från unionen minskade med 8 procent 2023 jämfört med 1990. Sverige var ledande i minskade utsläpp, men byråns Sverigeprognos visade på ökade utsläpp så att landets EU-mål inte kommer att nås. 

November

Regeringen beslutade att på militärens inrådan på ett bräde säga nej till 13 havsbaserade vindkraftsparker i Östersjön i vad som kunde blivit en kraftig förstärkning av svensk elproduktion. Försvarsindustrikoncernen Saab som levererade övervakningssystem till försvarsmakten uppgav några dagar senare att de klarar av de eventuella störningar som vindkraftparker kan ge upphov till.

Den tyska koalitionsregeringen mellan socialdemokrater, gröna och liberaler, som länge varit osams i flera frågor, sprack. Sedan förra valet hade det tyska politiska landskapet förändrats markant åt höger varför den allmänna uppfattningen var att kristdemokraterna låg närmast till att få förtroende att leda landet efter nyval i februari 2025.

I en större genomgång av läget i det globala klimatarbetet konstaterade den amerikanska nyhetsbyrån Bloomberg att världens klimatmål till 2030 är  “i allvarlig fara”. Trots allt arbete var den globala utläppstoppen ännu inte nådd. Samtidigt meddelades att många toppolitiker, däribland Sveriges statsminister, hoppade över FN:s klimatmöte COP29 i Azerbajdzjan. 

En relativ enighet skymtade fram under riksdagens årliga EU-debatt. Det gällde dock inte den ekonomiska politiken där oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) menade att regeringspolitiken försvagade både Sverige och EU ekonomiskt. 

– Hur kommer det sig egentligen att svensk tillväxt ligger i EU:s bottenliga, frågade Andersson.

14 år efter att förslaget togs fram invigdes en amerikansk luftförsvarsanläggning i norra Polen. Ursprungligen skulle den försvara mot inkommande ballistiska robotar från Iran men ska även fungera mot ryska objekt.

Att Tysklands förbundskansler Olaf Scholz oväntat hade pratat i telefon om Ukraina med Rysslands diktator Vladimir Putin fördömdes av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Enligt presidenten för att det bröt isoleringen av Putin och han liknade det vid att öppna Pandoras ask.

Så kom beslutet som Ukraina hade väntat på: att få använda USA:s långdistansrobotar som når 30 mil mot mål inne i Ryssland. Några dagar senare kom uppgiften att ett stort ryskt vapenlager, mer än 115 kilometer från den ukrainska gränsen, hade träffats. En annan förändring kom tio dagar senare när USA gav Ukraina möjligheten använda personminor för att stoppa ryska framryckningar.

Istället för en minskning av antibiotikakonsumtionen i EU som är målet meddelade den Sverigebaserade EU-byrån för smittskydd ECDC att förbrukning ökat med en procent. Därmed ökade risken för att mikroorganismer blev resistenta mot antibiotika.

– Jag har slut på ord för att förklara vad som händer i Mellanöstern, sade en närmast uppgiven Josep Borrell, EU:s avgående utrikeschef, på väg in till EU:s utrikesministermöte. Han refererade till FN-uppgifter att närmare 44 000 människor dödats i Gaza, varav 70 procent var kvinnor och barn, i synnerhet barn under nio år. 

Danmark beslutade att införa en koldioxidavgift på jordbruket och att en miljard träd skulle planteras på lantbruksmark.

Två havskablar för datatrafik i Östersjön skadades och ett kinesiskt fartyg Yi Peng 3 misstänktes saboterat kablarna med sitt ankare. Några veckor senare gick svensk polis ombord. Innan årets slut kom ny larm om flera kabelbrott denna gång mellan Finland och Estland och finsk polis bordade på juldagen tankfartyget Eagles S som misstänktes vara en del av ”ryska skuggflottan”.

En analys över hur EU-parlamentet röstade i olika Ukrainafrågor mellan juli och november visade att cirka 80 procent av ledamöterna röstade för sanktioner mot Ryssland och militärt stöd till Ukraina. Listan toppades av ledamöter från Estland och Sverige med stöd i drygt 97 procent av röstningar till förmån för Ukraina.

I ett tal till EU-parlamentet markerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att det gått  tusen dagar sedan den fullskaliga ryska invasionen av hans land. Han uppmanade EU att öka trycket på Ryssland.

Franska bönder blockerade vägarna igen. Den här gången i protest mot EU:s tilltänkta handelsavtal med sydamerikanska länder kallat Mercosuravtalet. Det hindrade inte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att skriva under avtalet i Montevideo några veckor senare. I nästa steg ska EU-länderna och Europaparlamentet ha sista ordet. 

Efter att Internationella brottmålsdomstolens utfärdat en arresteringsorder mot Israels premiärminister påpekade EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell att alla medlemsländer var bundna till att följa ordern. Men Ungerns Viktor Orbán vägrade uppfylla sina åtaganden och bjöd istället in den nu misstänkte krigsförbrytaren Benjamin Netanyahu till Ungern.

Till mångas förvåning fick den proryske högerpopulisten, partilöse Călin Georgescu, nära 23 procent av rösterna i det rumänska presidentvalets första omgång. En omräkning av rösterna bekräftade resultatet. Två dagar innan den andra och avgörande valomgången upphävde Rumäniens högsta domstol resultatet från första valomgången på grundval av hemligt underrättelsematerial som beskrev hur att Ryssland drivit en samordnad kampanj på sociala medier för att främja Căllin Georgescus kandidatur. Därmed måste valet göras om. Dagens efter domstolsutslaget greps tjugo beväpnade män med Rysslandskoppling på väg till protester mot beslutet i huvudstaden Bukarest.

Rekordmånga ryska drönare attackerade Ukraina samtidigt vilket fick flyglarmet i huvudstaden Kiev att tjuta i fem timmar under en natt i slutet av november. Några dagar senare kom en ny attack som gjorde en miljon ukrainare strömlösa. Den ryska militären hade under hösten rört sig framåt vid stora delar av fronten och bara under en vecka i november erövrat omkring 235 kvadratkilometer i Ukraina, motsvarande knappt halva Haninge kommun i storlek. Med tanke på hur stort Ukraina är, var de ryska framstegen relativt små.

Som enda land röstade Sverige nej till EU:s budget 2025 för att den inte var sparsam nog. Senare samma vecka bad Sverige om EU-stöd till krisdrabbade Northvolt. När både ministerrådet och Europaparlamentet hade röstat klart om budgeten visade sig att medan alla åtta partierna i riksdagen stod bakom nej-beslutet hade det svenska regeringspartierna i  Europaparlamentet gått åt alla håll och intagit tre av tre möjliga ståndpunkter: ja, nej och nedlagd röst. 

Stora demonstrationer bröt ut i Georgien efter beskedet att regeringen brutit sitt vallöfte om att närma sig EU och att de nu pausade alla samtal om EU-medlemskap i fyra år.

December

Danmark, som tidigare varit motståndare till gemensamma EU-lån, bytte fot och öppnade för att ta gemensamma EU-lån till stärkt försvar och konkurrenskraft. EU:s nyvalda försvarskommissionär Andrius Kubilius luftade några dagar därefter förslaget att EU-länderna skulle låna 500 miljarder euro gemensamt för militära utgifter.

På ett ministerrådsmöte i Bryssel diskuterades vad man skulle göra åt det faktum att inget EU-land, på grund av lågt barnafödande, ens var i närheten av vad som anses vara en stabil befolkningsnivå med födslotal på drygt 2 barn per kvinna. Vare sig Sverige eller Ungern som båda på olika sätt satsade på barnfamiljer hade sett något ökat födande de senaste åren. 

EU:s nya konkurrenskommissionär, socialdemokraten Teresa Ribera, sade att EU måste skydda sig mot kinesiska försök att dominera unionens gröna teknologimarknad.  

– Frågan är inte hur bra [de kinesiska produkterna] kan vara. Frågan är i vilken utsträckning de respekterar lika villkor, sade Teresa Ribera.

Från närmast ingenstans kom plötsligt besked om att Syriens mycket blodiga och Rysslandsstödda diktatur hade fallit vilket väckte hopp, inte minst hos syriska flyktingar i EU och Turkiet.
"Den grymma Assad-diktaturen har kollapsat", twittrade von der Leyen. Men osäkerheten var stor om vad som nu väntade med den nya ledningen. 

Kriget och klimatet blev en följetong i media under 2024, båda med dystra besked för Europa. Ukraina angav för första gången hur många soldater som dött i försvaret mot den ryska invasionsarmén: 43 000 personer och ytterligare 370 000 ukrainare hade skadats i kriget. EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus meddelade att 2024 blev det varmaste året som någonsin uppmätts.

Som ytterligare stöd till EU:s bönder beslutade EU-kommissionen att höja gränsen för hur mycket statsstöd medlemsländerna kunde ge till jordbrukare utan förhandsgodkännande. Det nya taket blev 50 000 euro per företag under tre år, en fördubbling från tidigare 25 000 euro.

När tidningen Politico rankade Europas 28 mest betydelsefulla politiker för "gott eller ont" inför 2025 inom kategorierna handelskraftiga, störande och drömmande, fanns ingen svensk eller nordisk makthavare med. 

Men ibland är minsta avtrycket den största bedriften – less is more – och där var svenskarna bäst i klassen när det kom till klimatet. En EU-rapport visade att Sverige per capita bidrog till minst växthusgaser i EU även när importen räknades in.

EU-kommissionen lånade upp 90 miljarder euro genom att ge ut euroobligationer. Detta för att täcka återhämtningsfondens utbetalningar för att ge länder ges bättre bärkraft från den senaste stora ekonomiska krisen: coronapandemin.

Mycket kan sägas om Sverige men inte att det saknas satsning på forskning eller jämställdhet mellan könen. Återigen visade EU-undersökningar att Sverige toppade EU-racet i båda grenarna.  

Det valvinnande österrikiska högerextrema FPÖ:s partiledare Herbert Kickl fick sin parlamentariska immunitet upphävd sedan åklagarmyndigheten ville utreda Kickl för misstänkt mened i ett utskottsförhör. Även tre andra FPÖ-ledamöter fick immuniteten upphävd för misstänkt brott mot landets nazistlagar efter att ha deltagit i en begravning där en sång som användes av nazistiska SS sjöngs.

Med cirka 300 missiler och drönare genomförde Ryssland på Luciadagen sin 12:e stora attack i år mot Ukrainas energisystem. Attackerna tvingade myndigheterna att införa ännu längre elavbrott för miljontals civila, uppgav den nationella nätoperatören.

Frankrikes president Emmanuel Macron utsåg mittenpolitikern François Bayrou från det lilla partiet MoDem till Frankrikes nya premiärminister. Han blev den fjärde premiärministern under 2024. Så många premiärministrar på ett år hade fransmännen aldrig sett på 150 år, vare sig under den tredje, fjärde eller femte republiken. Som lök på laxen meddelade kreditvärderingsinstitutet Moody's att de sänkt Frankrikes kreditbetyg som ett svar på landets allt sämre finanser med höga skulder och höga budgetunderskott.

I Georgien fortsatte regimen på den inslagna vägen bort från EU när den valfuskanklagade majoriteten i parlamentet utsåg en ny president. Något som den sittande presidenten betraktade som illegitimt. På ett år hade Georgien gått från att vara ett lovande nyutnämnt kandidatland för EU-medlemskap till att föras upp på EU:s sanktionslista.

Årets sista EU-toppmöte, i väntan på en ny USA-president och en sannolikt ny politik, ägnades åt Ukraina och för att uppvisa stöd till det svårt krigshärjade landet.

På juldagens morgon fortsatte Putin sin terrorbombning av Ukraina. Enligt ukrainska myndigheter var det sammanlagt 170 robotar och drönare som framförallt attackerade landets energianläggning i syfte att skapa stora strömavbrott. President Biden betecknade julattacken som skandalös. Sedan två år tillbaka firar de ortodoxa ukrainare sin jul på just juldagen i stället för 7 januari, som de flesta  ortodoxa gör, som en markering mot Ryssland.