EU-TOPPMÖTEN 2019

Inplanerade EU-toppmöten 2019:

Formellt toppmöte - 12-13 december
 

Tidigare toppmöten 2019

På ordinarie hösttoppmötet 17-18 oktober 2019 enades Europeiska rådet om ett nytt brexitavtal mellan EU och Storbritannien. Den kommande flerårsbudgeten diskuterades. Man fördömde Turkiets pågående militära angrepp på Syrien. Det som tog längst tid var dock frågan om rådet skulle gå på kommissionens linje och godkänna att inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. Att rådet inte lyckades nå nödvändig enighet i frågan blev en besvikelse inte minst för de direkt berörda länderna men även Sverige var kritisk efteråt, se slutsatserna från mötet.

Se de två officiella slutsatserna från EU-toppmötet 17 oktober och 17-18 oktober 2019.

På ett extra, och tre dagar långt, toppmöte 30 juni, 1 och 2 juli 2019 enades Europeiska rådet om vilka som skulle få topposterna såsom EU-kommissionens ordförande, Europeiska centralbankens ordförande, ordförande i Europeiska rådet, och höga representanten i utrikesfrågor, se Europeiska rådets slutsatser 2 juli 2019.

Se även Europaportalens: Toppmötet enades om toppjobb

På ordinarie vårtoppmötet 21-22 juni lyckades EU-ländernas stats- eller regeringschefer inte enas om vilka personer som skulle få topposterna såsom EU-kommissionens ordförande, Europeiska centralbankens ordförande, ordförande i Europeiska rådet och höga representanten i utrikesfrågor.

Mötet antog en strategisk agenda för 2019 -2024. De diskutera kommande flerårsbudget, FN:s kommande klimatmöte i september, desinformation och hybridhot. Tio olika utrikespolitiska frågor dryftades också, se detaljerna i slutsatserna 20 juni 2019.

Se även Europaportalens: Litet EU-hopp om enighet och Nytt EU-toppmöte om toppjobb.

Ett extrainsatt EU-toppmöte hölls 28 maj för att diskutera vilka som ska få de kommande toppjobben i EU-institutionerna. Man blev överens om målet att fler kvinnor än idag ska få de aktuella toppposterna, läs mer om mötet.

Den 9 maj hölls ett informellt toppmöte i Sibiu, Rumänien om EU:s framtid. EU:s stats- och regeringschefer antog en rad vagt formulerade principer inför fortsatta framtidsdiskussioner. Men toppmötet i Sibiu blev också ett avstamp för valet av topposterna inom unionen – en fråga där oenigheten om processen är stor.

Den 10 april möttes EU-ländernas stats- och/eller regeringschefer för att diskutera nya datum och villkor för dessa för det brittiska utträdet – senast den 31 oktober 2019 ska britterna lämna EU.

Europeiska rådets vårtoppmöte 21-22 mars i Bryssel var årets första toppmöte. Första dagen dominerades av brexitfrågan och gav två nya brexitdatum beroende på omständigheterna. Den andra toppmötesdagen handlade om en ny Kinastrategi sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft. EU:s ledare diskuterade också klimatförändringarna  och metoder för att bekämpa desinformation och skydda demokrati.  Riksdagens EU-nämndsmöte inför toppmötet präglades av Kina- och klimatpolitik.

 

EU-toppmöten 2018

Årets första möte i Europeiska rådet, som var informellt, hölls 23 februari i Bryssel och diskussionerna handlade om prioriteringarna i EU:s flerårsbudget efter 2020, medlemsavgifternas storlek och olika institutionella frågor.

Statsminister Stefan Löfven (S) betonade, med en ovanligt enig riksdag bakom sig, att Sverige inte vill betala mer i EU-avgift i den kommande flerårsbudgeten jämfört med i dag. Dagen före toppmötet höll Belgiens premiärminister Charles Michel en informell middag med olika regeringschefer dit statsminister Löfven inte var bjuden.

Därefter kom det ordinarie vårtoppmötet i Bryssel 22-23 mars. På dagordningen stod bland annat brexit, Västra Balkan, asylpolitik och olika ekonomiska frågor kring inre marknaden, kapitalmarknaden, energiunionen, eurozonens framtid, handel och den sociala pelaren och en ny arbetsmarknadsbyrå.

Under mötets gång kom besked om att EU, åtminstone tillfälligt, undantas USA:s nya tullar på stål och aluminium.  

Debatt hölls också om beskattning i en digital ekonomi.

En sak som fick mycket mediautryme var EU-beslutet att markera mot Ryssland efter att en av deras tidigare spioner och dennes dotter numera bosatta i Storbritannien utsattes för ett allvarligt förgiftningsförsök. En majoritet av EU-länderna beslutade efter toppmötet att utvisa ett varierat antal ryska diplomater.

Årets tredje EU-toppmöte blev ett med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i Varna, Bulgarien, 26 mars, i olika frågor om EU och Turkiet

Nästa EU-toppmöte skedde i Bulgariens huvudstad Sofia med start 16 maj. EU:s stats- och regeringschefer diskuterade då hur EU ska stärka sin konurrenskraft på det digitala området.    

Dagen efter, 17 maj, träffades ledarna från Västra Balkan och EU-länderna för att diskutera Balkanländernas väg mot EU.   

28-29 juni hölls de ordinarie junitoppmötet som bland annat handlade om migration, brexit och EMU.

Migration blev den hetaste frågan på toppmötet och särskilt fokus låg på förslaget om att skapa mottagningscenter för migranter i Nordafrika i FN-organen UNHCR:s och IOM:s regi.  Efter långa nattliga förhandlingar där Italien blockerade beslut nådde EU:s ledare en överenskommelse i asylfrågan.

EU:s 27 ledare varnade Storbritannien på junitoppmötet för att brexitförhandlingarna går för långsamt och uppmanade britterna lägga alla kort på bordet och medlemsländerna att förbereda sig på att det inte blir något avtal.

Den 20 september 2018 hölls ett informellt toppmöte i Österrike där bland annat brexit och migration diskuterades. Inga slutsatser antog.

Den 17-18 oktober 2018 hölls ordinarie toppmöte i Bryssel där brexit, inre säkerhet, migration och eurons framtid diskuterades. Inga nya beslut antogs däremot nya slutsatser. Statsminister Stefan Löfven lämnade mötet innan de informella samtalen om eurons framtid på torsdagen för att delta i regeringsbildningssamtal i Stockholm.   

På ett extra toppmöte 25 november godkände EU-ledarna brexitavtalet.

Årets sista toppmöte hölls 13-14 december. På dagordningen stod brexit där EU-ledarna gav ett förtydligande kring synen på den irländska backstoppen. Andra frågor var bland andra EU-budget, Ryssland, inre marknad, migration och klimat.
 

Stefan Löfven och EU-nämnden
I Europeiska rådet ingår förutom dess ordförande också EU-kommissionens ordförande och medlemsländernas stats- eller regeringschefer där statsminister Stefan Löfven (S) företräder Sverige. Statsministerns mandat inför toppmötena fastställs av riksdagens EU-nämnd.

Allt fler toppmöten
Europeiska rådet ska träffas minst fyra gånger om året men sammanträder sedan 2010 närmare sju gånger om året vid formella och informella möten.

Europeiska rådet ska enligt artikel 15 i fördraget "ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar." Rådet pekar med andra ord ut unionens färdriktning i olika frågor. Det saknar lagstiftande och verkställande makt och deltar inte i några formella beslutsprocesser.

Det är istället EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet som i detalj föreslår respektive antar de beslut och lagar som behövs för att uppnå målen. Efter varje toppmöte offentliggör Europeiska rådet sina så kallade slutsatser.

Maktkamp med Europaparlamentet
Inför förra EU-valet 2014 utmanades Europeiska rådet av Europaparlamentet om vem som skulle föreslå en kandidat till kommissionsordförande. Parlamentet ansåg att utgången av valet skulle avgöra vilken politisk tillhörighet den blivande ordförande för kommissionen skulle ha. Stats- och regeringscheferna gick till slut med på parlamentets upplägg men läckta uppgifter tyder på att medlemsländernas ledare motsätter sig att systemet används vid nästa EU-val 2019.

Inte blandas ihop
Europeiska rådet ska inte blandas ihop med Europeiska unionens råd som också kallas ministerrådet vilket består av ministrar från varje medlemslands regering och är en av lagstiftarna i EU. Det ska inte heller förväxlas med Europarådet som är en internationell mellanstatlig organisation med främsta uppgift att försvara de mänskliga rättigheterna i Europa.

EU-toppmöten 2017

Mötesåret 2017 avslutades med ordinarie toppmöte 14-15 december då bland annat brexit, försvarsfrågan, migration och eurons framtid diskuterades.

29-30 november mötte EU: s stats- och regeringschefer afrikanska ledare i   toppmöte i Abidjan, Elfenbenskusten.

Fredagen 24 november höll EU:s stats- och regeringscheferdet femte toppmötet om Östliga partnerskapet i Bryssel tillsammans med ledare från Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Vitryssland och Ukraina.

Den 17 november hölls ett informellt EU-toppmöte i Göteborg där "rättvisa jobb och tillväxt" diskuterades. 

Ett ordinarie EU-toppmöte hölls 19-20 oktober i Bryssel.  På dagordningen stod migration, Turkiet, digital Europa, försvarsfrågor och brexit. Läs mer i artikel 1 och artikel 2.

29 september höll det estniska ordförandeskapet ett informellt toppmöte i digitala frågor. På kvällen innan i Tallinn samlades stats- och regeringscheferna på en informell middag för att diskutera Europeiska rådets arbete det närmaste året.

Det traditionella junitoppmötet hölls 22-23 juni. Då enades stats- och regeringscheferna bland annat om att fördjupa försvarssamarbetet på frivillig basis. Det handlar exempelvis om en gemensam investeringsfond för försvarsmateriel och -teknik.

Toppmötet dessförinnnan ägde rum den 29 april som ett svar på att Storbritannien lämnat in sin utträdesansökan ur EU. De övriga 27 medlemsländerna fastställde EU-kommissionens mandat inför de brittiska utträdesförhandlingarna.

Italien bjöd in ledarna för EU:s sju institutioner och medlemsländernas stats- och regeringschefer förutom Storbritanniens till ett jubileumstoppmöte i Rom 25 mars. Syftet var att fira 60-årsminnet av att EU:s sex grundarländer undertecknade Romfördragen. Formellt skedde mötet utanför Europeiska rådets regi och var ceremoniellt. En deklaration om EU:s framtid, Romförklaringen antogs.

Den 9-10 mars hölls två toppmöten efter varandra, första dagen ett formellt och andra dagen ett informellt möte. På det formella mötet omvaldes Donald Tusk som Europeiska rådets ordförande. Valet genomfördes med en omröstning. Bakgrunden är en polsk inrikespolitisk personkonflikt där det nuvarande regeringspartiet Lag och ordning och dess företrädare premiärminister Beata Szydło med alla medel försökte komma åt sin företrädare och politiska motståndare Donald Tusk. I omröstningen vann Donald Tusk med Polen som enda motröst.

Efter förlusten i omröstningen hindrade Polen alla förslag till slutsatser från mötet i Europeiska rådets namn varför de övriga 27 medlemsländerna valde att stödja Europeiska rådets ordförandes slutsatser. I slutsatserna framgår vad som diskuterats och vad man kommit fram till.

På det informella toppmötet 10 mars där Storbritannien inte var närvarande diskuterades EU:s framtid. Efter mötet sade ordförande Tusk att en av frågorna som kommer diskuteras på det informella mötet i Rom 25 mars 2017 är ett EU i olika hastigheter där medlemsländerna i framtiden i större utsträckning väljer vilka EU-samarbeten de vill vara med i.

På det informella EU-toppmötet på Malta om migration 3 februari fördes diskussioner mellan EU-länderna om hur migrationen via Libyen ska minskas. Stats- och regeringscheferna enades om en överenskommelse med Libyen. Den går ut på att att EU-länderna ska utbilda och stödja den libyska kustbevakningen för att hindra att personer försöker ge sig ut på Medelhavet. EU-kommissionen lovade även att öronmärka motsvarande 1,9 miljarder kronor ur EU-budgeten för att bland annat bistå Libyens kustbevakning.


Sidor


Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER